Lobbyarbetet för vinster i välfärden

välfärd Det globala bolaget McKinsey ligger bakom en rad förslag om digitalisering av svensk offentlig vård och välfärd. Strategin har sitt ursprung i en kampanj som startade för att stoppa begränsningar av vinster i välfärden, skriver Katti Björklund.

Digitaliseringen av den svenska vården och välfärden är ett omdebatterat ämne. Vad som hittills inte debatterats är ursprunget till strategin att sträva mot så mycket digitalisering som möjligt, oavsett vad det gäller. Den strategin har bland annat lett till att vi idag har en blomstrande marknad för nätläkarbolag.

Det har inte gjorts någon utvärdering av vad nätläkarbolagen har sparat eller kostat samhället, men några mindre studier visar på samma tendens: De som framför allt använder nätläkarbolagens tjänster är unga personer i storstäder, som knappt är sjuka enligt medicinska bedömningar.

De människor som har de största vårdbehoven och kostar samhället mest – gamla, multisjuka människor – använder inte nätläkarbolagens tjänster alls. De behöver helt andra saker, vilket det finns forskning om: närhet, kontakt, kontinuitet.

Ändå har politiker och tjänstemän medvetet styrt samhällsresurser så att de gynnar de här bolagen. Gång på gång har de tagit beslut i bolagens favör – trots att det visar sig gå rakt emot det övergripande målet med hälso- och sjukvårdslagen, som uttrycks i lagens andra paragraf:

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.

Rapporten som blev grundbulten i strategin

Så varför detta envetna gynnande av bolagen? Varifrån kommer antagandet om att digital teknik i vården i sig själv kan skapa underverk med både kvalitet och resurser?

Spåren leder till en lobbyrapport som det globala managementbolaget McKinsey & Company kom ut med 2016: Värdet av digital teknik i den svenska vården. Rapporten har fått ligga till grund för samhällsbeslut på flera nivåer. Utredningar och skrivelser från offentliga och andra instanser refererar till och stödjer sig på den.

Rapporten utgick från beräkningen att kostnaderna för den offentliga svenska vården, som då var cirka 400 miljarder per år, nästan skulle fördubblas fram till år 2025. Ökningen skulle bero på den åldrande och alltmer vårdkrävande befolkningen.

Och eftersom det skulle saknas vårdpersonal skulle det inte ens vara möjligt. Samhället stod inför en katastrof redan år 2025 – om ingenting gjordes för att ändra utvecklingen.

Utifrån kriterier för källkritisk analys kan rapportens trovärdighet och pålitlighet starkt ifrågasättas.

Som tur var hade McKinsey lösningen på problemet: En genomgripande satsning på digital teknik skulle minska vårdens uppskattade kostnader med 180 miljarder per år. I stället för 800 miljarder skulle den årliga kostnaden landa på drygt 600.

Rapporten pekade ut 14 olika områden där digital teknik skulle kunna revolutionera vården och sänka kostnaderna. På alla områden skulle det behövas stora investeringar i olika typer av företag. Ett område var till exempel ”konsultationer på distans”, det vill säga nätläkare, i form av bolag som Kry, Min Doktor, med flera.

Just nätläkarbolag är kanske det av rapportens förslag som hunnit få störst genomslag nu, fem år efter att rapporten släpptes. Men ännu idag, år 2021, har ingen uppföljning gjorts av om nätläkarbolagen verkligen har sänkt kostnaderna för den offentligt betalda vården – eller om det är tvärtom.

Ett annat område är vad som i rapporten kallas ”distansövervakning med hjälp av sensorteknik” – det vill säga övervakning av vård- och omsorgsbehövande personer med teknik i stället för personal. Det har pekats ut som riktigt revolutionerande för äldrevården.

En källkritisk studie som jag har gjort av McKinseys rapport visar att den nästan helt saknar specifika källangivelser. Rapporten, som myndigheters och andra viktiga aktörers beslut stödjer sig på, bygger på antaganden som inte redovisas. Den bygger också på tolkningsramar, budskap och lösningar som är skräddarsydda utifrån McKinseys och dess företagskunders intressen. Utifrån kriterier för källkritisk analys kan rapportens trovärdighet och pålitlighet starkt ifrågasättas.

Big Data – Sveriges råolja

Den allra största besparingen skulle enligt McKinsey göras genom så kallade integrerade journalsystem. Men det kräver en ändring av lagstiftningen så att det går lättare att dela persondata. Visserligen är Sverige ett av de länder i världen som har mest tillgänglig digital information om invånarna, men informationen är reglerad av olika lagar, framför allt om patientsäkerhet och personuppgifter, och får inte delas hur som helst. Det är ett av rapportens teman: Data behöver kunna delas lättare och lagstiftningen måste ändras.

