När alpturisterna i förbifarten smittade svensksomalierna

Klyftor Redan på Arlanda spred alpturisterna corona. Städare, kassörer och taxiförare får ta emot deras hostningar. Eva Brita Järnefors reder ut varför servicearbetare i mindre åtråvärda bostadsområden är mer utsatta för både covid-19 och riskkapitalister.

Den 22 mars kommer larmet från Svensksomaliska läkarföreningen: Sex av 15 döda i Stockholms län är svensksomalier. Fem av de sex avlidna var somalier bosatta i Järvaområdet i nordvästra Stockholm. Mahdi Shiekh, läkare i Hjulsta i Stockholm, berättar att han och en kollega tidigt under coronakrisen startat en videokanal på nätet för att informera om hälsofrågor på somaliska. (Dagens Nyheter, 2020-03-25-26)

”De flesta somalier pratar svenska men en del, ofta äldre och nyanlända, gör inte det”, säger Mahdi Shiekh.

Smittskydd Stockholm kunde se att 130 av 959 smittade av covid-19 i Stockholms län var bosatta i Järvaområdet.

Varför blev så många människor i Järva coronasmittade och varför särskilt somalier, tätt följda av irakier och assyrisk/syrianska gruppen?

Ebba Busch, Kristdemokraternas partiledare, visste genast vad det berodde på: ”Vi måste förstå hur lokala och kulturella mönster spelar in”, skriver hon (Aftonbladet, Debatt 2020-04-02).

Ett ”ovanligt tondövt” utspel, skriver Rakel Chukri, kulturredaktör på Sydsvenskan. (.) Många svensksomalier har också reagerat starkt mot Ebba Buschs fördomsfulla påståenden.

Hur gick det till när svensksomalierna smittades?

Efter sportloven återvänder fler än 100 000 svenskar hem från Alperna. Både från Italien, Österrike., Schweiz och Frankrike. I ett specialchartrat ”Corona-flyg” sitter 200 passagerare och av dem är ”ett flertal kraftigt hostande”. (Expressen, 2020-03-10).

Majoriteten bor i Stockholm och landar på Arlanda. Där står taxiförare på rad och väntar på kunder. Chauffören Alaa Agha, som själv blev smittad och var hemma en månad, berättar: ”Vi som jobbade på Arlanda under den här tiden när människor kom hem från Italien och Österrike, vi blev smittade.” (SvD, 2020-04-26)

Men först, vad sker på terminal 5? När alpturisterna strömmar ut i ankomsthallen händer mycket i förbifarten. Flygpassagerare behöver gå på toaletten. En lokalvårdare håller på att torka rent tvättställen. Nya hostningar virvlar runt i rummet. Städaren får under sitt arbetspass flera doser av covid-19. En del passagerare är sugna på en kopp kaffe med smörgås och går till kiosken. Beställer av kassören, hostar till i luften eller handen och drar fram sitt kort. Kassören bjuds också på en liten dusch covid-19. Efter kaffet tar en del flygbussen in till stan. Chauffören får sin beskärda del av viruset när han kör hem ett gäng hesa ungdomar som bjuder runt på halstabletter och virus. Andra alpturister vill fara hem direkt och knölar in sig med skidor och väskor i en taxi och fyller kupén med coronavirus.

Järvabor tjänar alpturister och andra stockholmare på fler sätt. Många arbetar i serviceyrken där de möter andra människor. De är undersköterskor och barnskötare. Yrken som inte går att utföra hemifrån vid datorn. Och som också handlar om att ge service till andra människor, när de är sjuka, äldre eller att ta hand om barn när föräldrarna är på jobbet. Smittorisken i dessa yrken är naturligtvis stor.

(Med detta inte sagt att en svensksomalier från Järvafältet en vacker dag bestämmer sig för att resa till alperna för att se, klättra i eller skida utför dessa vackra bergsmassiv som tillhör mänskligheten.)

Den syn som borgerliga politiker aningslöst torgför om samhällets fattiga visar deras svårigheter att sätta sig in i andras levnadsvillkor – utanför sin egen klassgräns.

För de flyktingar som är sysselsatta är den genomsnittliga arbetstiden lika stor som för inrikes födda. (SCB, 2019-06-11)

Tidigt på morgnarna tar Järvabor bussen in till centrala Stockholm och förorterna. Till sina jobb på förskolor, fritidshem och äldreboenden eller till hemtjänst. Mohamed Nuur, förskollärare och S-politiker i Tensta, larmar om att det är för fullt på buss 179 under coronaepidemin: ”Man säger att man ger information. Men det som behövs är fler bussar”. (SvD, 2020-05-16).

