Sjukvård Riskkapital och miljardärer som Spotifys vd Daniel Ek omhuldar hälsoappen Kry. Företaget kan därför fortsätta expandera, och nu köper Kry flera vårdcentraler – efter stora förluster med nät-appen, skriver Eva Brita Järnefors.
Vadå underskott? När riskkapitalister skjuter till nya pengar hela tiden spelar det ingen roll för nätläkarbolaget Kry som glatt expanderar både i Sverige och i Europa. Sedan starten 2015 har Kry gått med förlust. 2018 var förlusten en kvarts miljard med en omsättning på 234 miljoner kronor. 2017 var förlusten 73 miljoner kronor och omsättningen 100 miljoner kronor. Men i år har flera riskkapitalbolag gått in med 1,5 miljarder kronor. Redan tidigare har Kry tagit in 800 miljoner kronor i riskkapital. (Krys årsredovisning 2018)
Kry får också skattepengar för varje person deras vårdpersonal pratar med. Men pengarna har inte räckt!
Varför satsar riskkapital och miljardärer på ett förlustbolag? Det kan vi fundera på ett tag. Vad de bidrar till är i alla fall uppenbart: Att de slår sönder den demokratiskt skapade hälso- och sjukvården i landet. Sjukvården ska inte längre planeras och styras av de folkvalda utan av de penningstinna. Digitala miljardärer och erfarna riskkapitalister satsar på vård via nätet som de gillar. Kry är deras nät-baby som de tror ska växa sig stor och stark och ta över den europeiska vårdmarknaden. De satsar på Kry, därför att digital utveckling ger pengar. Men de saknar insikt om hälso- och sjukvårdens komplexitet och behov.
Krys grundare hade inte heller sysslat med sjukvård tidigare. De var ett gäng unga entreprenörer inom ”startupvärlden”. Josefin Landgård, Johannes Schildt, Fredrik Jung Abbou och Joachim Hedenius grundade bolaget 2014. Den enda kvinnan åkte snart ut. När Josefin Landgård 2016 blev gravid fick hon ”feedbacken från några” och av en av investerarna att hennes gravida mage var ett problem. 2018 lämnar hon Kry – men av flera orsaker, berättar Josefin Landgård i en intervju.
Kry har sedan dess – med hjälp av riskkapital – utvecklats till Sveriges och kanske Europas största digitala vårdapp. Under huvudbolaget Kry International AB grupperar sig en rad underbolag. Företaget har i dag cirka 1000 heltidsanställda läkare, psykologer, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper.
Johan Flodin, läkare på Kry och utvecklingschef, säger i en diskussion i programmet Studio Ett:
”Mycket tack vare oss, men också tack vare covid-19, har det blivit standard att använda digitala vårdmöten.” (SR, 2020-10-05)
Han får mothugg av Ylva Sandström, ordförande för Distriktsläkareföreningen i Stockholm, och läkare på en regiondriven vårdcentral. Hon har också prövat på appar i vården:
”Det är inte samma sak. Väldigt uppenbart blir det mer som att prata i telefon med en bild. Det finns ett kvalitetsproblem i det. Du kan inte bedöma patienterna. Man kan absolut ha det som ett komplement.”
I tysthet köpte miljardären Daniel Ek, Spotifys vd och grundare, 2,2 procent av aktierna i Kry i januari i år. Di Digital kunde avslöja att han investerat i Kry genom sitt Cypern-baserade bolag DGE Investment Limited. Posten värderas till 175 miljoner kronor. (Digital, 2020-03-11)
Då hade värderingen av Kry stigit till 8 miljarder kronor. Och Kry kvalade in med sina 1,5 miljarder som god tvåa bland internationella tillväxtbolag på riskkapitalets finansieringsrundor. På första plats kom Klarna med 1,9 miljarder kronor följt av Kry med sina 1,5 miljarder kronor. (Björn Wallenberg, Di, 2020-05-04)
Förutom Spotify har riskkapitalistbolagen svenska Creandum, brittiska Accel samt tyska Index Ventures satsat på Kry. De vill naturligtvis ha utdelning. Störst andel i Kry har Creandum med 15 procent av aktierna. Medgrundaren Fredrik Jung Abbou äger knappt 7,9 procent i Kry och vd Johannes Schildt kontrollerar 3,8 procent.