Vilka aktörer har intresse av den juridiska förändringen? Det är dels nationella och globala företag som utvecklar systemen, som Cambio, Cerner, IBM med flera, dels alla bolag som kan utnyttja möjligheterna i delning av persondata. Allt från små apputvecklare till stora plattformsutvecklare som Google och Apple.

Den mest lukrativa möjlighet som bolagen ser framför sig är utvecklad AI, artificiell intelligens, och det som kallas Big Data. Det är ett annat av rapportens utvecklings- och besparingsområden, under rubriken ”Avancerad dataanalys”.

Begreppet Big Data jämförs ibland med råolja – eller guld. Här ligger Sverige oerhört bra till, med all vår digitala information om invånarna. För Big Data handlar om att ha tillgång till stora mängder persondata och förädla dem med hjälp av AI, koppla ihop och använda dem på nya innovativa sätt.

Life Science, eller ”livsvetenskaper”, kallas den bransch med hälso- och sjukvårdsanknytning som växt fram och baserar sig på Big Data.

McKinsey & Companys centrala affärsidé är att vara spindel i nätet mellan privata och offentliga kunder. Genom att verka för en genomgripande digitalisering av vården, så att företagskunderna får tillgång till patientdata, ökar affärsmöjligheterna dramatiskt. Den som har läst boken Övervakningskapitalismen eller något referat av den får en aning om möjligheterna.

Men Sveriges Big Data är alltså delvis inlåst och otillgänglig för utvinning, både genom lagstiftning och gamla system. Därför är det särskilt viktiga områden att förändra i McKinseys rapport.

E-hälsoåret 2016 och Forum för välfärd

Det var inte bara McKinseys rapport som kom 2016. Samma år sjösattes en mängd satsningar som gällde e-hälsa och digital teknik i vården. Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) antog Vision 2025, som går ut på att ”År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på e-hälsa”.

Något som har gått de flesta medier förbi, och därmed också den breda allmänheten, är den koppling som finns mellan McKinseys idéer om vårdens digitalisering och den intensiva lobbykampanj som bedrivits för att hindra beslut om begränsning av vinster i välfärden.

Redan våren 2013 hade Socialdemokraterna beslutat på sin partikongress att vinsterna i välfärden skulle begränsas, efter att opinionsundersökningar visat på ett starkt folkligt stöd för det.

Samma år skapades organisationen Forum för välfärd. Den bestod av, som de själva beskrev det, personer med ”erfarenheter från akademi, näringsliv, fack, sjukvård, myndigheter och politik”.
I styrelsen satt bland andra Peter Wallenberg Jr och Börje Ekholm, styrelseledamot respektive VD för Investor, finansmannen Carl Bennet, det tidigare statsrådet Ulrika Messing (S) och TCO:s dåvarande ordförande Eva Nordmark (numera Sveriges arbetsmarknadsminister). Redan från början ingick även Nordenchefen för McKinsey & Company, Magnus Tyreman. Även Håkan Sörman, dåvarande vd för SKL (numera SKR) anslöt till styrelsen året efter.

Organisationen lanserades precis i tid till 2013 års Almedalsvecka. ”Vi vill fördjupa dialogen om framtidens svenska välfärd” löd rubriken på den nystartade organisationens debattartikel i Dagens Nyheter den 30 juni 2013 – även publicerad på TCO:s webbplats dagen därpå. I artikeln målades en bild upp av ett gemensamt ansvarstagande för de ”stora och långsiktiga utmaningar” som Sverige stod inför, med ”särskilt fokus på sjukvård och omsorg”. Allra sist stod: ”Arbetet bedrivs utan ersättning. Utrednings- och analysstöd sker främst via McKinsey.”

Under åren som följde arbetade Forum för välfärd med olika utspel via konferenser och rapporter. På konferenserna deltog diverse prominenta personer med koppling till vård och omsorg – förutom politiker och professorer till exempel prins Daniel. 

Digitalisering – en icke-politisk fråga över partigränser?

E-hälsoåret 2016 var också året då socialdemokraten Ilmar Reepalu i november lämnade över den statliga utredningens delbetänkande ”Ordning och reda i välfärden”, som föreslog en begränsning av vinsterna i välfärden. Det bemöttes med en störtskur av kritik – från näringslivet, organisationer som Vårdföretagarna och borgerliga politiker – men också från delar av den socialdemokratiska regeringen.

År 2018 skulle det bli riksdagsval, och därför var det bråttom att tillintetgöra förslaget om vinstbegränsning. Reepalu-utredningens betänkande fick bara inte bli ett konkret lagförslag före valet.

På Forum för välfärds höstkonferens 2017 var moderatledaren Ulf Kristersson en av talarna. Inslaget finns fortfarande att se på Youtube.

Kristersson talade om de stora problem som samhället står inför med multisjuka äldre som kommer bli allt fler och sluka vårdens resurser. Men en sak skulle kunna påverka utvecklingen positivt: ”Digitaliseringen. Vi står i början av en revolution som kommer bygga om alla kvalificerade verksamheter i samhället inklusive sjukvården.”