Situationen är svår för många barnfamiljer i Järva – och har blivit än svårare med coronasmittan. Föräldrar blir sjuka eller förlorar sina jobb. Alla har inte arbetslöshetsunderstöd. En del är papperslösa eller ensamkommande barn. Rädda Barnen har, i samarbete med appen Karma, under en tid delat ut 500 matlådor per dag i Rinkeby. Initiativet finns i Stockholm, Göteborg och Malmö. Politiker i Stockholm har oroat sig för att inte alla varit ”utsatta” som hämtat matlådor. Socialborgarrådet Jan Jönsson (L) önskar i stället i en SvD-intervju en större självständighet, och uppmanar människor att söka försörjningsstöd. (SvD, 2020-05-23)

Den syn som borgerliga politiker aningslöst torgför om samhällets fattiga visar deras svårigheter att sätta sig in i andras levnadsvillkor – utanför sin egen klassgräns.

44 000 barn i Sverige lever i familjer med varaktigt låg inkomst, skriver Statistiska centralbyrån. För dessa barn har familjens inkomster, under minst tre av åren 2014 – 2017, inte räckt för att betala det mest nödvändiga. Den här fattiga perioden varar längst för utrikes födda barn. Varaktig låg inkomststandard är vanligast för barn födda i Somalia, följt av barn från Irak och Syrien. Många barn från dessa länder har nyligen invandrat till Sverige. (SCB, 2019-09-11)

En vanlig orsak till att familjen har låga inkomster är att föräldrarna ännu inte är etablerade på arbetsmarknaden. Föräldrarnas utbildningsnivå kan sedan påverka hur det går för familjen rent ekonomiskt. Om minst en förälder har en eftergymnasial utbildning kan barnet få en bättre situation.

Det brukar pratas om att nyanlända flyttar till samma bostadsområde som sina tidigare landsmän, släktingar och vänner. Det gör även höginkomsttagare! ”De med högst inkomster flyttar ofta till områden där många höginkomsttagare bor.” (SCB, 2018-12-18)

I Stockholm är det särskilt tydligt. Norrmalm var populärast under åren 2013–2016 för dem med högst inkomster. Inflyttningarna var under de här åren större än utflyttningarna i Stockholms alla stadsdelar. I Spånga-Tensta däremot var utflyttningarna något fler. De som flyttade ut hade uppnått en högre inkomst. Inflyttningen till Spånga-Tensta var också annorlunda: Fler barn och fler äldre flyttade in – jämfört med övriga stadsdelar.

Skillnaden i inkomster mellan Stockholms stadsdelar är stor. Allra mest tjänade de som 2016 bodde på Norrmalm: 461 000 kronor i genomsnitt. Lägst var inkomsterna i Rinkeby-Kista. Här var medelinkomsten samma år 221 000 kronor. Mindre än hälften mot den på Norrmalm.

Nyanlända får söka behovsprövade bidrag för att ”förstärka köpkraften”. Olika typer av sociala ersättningar har under åren 2003 – 2016 minskat från 16 procent till 9 procent av landets inkomster, skriver SCB. Det är framför allt arbetsmarknadsstöd och sjuk- och aktivitetsersättning som har minskat sedan början av 2000-talet. Och det har naturligtvis betydelse för många Järvabors ekonomi.

Vad som däremot har ökat under 2000-talet är kapitalinkomsterna. Men de är inte alla förunnade. Nästan 90 procent av kapitalinkomsterna gick till den tiondel som hade högst inkomst. För dessa höginkomsttagare är kapitalinkomsterna lika stora som deras totala inkomst av lön och näringsverksamhet.

Slutsatsen som SCB drar är: ”De disponibla inkomsterna är skevt fördelade mellan olika grupper i samhället. Särskilt tydligt blir den ojämna fördelningen av olika inkomsttyper mellan personer med låga respektive höga inkomster.” (SCB, Välfärd nr 4 2018)

”Ingen vet hur många som egentligen jobbar i Rinkeby”, skriver Benjamin Dousa i en ledare (SvD, 2020-04-30). Han är då ordförande i Moderata ungdomsförbundet och sedan 2018 ordförande i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd. Han oroar sig för att regeringen ”urholkar arbetslinjen” genom att den ”går fram med förslag som höjer bidragen”.  Inte nog med det: Socialtjänsten i många kommuner ”gör mer generösa bedömningar”, enligt honom. Benjamin Dousa talar inte om hur de arbetslösa i Rinkeby ska kunna få jobb med skäliga löner så att de slipper be om bidrag.

Två veckor senare får vi veta att Benjamin Dousa lämnar sina politiska uppdrag. Han har blivit utsedd till vd på tankesmedjan Timbro som bedriver opinionsbildning för marknadsliberala förändringar i samhället. På sin hemsida följer Timbro noga att alla reformer i Januariöverenskommelsen genomförs. Fri hyressättning på nyproducerade hyresrätter, till exempel. Något som kommer att leda till högre hyror. Inget alternativ för de boende i Järva alltså.