Även andra nätläkare, som Doktor.se, har fått pengar från de nyrika. Klarnagrundaren Victor Jacobsson och Spotify-miljardären Ludvig Strigeus har investerat 15 miljoner vardera i Doktor.se.
Affärstidningen The Economist ser med förvåning på utvecklingen i Sverige:
”Sweden has one billionaire for every 250 000 people, one of the highest rates in the world.” (The Economist, 2019-11-28)
Vad har Ontarios lärare för intresse av nätdoktorer i Europa? De vet kanske inte att deras pensionspengar används för att privatisera den svenska sjukvården.
Men det märkligaste av allt när det gäller Kry är att de första som gick in med mycket pengar var de statligt anställda lärarna i Ontario – en provins i Kanada. De tillhör förbundet The Ontario Teachers Federation. Ja just det! Lärare i Kanada. Den 7 januari annonserade Kry ut att de har fått en och en halv miljard kronor främst från dem för att ”påskynda” affärsverksamheten i Europa.
Vad har Ontarios lärare för intresse av nätdoktorer i Europa? De vet kanske inte att deras pensionspengar används för att privatisera den svenska sjukvården. De känner nog inte till att en stor del av den svenska läkarkåren är negativ till denna utveckling.
Av dessa statligt anställda lärare i Kanada tillhör drygt 300 000, både aktiva och pensionerade, pensionsfonden Ontario Teachers Pension Plan, som sköts av deras fackförbund i samarbete med delstatsregeringen. Fonden är sprängfull – med över 200 miljarder dollar. Ett råd, Teacher’s Innovation Platform, sköter fonden. Deras inriktning är att investera i företag som använder teknologi för att ”riva ner bestående verksamheter och skapa nya”. Är det något som lärarna i Ontario också vill?
Detta exempel ger en liten inblick i hur hårt arbetande lärares intjänade pensionspengar används på den internationella marknaden för att understödja det globala kapitalet. Liknande upplägg har naturligtvis de flesta pensionsfonder som är knutna till aktievärlden.
Sommaren detta covid-19-år blev ändå för många en skön paus med lugn hemmasemester. Minskad smittspridning. Färre dånande inflygningar över hustaken. Renare luft.
Hösten har emellertid sorgligt nog fört med sig ökad spridning av covid-19. Tusentals arbetare och tjänstemän har i år blivit arbetslösa. Omkring 100 000 har förlorat sina arbeten. För de flesta innebär det en dramatisk förändring av ekonomin. Särskilt för dem som inte är med i någon a-kassa, vilket bara sju av tio är. (Helena Wande, TT, 2020-10-02)
Samtidigt stiger börserna ohämmat i de rika länderna.
Kristoffer Melinder, vd för svenska Nordic Capitals nya riskkapitalfond nummer 10, säger att ”det finns mycket pengar i omlopp som söker avkastning efter massiva statliga stödåtgärder på grund av pandemin och låg ränta”. Aldrig tidigare har Nordic Capital lyckats få in så mycket kapital från investerare, drygt 60 miljarder kronor. Främst från pensionsfonder i USA, men också från stora, inte med namn nämnda, svenska institutioner. Tidigare också från de svenska AP-fonderna, skjuter reportern Jan Almgren in. (SvD Näringsliv, 2020-10-02)
De kommande åren ska Nordic Capital investera i drygt 15 bolag. Blir det Kry, kanske? Eller någon annan privat verksamhet som med skattepengar vill utmana svensk sjukvård?
Trots minusresultat har Kry med de 1,5 miljarder kronorna från riskkapitalet kunnat spendera ordentligt under pandemin. Redan under första halvåret i år investerade de i marknadsföring på nära 100 miljoner kronor. Det gäller att både synas och att slå ut de andra nätbolagen. Varumärkeskampanjen ”Vi hjälper dig, hos dig” har gått i tv, radio, bio, utomhus och i tryck, samt i digitala kanaler. Kry rekryterade under 2019 både en ny marknadsdirektör och marknadschef som skapade en ”mer emotionellt driven” kommunikation som ”berör”. (Amanda Törner, Resumé, 2020-01-13)
Ingen har väl kunnat missa den kampanjen. Under våren blev framför allt Kry, men också andra nätläkare, nedringda av människor som ville ha råd under den mest akuta covid-19-perioden.
