Bostad Svenskarnas skulder har ökat kraftigt, men samtidigt vet vi inget om förhållandet till medborgarnas tillgångar. Dagens bild av hushållsskuldens betydelse för finansiell stabilitet vilar därför på osäkra grunder, skriver Hedi Bel Habib.
De svenska hushållens skulder har ökat kraftigt de senaste åren men det saknas uppgifter om hur de har ökat i förhållande till tillgångarna. De olika bedömningar som idag görs nationellt och internationellt av hushållsskuldens betydelse för finansiell stabilitet vilar därför på osäkra grunder. Det är tidigaste år 2022 som Riksbanken kan få rättsliga förutsättningar för att kunna samla in data rörande hushållens tillgångar.
Den aggregerade skuldkvoten ger ingen korrekt vägledning
Såväl debattörer som officiella organ som OECD, IFM, Riksbanken och Finansinspektionen har de senaste åren pekat på den höga hushållsskulden och den risk för finansiell stabilitet detta medför. Idag ligger hushållsskulden på 195 procent av disponibel inkomst. Bolån utgör 82 procent av hushållens totala skulder. Bolåneundersökningen är därför ett viktigt underlag när Finansinspektionen och Riksbanken analyserar hushållens skulder och vilka sårbarheter de medför för hushåll, banker samt i förlängningen för den makroekonomiska utvecklingen och den finansiella stabiliteten.
Ett stort problem med dagens finansanalyser är att dessa ensidigt fokuserar på skuldsidan och bortser från det faktum att hushållen också har stora tillgångar. Anledningen till att man fokuserar på skulder är att Sverige sedan avskaffandet av förmögenhetsskatten 2007 saknar en samlad individbaserad statistik om hushållens tillgångar och skulder.
Det finns en risk att en ensidig och ofullständig analys leder till dåligt avvägda beslut om finans- och penningpolitik och till olämpliga åtgärder.
Bristen på information om hushållens tillgångar och skulder gör det allt svårare att värdera olika typer av obalanser och sårbarheter i ekonomin. Det finns därför en risk att en ensidig och ofullständig analys leder till dåligt avvägda beslut om finans- och penningpolitik och till olämpliga tillsynsåtgärder på makronivå.
För Riksbanken är avsaknaden av detaljerade hushållsuppgifter ett problem. Även för Finansinspektionen och Finansdepartementet är avsaknaden av detaljerade hushållsuppgifter besvärande. Varken finanspolitiken, penningpolitiken eller den ekonomiska politiken får idag någon välavvägd vägledning.
Aggregerad statistik ger ingen bild av hur enskilda individers finansiella situation ser ut. Den aggregerade skuldkvoten i förhållande till inkomsten är ett trubbigt och missvisande mått på riskerna med hushållens skuldsättning. Den beaktar inte trendmässigt fallande realräntor, stigande tillgångsvärden, hushållens höga sparande och räntebetalningsförmåga. Detta framgår av en analysrapport av SBAB.
Hushållen har inte bara skulder, de har också sparande
SBAB har i en hel del analysrapporter varnat för riskerna med den ensidiga fokuseringen på den aggregerade skuldkvoten. SBAB har mot denna bakgrund därför via Kantar Sifo frågat drygt tusen hushåll med bostadslån om hur stora bostadslån och vilket totalt sparande de har, låst pensionskapital exkluderat. Men också i vilken utsträckning de belånat bostaden för rena konsumtionsändamål de senaste fem åren.
På frågan om bostaden de senaste fem åren belånats för konsumtion svarar 82 procent nej.
Belånad bostad för konsumtion kan anses vara en indikator på risk för finansiell stabilitet. Tittar vi på enkätsvaren till SBAB kan vi konstatera att denna risk inte är överhängande. På frågan om bostaden de senaste fem åren belånats för konsumtion svarar 82 procent nej.
På frågan hur stora besparingar man har uppger av drygt tusen hushåll med bostadslån 15 procent att de har mer än 1 miljon kronor i sparkapital, låst pensionskapital exkluderat. 30 procent svarar att de har ett sparande på över 500 000 kronor. 66 procent att de har mer än 100 000 kronor sparat. Samtidigt uppger 13 procent respektive 4 procent av bolånetagarna att de har ett sparande på maximalt 50 000 respektive 10 000 kronor.