En annan syn på Järvaborna har Ahmed Abdirahman, initiativtagaren till Järvaveckan som drog mycket folk 2019. Den är inställd i vår på grund av coronaepidemin.

”Det är en fråga om segregation”, säger han om att utrikesfödda sticker ut i coronastatistiken.

”Man måste göra arbetsmarknaden mer tillgänglig för dessa människor och se till att lönerna är högre för att undvika en liknande situation i framtiden”, tillägger han. (SVT Nyheter, 2020-04-17)

Ahmed Abdirahman nämner också trångboddheten som ett stort problem. För trångboddhet finns normer och det är framför allt i storstäderna den är som störst. I städerna Gävle, Eskilstuna och Borås finns också många som är trångbodda, särskilt barn med utlandsfödda föräldrar.

Drygt 20 procent av personer födda utanför Europa är trångbodda, jämfört med 2 procent av inrikes födda. (SCB, Välfärd nr 1 2018)

Det pågår också en diskriminering av fattiga nyanlända och övrig arbetarklass på bostadsmarknaden. Ja, det har blivit en marknad. När jag växte upp på 50-talet i barnrika Trollhättan och Stockholmsförorten Kärrtorp hade alla rätt till en bostad med hög standard. Mina föräldrar och jag fick av kommunen, när vi flyttade tillbaka till Stockholm, en modern trerummare med balkong och parkettgolv som jag än i dag kan drömma om. När jag nyligen promenerade tillbaka till hyreshuset i Kärrtorp var det privatiserat och porten låst. Likaså på gårdarna runt omkring. En trerummare där kostar i dag drygt 3 miljoner kronor.

I Stockholm börjar allianspartierna med stöd av Miljöpartiet att åter sälja ut hyresrätter till de boende. Andra kommuner säljer ut sina bostäder till riskkapitalister. Eskilstuna kommunledning (S, C och M) har länge sålt ut allmännyttiga bostäder till privata bolag. ”Fattiga hyresgäster stängs ute från fem bostadsområden i Mellansverige. Samtidigt ska de med jobb och högre inkomst lockas dit”, skriver reportrarna i Örebro. (Hem och Hyra, 2019-10-25)

Hyresgästföreningen i Eskilstuna har hållit protestmöten och demonstrationer och somaliska ungdomar, som är politiskt aktiva, har deltagit. Svensksomalier bor i Fröslunda, ett av de områden där personer med försörjningsstöd och nyanlända med etableringsersättning inte längre är lika välkomna. Reportrarna ställer en tänkvärd fråga:

”Skulle man kunna förbjuda dem med hög inkomst att flytta till vissa områden där det redan bor många rika?”

De rika skulle förmodligen skrika högt i alla sina kanaler.

I Eskilstuna använder de privata bolagen D Carnegie, Victoria Park och Wilhelm sig av en affärsidé kallad konceptrenovering. När en hyresgäst flyttar ut lyxrenoverar bolaget lägenheten och höjer hyran. Rejält. Då finns ingen hyresgäst som kan opponera sig mot det. Hyresgästföreningen förbigås på ett smart sätt. I förlängningen leder detta till att billiga hyresrätter försvinner och människor med låg inkomst får ännu svårare att hitta bostad.

Jag söker på bolaget D Carnegie. Det finns inte längre! Nej, det har bytt namn till Hembla. 2016 köpte riskkapitalbolaget Blackstone i USA upp majoriteten av aktierna i Hembla för 100 kronor styck. 2019 var det dags att sälja, tyckte Blackstone, och det tyska riskkapitalbolaget Vonovia var då ivrig köpare. Priset per aktie steg till 115 kronor.

Blackstone realiserade en vinst på cirka 6 miljarder kronor.

Vonovia-Hembla-koncernen har blivit Sveriges största privata hyresvärd med 38 000 lägenheter i olika delar av landet. Till vd utsågs Per Ekelund, som redan var vd i fastighetsbolaget Victoria Park, och som praktiskt nog också ägs av Vonovia.

Riskkapitalbolagen Blackstone och Vonovia har en gemensam affärsidé. De köper upp stora nedgångna bostadsområden i olika länder, renoverar lägenheter enligt ett lågprisprogram och höjer hyrorna markant.  Där kommer vinsten!

Att bygga energisparande är inte deras melodi.

Hembla finns också i Kista och Husby. 2019 höjde Hembla hyrorna kraftigt. Bostadsbidragen går direkt i fickan på bolaget. Vonovias vd Rolf Buch i Bochum i Tyskland, vet att alla pengar är pengar. Han säger till Svenska Dagbladets reporter Tomas Lundin (SvD Näringsliv, 2020-01-01):

”Vi behöver en socialt acceptabel blandning av hyresgäster med egna inkomster och sådana som är beroende av bidrag.”