För miljardsatsningen var det tänkt att Kry skulle fortsätta växa i Europa som börjat avreglera sina vårdmarknader. Kry har verksamheter i Norge, Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Samtidigt har intäkterna i Sverige inte varit tillräckligt stora. Ersättningen för digitala vårdmöten har sänkts till cirka 500 kronor medan snittkostnaden för Region Stockholm för ett läkarbesök på vårdcentral är 1 700 kronor. Konkurrensen från de andra hälsoläkarna har varit stor. Vårdcentraler i hela landet har också börjat arbeta med videomöten.
Kry köpte därför i juni Helsa, ett av Sveriges största hälso- och sjukvårdsföretag, och fick 14 vårdcentraler i Halland, Kronoberg Skåne, Stockholm och Östergötland med 500 anställda. Sedan tidigare har Kry tre mottagningar i Sörmland och Skåne och har nu köpt två vårdcentraler i centrala Stockholm. På tur står en vårdcentral i Sickla i Nacka.
Irene Svenonius (M), finansregionråd i Stockholm och regionstyrelsens ordförande, var med i september och applåderade när verksamhetschefen klippte bandet till Krys stora vårdcentral i Gallerian vid Hamngatan i Stockholm. Kry har också öppnat en mindre vårdcentral vid Sibyllegatan dit alla digitala vårdsamtal går. En vårdcentral som kan räknas som en ny liten vårdcentral med behov av stöd. Birgitta Forsberg på SvD Näringsliv skriver nästan dagligen om karusellen med patienterna i Stockholm:
”Sedan Kry öppnade sina första två egna vårdcentraler i Stockholm den 1 september har nästan 13 000 patienter listat sig på vårdcentralen i Gallerian och upp mot 500 på Sibyllegatan, enligt bolaget.”
Kry har fört de personer som – medvetet eller omedvetet – tryckt på Kry-knappen för att lista sig, till Gallerian. Kry vill ha kvar vårdcentralen på Sibyllegatan som en liten vårdcentral. Och de har sina runda skäl till det. De kan använda denna vårdcentral för att dirigera alla sina nätsamtal dit – från hela landet – med läkare, psykolog eller sjuksköterska. De kan också sitta var helst i landet. Kommer små vårdcentraler i glesbygden att förlora personal till Kry?
Inte sedan lagen om valfrihetssystem infördes 2009 har politikerna etablerat någon vårdcentral åt regionen. Två tredjedelar av Region Stockholms vårdcentraler i är i dag privata.
Kry är också Region Stockholms baby. Regionen har ett blå-grönt styre med Irene Svenonius (M) och Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd i Stockholm, i ledningen. Starbrink har bäddat för Krys etablering i Region Stockholm. Hon har länge planerat att ge Kry och andra nätläkare en förhöjd besöksersättning med 50 procent när de startar nya vårdcentraler i Stockholm. Det nämnde hon redan i mars i ett interpellationssvar till Jonas Lindberg (V) om primärvården.
För att framtidens primärvård ska kunna ta ett större ansvar för fler patienter och kunna hjälpa patienter med större vårdbehov behöver vi på sikt fler vårdcentraler. Därför införs den 1 maj i år en förhöjd besöksersättning för nyetablerade mottagningar under de första 12 månaderna. (Region Stockholm, 2020-03-19)
I detta interpellationssvar erkänner Anna Starbrink att hon under sin tid som ansvarig för primärvården i Region Stockholm inte har startat en enda vårdcentral. Inte sedan lagen om valfrihetssystem, LOV, infördes 2009 har politikerna etablerat någon vårdcentral åt regionen. Två tredjedelar av Region Stockholms vårdcentraler i är i dag privata.
Nu får alltså Kry 50 procent mer i ersättning än de andra vårdcentralerna i Region Stockholm. Och det gäller både nätet och vårdcentralerna i Region Stockholm. Varsågoda, lite extra skattepengar så här i starten!
Den generella ersättningen till vårdcentralerna har två delar. Den ena är en fast ersättning för en person som listar sig på en vårdcentral. Den baseras på ålder och ”förväntad vårdtyngd, socioekonomisk förutsättning”. Den andra är en ersättning som gäller typen av besök. Olika vårdcentraler får därför olika stor ersättning.