Eftersom det är få som angett att de har så stora bostadslån indikerar siffrorna att de med högst bostadslån också tenderar att ha högst sparande. Vi vet sedan tidigare från officiell statistik att sparandet på aggregerad nivå under många år har varit mycket högre i Sverige jämfört med hur det såg ut i länder som Danmark, Storbritannien och USA före finanskrisen och där konsumtionen sjönk kraftigt i samband med finanskrisen. SBAB:s undersökning indikerar att hushåll som har bostadslån har ett relativt stort sparande och dessutom att sparandet tenderar att vara högst för de med störst bostadslån.
| Andel i procent | Sparkapital i kronor, låst pensionskapital exkluderat | |
| 15 % | Över en miljon | |
| 30 % | Över 500 000 | |
| 66 % | Över 100 000 | |
| Andel i procent | Storleken på bostadslån |
|
| 39 % | Mindre än en miljon | |
| 87 % | Mindre än 3 miljoner | |
| 11 % | Över 3 miljoner | |
| 1 % | Över 6 miljoner |
Källa: SBAB
39 procent av de tillfrågade anger, som synes ovan, att de har bostadslån som är mindre än 1 miljon kronor. 87 procent att de har bostadslån som är mindre än 3 miljoner kronor. 11 procent av de svarande anger att de har bostadslån på över 3 miljoner kronor. 1 procent anger att de har bostadslån på över 6 miljoner kronor. Det finns också regionala spridningar. Motsvarande siffror för exempelvis Stockholms län är 20, 75, 22 respektive 2 procent.
Data om hushållens tillgångar behövs för bedömning av finansiell stabilitet
SBAB:s data är enkätbaserade, men visar dock att hushållens skulder behöver vägas in mot tillgångarna. Sverige saknar sedan 2007 en samlad individbaserad statistik om hushållens tillgångar och skulder. Sedan dess har flera myndigheter pekat på behov av att ta fram denna typ av statistik. Riksbanken har behov av bättre underlag för analyser av finansiell stabilitet och penningpolitik. Även Finansinspektionen har behov av bättre underlag för tillsyn och analys utifrån sina uppgifter rörande konsumentskydd, finansiell stabilitet och makrotillsyn.
Insamling av uppgifter som rör hushållens tillgångar och skulder innebär dock ett visst intrång i den personliga integriteten.
Riksbanken anser att detaljerade uppgifter om hushållens tillgångar och skulder väsentligt skulle stödja en fördjupad finansiell analys och stärka Riksbankens och Finansinspektionens möjligheter att motverka finansiell instabilitet. Insamling och bearbetning av uppgifter som rör hushållens tillgångar och skulder innebär dock ett visst intrång i den personliga integriteten för de personer vars uppgifter samlas in.
Noggranna överväganden måste göras bland annat avseende vilka uppgifter som får ingå, hur de samlas in, vilka typer av behandlingar som kan tillåtas och hur informationen får delas med myndigheter och andra intressenter. Riksbanken har därför föreslagit att riksdagen ställer sig bakom det som Riksbanken anför om behovet av ny statistik över hushållens tillgångar och skulder. Statistiska centralbyrån och Finansinspektionen har tillstyrkt denna framställning.
Regeringen har av denna anledning utsett en särskild utredare som grundligt ska belysa och analysera hur individbaserad statistik över hushållens tillgångar och skulder kan tas fram och användas för att ge en fullgod bild av hushållens finansiella ställning utan att den personliga integriteten och skyddet för personuppgifter åsidosätts.
Uppdraget syftar till att åter möjliggöra framställning av officiell statistik över hushållens tillgångar och skulder samt att mikrodata, dvs. uppgifter på individnivå, ska kunna göras tillgängliga för analys, forskning och utvärdering. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022.
Mot denna bakgrund är det viktigt att vara medveten om att de olika bedömningar som idag görs nationellt och internationellt av hushållsskuldens betydelse för finansiell stabilitet vilar på osäkra grunder.Tidigast år 2022 kan Riksbanken få rättsliga förutsättningar för att kunna samla in data rörande hushållens tillgångar.
***
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