Hur länge du som flykting blir beroende av ekonomiskt stöd varierar mycket. Flyktingskapet i sig innebär att fly från svåra förhållanden och traumatiska upplevelser som kan ta tid att läka. Skillnaderna i utbildningsnivå mellan nyinvandrade vuxna är stora och andelen högutbildade stor. Från Somalia, Afghanistan och Eritrea kommer många med förgymnasial utbildning, medan andra har längre utbildning. (SCB, 2019-11-13)

För barn och ungdomar som har flytt till Sverige har tiden i landet stor betydelse för om de ska lyckas ta sig igenom gymnasiet. Är de 13 år eller äldre när de börjar svensk skola är det svårt att hinna med att inhämta svenska språket och läroämnena. Vad som imponerar är att många somalier talar både arabiska, italienska och engelska när de kommer till Sverige.

Somalia är känt som poesins land. Men skriftspråket somali har en kort historia. Alfabet kom 1972. När människorna saknade skriftspråk lärde de sig diktverk utantill. Dikterna följer avancerade regelverk för rim och versmått. De berättades och återberättades. Poesitraditionen lever kvar, men de unga poeterna vill teckna ner sina dikter.

En av Somalias stora poeter var sheik Muhammed Abdille Hassan (1864–1920). En sufisk ledare och poet som lyckades samla olika klaner i ett uppror mot den brittiska kolonialmakten. Britterna försökte flera gånger i samarbete med Italien och Etiopien att slå ned upproret och använde 1920 bombflyg för första gången mot afrikaner.

Statsepidemiolog Anders Tegnell reste under några dagar i början av mars till Mogadishu

Landet är fortfarande präglat av kolonialismen. Förutom Storbritannien mutade Italien och Frankrike in var sin del av landet. Läget längs både Adenviken och Indiska oceanen var strategiskt intressant. I dag har USA tagit över kolonialmakternas roll. Utifrån fem flygbaser bombar USA allt intensivare områden som jihadiströrelsen al-Shabaab behärskar. En rörelse som har vuxit fram ur en tidigare radikal grupp – Islamic Courts Union. USA försökte krossa gruppen genom att backa upp Etiopien som 2006 invaderade Somalia. De få överlevande i den radikala gruppen skapade terrorgruppen al-Shabaab. Två till tre miljoner somalier har i dag flytt undan strider och bombningar och lever i flyktingläger, andra byar och städer eller utomlands.

Fruktan för covid-19 är stor i flyktinglägren där människor inte har råd att köpa tvål och det är ont om vatten. Statsepidemiolog Anders Tegnell reste under några dagar i början av mars till huvudstaden Mogadishu för att delta i ett biståndsprojekt och hjälpa landet att etablera en hälsomyndighet.

Det gav genast Ebba Busch, KDs partiledare, anledning att på Twitter skriva:

”Det är en märklig prioritering. Ansvariga myndigheter måste ha odelat fokus på Coronahanteringen.”

Somalia är ett jordbruksland med stor boskapsuppfödning. Familjerna lever nära den äldre generationen. Ett vanligt sätt att leva på när Sverige var jordbruksland. Jag minns att vi på 1950-talet hälsade på hos mormor i en by i Västerbotten. I samma hus bodde mormor, mormorsmor och en av sönerna med familj. Mormor tog hand om sin mor som dog 96 år gammal i hemmet. För oss barnbarnsbarn var det så självklart att hon skulle sitta i hörnet av pinnsoffan vid köksdörren och sticka sockor åt oss. Hon var den släkting vi älskade mest.

Traditionen att leva tillsammans med sina mor- och farföräldrar har somalierna tagit med sig till Sverige. Det har påverkat deras trångboddhet eftersom stora lägenheter är dyra eller saknas.

När jag närmar mig slutet av denna essä, läser jag på skärmen: Den kände, 49-årige sufiske ledaren, läraren och samhällsdebattören i Göteborg, Sheikh Abdirahman är död i covid-19. Han var en imam som stod upp mot extremism och våld.

Bara ljudet av sirenerna från en ambulans hörs på håll. Flygplanen, som gick ner för landning över mitt hustak, har helt försvunnit. Sveriges koldioxidutsläpp minskade med 28 procent under april. Mer än en fjärdedel! Främsta orsaken är minskad väg- och flygtrafik. Och de globala utsläppen sjönk med 17 procent, visar en ny studie från Global Carbon Project.

Tystnaden bryts plötsligt uppe i luften av ett tungt buller. En gul helikopter är på väg mot Södersjukhuset med en ny patient. Då ryser jag till, och undrar: Vem står på tur?

***

Följ Arena Essä på Facebook