Utrikes Även om det borde vara en tibetansk och mongolisk angelägenhet, har Kina sedan länge lagt sig i hur de högsta munkarna utses. Turerna kring utnämnandet av en ny ”bogd” i Mongoliet är bara en försmak på vad som förväntas när den allra högste personligheten inom munkorden, Tibets Dalai Lama, går bort. Det skriver Bertil Lintner.
En dispyt över vilken roll en nu nioårig pojke från Mongoliet kommer att spela i sitt lands framtid är bara början på en större konflikt mellan den kinesiska statsledningen och Tibets hunsade befolkning. Både Tibet och Mongoliet praktiserar i princip samma form av buddhism och de högsta ledarna är inte valda i egentlig bemärkelse. De ärver inte heller sina titlar utan anses vara reinkarnationer av en viss munk och övertar dennes roll i samhället och det religiösa livet. Även om detta borde vara en tibetansk och mongolisk angelägenhet har Kina sedan länge lagt sig i hur de högsta munkarna utses.
Symbol för motståndet mot Kina
Det är en politisk fråga och turerna kring utnämnandet av den mongoliske pojken som ny ”bogd”, som titeln lyder, är bara en försmak på vad som förväntas när den allra högste personligheten inom munkorden, Tibets Dalai Lama, går bort. Han är 88 år gammal, den fjortonde i ordningen, och har befunnit sig i exil i Indien sedan han under dramatiska omständigheter flydde från sitt hemland efter ett uppror mot det kinesiska väldet 1959. Och han är inte vilken religiös ledare som helst. Han tilldelades Nobels fredspris 1989 och har tagits emot av amerikanska presidenter, statschefer och politiker över hela världen. Dalai Lama är en internationell aktör, en symbol för motståndet mot det totalitära styret i Kina.
Den dag den fjortonde Dalai Lama går bort börjar sökandet efter en ny, återfödd Dalai Lama. Munkar ger sig ut på landsbygden och letar efter en liten pojke som uppvisar vissa fysiska drag och har ett beteende som tyder på att han är en reinkarnation av den Dalai Lama som avlidit några år tidigare. Då kommer de tibetaner som stödjer den exilregering som sitter i Indien med all säkerhet hitta en femtonde Dalai Lama — och de kinesiska myndigheterna en annan inne i Tibet. Den person kineserna väljer måste självklart vara lojal mot regeringen i Beijing. En försmak på vad som kan hända skedde 1995, då de kinesiska myndigheterna kidnappade en pojke som tibetanerna utsett till ny Panchen Lama — den näst högste munken inom den sekt Dalai Lama tillhör — för att sedan hitta sin egen. Den som tibetanerna anser vara den riktiga reinkarnationen har sedan dess varit försvunnen med hela sin familj.
Kan leda till oroligheter i Tibet
Om – eller snarare när – något liknande sker efter Dalai Lamas död kan det leda till oroligheter inne i Tibet och få återverkningar över hela världen. De kinesiska myndigheterna kommer att sända ut ”sin” Dalai Lama på världsturné för att visa att tibetanerna i själva verket är nöjda med det kinesiska överväldet. Något som började efter att Kina invaderade Tibet 1950 och konsoliderades efter den blodiga nedkämpningen av det uppror som bröt ut nio år senare. Men det är sannolikt att folk inne i Tibet kommer att ställa sig bakom den Dalai Lama som utsetts av exiltibetanerna och protestera mot de kinesiska myndigheternas val. Och sådana protester har alltid mötts med dödligt våld. Det kan i sin tur få konsekvenser för Kinas relationer med omvärlden.
Den mongoliske pojken, som identifierats enbart som A. Altannar, anses vara den tionde reinkarnationen av den högste munken inom buddhismen i Mongoliet.
Den mongoliske pojken, som identifierats enbart som A. Altannar, anses vara den tionde reinkarnationen av den högste munken inom buddhismen i Mongoliet. Föregångaren dog 2012 och vilken som ansågs vara reinkarnationen hölls länge hemligt. Man fruktade att han skulle drabbas av samma öde som Panchen Lama. Alla visste att de kinesiska myndigheterna sedan länge försökt hävda sin auktoritet över tibetansk buddhism även utanför Kinas gränser, som ett led i en lång kampanj för att skärpa sin kontroll över det strategiskt viktiga Tibet. Källorna till några av Asiens största floder — Mekong, Brahmaputra, Indus, Gula floden och Yangtze — finns i de tibetanska högländerna. Tibet är också rikt på mineraler och gränsar till Indien, Kinas främsta geopolitiska rival. De kinesiska ledarna är knappast religiösa, men de inser att tibetanerna är det och använder sig därför av religion och religiösa föreställningar för att utöva makt och kontroll i hela regionen.