Han fortsatte med att det här tyvärr var långsiktiga frågor som inte lämpade sig för ”enkel torgmötesretorik”, och därför inte skulle höras i kommande års valrörelse. Han beklagade det djupt, men framhöll hur viktigt det var att politiker ägnade sig åt frågorna, även om det inte gick att tala med väljarna om dem.

McKinseys Magnus Tyreman var konferensens moderator och tackade Kristersson. Tidigare på dagen hade socialminister Annika Strandhäll talat, och Tyreman anknöt till vad hon hade sagt:

Det blir en spännande valrörelse att följa – vi hade Annika Strandhäll här som poängterade vikten att inte göra politik av de viktiga vårdfrågorna – du säger litegrann samma sak. Forum för välfärd är av sin natur icke-politisk och främjar verkligen samarbetet över gränser. Samtidigt har vi polariserande inslag som Reepalu-utredningen och så vidare, så att – vi kan bara önska dig och dina politiska kollegor lycka till att hjälpa oss att navigera igenom det här så att vi får en bra faktabaserad valrörelse med goda resultat för framtiden.

Och bara några få dagar efter att Kristersson och Strandhäll hade talat på Forum för välfärds konferens, beslutade Strandhäll att stoppa förslaget om vinstbegränsning i papperskorgen.

Nya mål för McKinsey i den svenska välfärden

Forum för välfärd hade lyckats. Ingen begränsning av vinsterna i välfärden i sikte, och lobbygruppen lades ner någon gång under 2018.

I stället startades ett nytt lobbysamarbete: Forum för Omställning. Magnus Tyreman, numera McKinseys Europachef, är också här en av initiativtagarna och styrelseledamöterna. Bland övriga initiativtagare fanns till exempel Marcus Wallenberg, ordförande SEB, Eva Nordmark (S), arbetsmarknadsminister, Martin Lundstedt, VD AB Volvo och Anders Ferbe, tidigare ordförande IF Metall, numera ordförande i Arbetsförmedlingen.

Idag har Forum för Omställning vuxit och står bakom satsningen Digital@idag, tillsammans med bland andra Kungliga Ingenjörsakademin, SKR, DIGG (Digitaliseringsmyndigheten), LO och Statens servicecenter.

McKinsey fortsätter att vara djupt inblandade i både svensk och europeisk offentlig verksamhet. Sedan 2016 har de stått för och deltagit i ett antal rapporter om digitalisering och styrning av offentlig verksamhet. De har till exempel engagerat sig stort som rådgivare till EU om hanteringen av covid19, och lyckats få EU att hemlighålla vad råden och överenskommelserna innehåller.

Mycket sällan uppmärksammar medier vad som pågår. Att McKinsey haft en nyckelroll i utvecklingen av vårdpolitiken är i princip okänt för allmänheten. Därmed också hur den till synes neutrala frågan om digitalisering hamnat i händerna på krafter som vill göra vinst på offentliga verksamheter som betalas av alla skattebetalare och är till för alla i samhället. Hälso- och sjukvården kom att bli den första och främsta arenan, eftersom den innehåller så stora pengar och enorma flöden av persondata.

Medier upprepar budskap, beslutsfattare låter sig rundas

Hur har McKinseys rapport om digitaliseringens enorma vinster omskrivits och debatterats i medierna? Min granskning av perioden 2016–2020 visar att bevakningen varit begränsad och mycket okritisk. Av 85 nyhets- och opinionsartiklar har de absolut flesta bara upprepat McKinseys budskap och påståenden, utan att efterfråga källor och dokumentation. Inga journalister har undersökt var påståendena kommer ifrån.

Några läkare har skrivit kritiska debattartiklar. En av artiklarna (i Svenska Dagbladet 2017) fick blixtsnabbt mothugg av dåvarande socialministern Annika Strandhäll (S). Tillsammans med Daniel Forslund (L) skrev hon att det var ”dags att sluta misstänkliggöra varandras ambitioner”.

Men Strandhäll svarade inte på kritiken och ifrågasättandet av hur den svenska digitaliseringsstrategin har fått styras av ett globalt managementbolag och andra starka intressen i näringsliv och politik.

Tvärtom har strategin fått pågå utan offentlig debatt – och fortsätter så.

Nu står vi strax inför ett nytt val. Frågan om vinster i välfärden är viktigare än någonsin.  Inför nästa års val har vi ett skriande behov av kritiska utvärderingar och genomlysningar av digitaliseringsstrategin i den svenska vården och offentligheten.

Låt oss inte, beslutsfattare och allmänhet, bli rundade ännu en gång av ett globalt managementkonsultbolag, deras företagskunder och vänner inom politik och förvaltning.

***

Vill du kommentera texten? Följ Dagens Arena på Facebook