FOTBOLL Tolv storklubbar ville bilda en egen liga, vilket har skakat om världens största sport de senaste dagarna. Kritikerna är många, och även vår medarbetare, den förre landslagsspelaren Ronald Åman, är upprörd.
Det känns nästan surrealistiskt, men ändå inte. Människans – i det här fallet tolv storklubbars – begär efter pengar. Nu ska klubbarna gå vidare med sina planer om den nya ”Superligan” i fotboll, trots att de hotas om att stängas ute från all annan nationell och internationell fotboll. Vad gäller saken? Många miljarder kronor.
”Tolv av Europas ledande fotbollsklubbar har i dag gått samman för att meddela att de har kommit överens om att bilda en ny turnering, med matcher mitt i veckan, Superligan, som ska styras av grundarklubbarna”, skriver de i ett gemensamt uttalande som publicerades på de flesta av klubbarnas hemsidor sent på söndagskvällen.
Därmed bekräftade de tolv klubbarna – italienska trion Milan, Inter och Juventus, spanska Barcelona, Atlético Madrid och Real Madrid samt från England Arsenal, Chelsea, Liverpool, Manchester City, Manchester United och Tottenham – uppgifterna som snurrat runt under helgen.
”Genom att samla de bästa klubbarna i världen för att spela mot varandra under en hel säsong kommer superligan öppna för ett nytt kapital för europeisk fotboll. Det säkerställer konkurrens och faciliteter”, säger superligans vicepresident Joel Glazer, tillika Manchester United-delägaren, i ett pressmeddelande.
”Konkurrens och faciliteter”. Totalt skitsnack! Saknas det faciliteter och konkurrens? Nej, det är girigheten som dyker upp igen med sitt fula nylle. Inget annat.
Jag är långt ifrån ensam om att tycka illa om idén: Gary Neville, före detta Man U-spelare beskriver det som ”skamligt”.
Klubbarna skriver att den nya ligan kommer att generera mer pengar och större ekonomisk tillväxt för europeisk fotboll än vad dagens klubbturneringar gör. De första deltagande klubbarna ska få 3,5 miljarder kronor vardera för att sjösätta galenskapen.
Förresten, vad menas med ”europeisk fotboll”? På vilket sätt kommer övriga klubbar i Europa att ta del av detta?
Mer floskler: ”Vi vill hjälpa fotbollen på varje nivå och lyfta den till sin rättmätiga plats i världen. Fotbollen är den enda globala sporten, med mer än fyra miljarder fans och vårt ansvar som storklubbar är att möta deras efterfrågan”, skriver Real Madrids ordförande Florentino Pérez i pressmeddelandet. Han kommer – naturligtvis – själv att bli ordförande för ligan.
”På varje nivå”, sa Bull om bullshiten.
Med tio miljarder ackumulerade skulder under 30 år ser Pérez möjligheten att få in nytt kapital till klubben som skulle ha gått i konkurs utan stöd från staden Madrid.
En tillbakablick på en snart 30-årig Champions League kan vara på sin plats:
Idén om den så kallade ”Europacupen för mästarlag” lanserades en månad efter UEFA:s första kongress, som hölls i Wien den 2 mars 1955.
Startskottet för Europacupen gick under säsongen 1955/1956. Redan då var tanken att detta skulle bli en fotbollsturnering där enbart de absolut bästa lagen skulle få vara med och spela. Säsongen 1992/1993 stöptes hela konceptet om och UEFA Champions League var ett faktum.
Formatet för Champions League har förändrats ett flertal gånger genom åren och består numera av gruppspel och slutspel. I slutspelet möts lagen både på hemma- och bortaplan, medan den stora finalen avgörs i en enda match på en neutral arena.
Nu vill alltså ett antal klubbar skapa en egen liga som utesluter pretendenter. Att en av initiativtagarna är Real Madrids ordförande Florentino Pérez är inte speciellt förvånande. Med tio miljarder ackumulerade skulder under 30 år ser Pérez möjligheten att få in nytt kapital till klubben som skulle ha gått i konkurs utan stöd från staden Madrid.
Idrottshistorien är rik på liknande initiativ – en del lyckade, andra mindre framgångsrika. Exempel på det senare är WHA (World Hockey Association) som bröt sig loss från NHL för snart 50 år sedan med föredettingar som Gordie Howe och Bobby Hull som dragplåster. Sju år senare kapsejsade projektet och WHA inlemmades i NHL.
Ungefär samtidigt – början på 70-talet – och även det på is, kom idén om att göra en stängd liga av hastighetsskridskoåkning med nederländska och norska stjärnor. Det föll på åtminstone en sak – det stora skyltfönstret var OS som inte tillät helprofessionella åkare.
Nu försöker Uefa att kväsa ansatsen om ”Superligan” genom att hota att utesluta klubbarna som skapat den revolutionära tanken. Det är precis det som det handlar om – en revolution, inte en evolution.
Det senare hade varit mer konstruktivt. Inget är perfekt, men vad är problemet med nuvarande upplägg?
Anm: Under onsdagsmorgonen hade alla de brittiska klubbarna meddelat att de drar sig ur satsningen på Super League.
***
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