Mongoliet kan dras in i maktspelet
Det var först i mars i år som Dalai Lama introducerade den nye bogden, som gavs namnet Jebtsundamba Khutughtu, vid en ceremoni i exiltibetanernas högkvarter utanför den nordindiska staden Dharamsala. Men vem är då ”A. Altannar”, det namn han fick vid födseln? Det finns nämligen två bröder, de identiska tvillingarna Achildai Altannar och Agudai Altannar. Vilken av dem som är reinkarnationen hålls av rena säkerhetsskäl hemligt. Och bara det är en utmaning mot Kinas försök att styra vad som sker inom tibetansk-mongolisk buddhism.
Tvillingarna föddes dessutom 2015 – i Washington i USA när deras far Altannar Chinchuluun, professor i matematik, och modern, affärskvinnan och politikern Munkhnasan Narmandakh, vistades där. Pojkarna är därmed amerikanska medborgare och kan räkna med beskydd från USA:s sida, om de skulle utsättas för kinesiska hot eller provokationer. Efter att ha deltagit i ceremonin i Dharamsala återvände pojkarna till Mongoliet, där de går i skola samtidigt som de får den religiösa utbildning som behövs för att en dag bli en styrande bogd. Och vem av dem som är den ”verklige” bogden vet inte ens deras klasskamrater. Bägge får samma undervisning och verkligheten kommer att uppdagas först när de fyller 18. Då blir ”bogden” myndig och den rätte intar sin plats inom den buddhistiska hierarkin.
Mongoliet kommer att dras in i det politiska maktspelet mellan näste Dalai Lama, exiltibetanerna – och de kinesiska myndigheterna. Och det kan få allvarliga konsekvenser.
Mongoliet, ett jätteland på drygt 1,5 miljoner kvadratkilometer men med bara 3,2 miljoner invånare, styrdes från 1924 till 1990 av ett kommunistiskt parti som stod Sovjetunionen nära. Idag är Mongoliet en flerpartistat med en kapitalistisk ekonomi. Efter omvälvningarna 1990 har buddhismen också fått en ny ställning i samhället. Men mongolerna i allmänhet är inte lika religiösa som tibetanerna och de som är mer världsliga ser med viss oro på det som skett. Det kan efter Dalai Lamas bortgång innebära att tyngdpunkten i det tibetanska motståndet förflyttas från Dharamsala till Mongoliets huvudstad Ulaanbaatar, där de stora klostren ligger. Mongoliet kommer att dras in i det politiska maktspelet mellan näste Dalai Lama, exiltibetanerna – och de kinesiska myndigheterna. Och det kan få allvarliga konsekvenser. Handeln mellan Mongoliet och Kina är omfattande och statliga kinesiska företag har investerat miljarder i Mongoliets infrastruktur, bland annat vägbyggen i och kring Ulaanbaatar.
Beijing har ännu inte uttalat sig officiellt om den nye bogden, men enligt New York Times den 4 oktober har myndigheterna där sagt privat att det kommer att ”bli konsekvenser” om bogden visar sig stå exiltibetanerna nära. Utan att då nämna någon vid namn sade Dalai Lama under ett besök i Ulaanbaatar 2016 att en ny bogd funnits i Mongoliet. Kina svarade med att temporärt stänga gränsen till Mongoliet och ställa in samtal om den bilaterala handeln. Den fjortonde Dalai Lama har inte besökt Mongoliet sedan dess, men strängare åtgärder kan väntas från Kinas sida när den femtonde, då utsedd av exiltibetanerna, tar över och förkastar den som utsetts av de kinesiska myndigheterna.
Hårdare tag att vänta
Man bör också komma ihåg att den nuvarande Dalai Lama inte alltid varit en fredens apostel. Under 60-talet förekom en väpnad, tibetansk motståndsrörelse som understöddes av USA och Indien. Det sägs nu att Dalai Lama inte var medveten om det, vilket knappast är sannolikt eftersom hans egna bröder var nära knutna till den amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Stödet upphörde först efter att den amerikanska diplomaten Henry Kissinger besökte Beijing 1971. Kineserna krävde att USA skulle upphöra med stödet till den väpnade motståndsrörelsen i Tibet. Annars skulle det inte bli någon normalisering av förbindelserna mellan Washington och Beijing. Det skedde och 1979 etablerade Kina och USA diplomatiska förbindelser.
Vad som kommer att ske i det avseendet när striden om den femtonde Dalai Lama börjar är omöjligt att säga. Men hårdare tag kan väntas, från tibetanernas sida ifråga om motstånd – och de kinesiska myndigheterna när de tar till med hårdhandskarna mot de protester som kan väntas över deras ”val” av Dalai Lama. Och i mitten av allt detta står det nu fredliga Mongoliet och en liten pojke som ännu sitter vid en skolbänk i Ulaanbaatar och mest intresserar sig för tik-tok och dataspel.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