Vad var det mer som Anna Starbrink skrev i sitt interpellationssvar?
Jo, i ”framtidens primärvård” ska de ”kunna hjälpa patienter med större vårdbehov”. Det börjar kännas som ett dåligt samvete. I hälso- och sjukvårdslagen, paragraf 2, står det:
”Den som har störst vårdbehov av hälso- och sjukvård ska ges företräde i vården.”
Kry har också sagt att de vill hjälpa patienter med stora vårdbehov. Vilka är då deras patienter på nätet?
En grupp forskare vid Jönköpings universitet gjorde våren 2019 en studie, baserad på en registerstudie på 17 300 digitala besök i Region Jönköpings län. I den ingår digitala kontakter med Min Doktor, Kry och Bra Liv nära. Yngre användare upp till 30 år stod för cirka 70 procent av kontakterna. De vanligaste diagnoserna var akut övre luftvägsinfektion, hudutslag och hosta. (Digitala vårdmöten med läkare. Jönköpings universitet, 2019-09-23)
Nu gäller det för Kry att boa in sig i rikemansområdena i Stockholm och utnyttja Starbrinks frikostiga stöd. För de redan befintliga vårdcentralerna i Region Stockholm har det varit mindre roligt. Under några dagar har de förlorat tusentals patienter och därmed skattepengar. Särskilt kännbart blir det för de små läkarledda mottagningarna och de som inte tillhör de stora vårdkedjorna.
Vårdcentralerna har hittills varit ”kroniskt underfinansierade”, anser Jonas Lindberg (V) i en interpellation till regionfullmäktige. Han ser att resurser ”tydligt prioriteras” till nya vårdvalssystem som Närakuterna och Vårdval reumatologi. (Region Stockholm, Interpellation av Jonas Lindberg om primärvården, 2020-01-29)
Det råder nära fullt krig mellan Kry och flera vårdcentraler i Region Stockholm. Genom sitt smarta upplägg för listning av nya patienter fick Kry direkt 10 000 nya patienter. 166 vårdcentraler har under september förlorat tusentals listade patienter. Privata vårdgivare slåss nu om skattepengarna. De relativt friska patienterna försvinner till Kry. Patienter som Kry får betalt för, oavsett om de behöver vård.
Region Stockholm har satt bollen i rullning. Kommer Kry i framtiden att lägga under sig hela marknaden av vårdcentraler?
När jag för några år sedan skulle välja vårdcentral på Södermalm letade jag efter en landstingsägd sådan. Efter mycket sökande trodde jag att jag hade hittat en. Ringde dit och sa att jag ville lista mig på denna vårdcentral eftersom den var landstingsägd. Sjuksköterskan i telefonen svarade försiktigt: ”Nej, jag tror att den här vårdcentralen också är privat.” Alla var privata! Är det valfrihet? Inte för de boende i stadsdelen, men väl för marknadskrafterna.
Irene Svenonius, som sitter kvar som finansregionråd och regionstyrelsens ordförande – trots skandalen med de skenande kostnaderna för nya Karolinska sjukhuset – borde vara nöjd med Kry-entreprenörernas framfart på vårdmarknaden. Jag vill avskaffa mig själv. Låt proffsen styra är titeln på hennes nya bok. Med proffsen menar hon innovativa entreprenörer. Vården bör läggas i deras händer och skötas av privata vårdbolag. Politiker, som hon själv, ska inte syssla med vårdfrågor. Nu gör hon det ändå, vilket framstår som något motsägelsefullt. Trots sitt ansvar för svensk hälso- och sjukvård i Region Stockholm ger hon i boken flera exempel på hur dålig den svenska vården är. Varför det? Hon förklarar:
”När det gäller hälso- och sjukvården måste det skapas betydligt större valfrihet i hela Sverige, etableringsfrihet/konkurrens mellan många olika vårdgivare i hela Sverige… Däremot är jag övertygad om att sjukvården ska finansieras huvudsakligen via skattemedel.” (s 52)
Det är Irene Svenonius vårdfilosofi i ett nötskal. Total etableringsfrihet och konkurrens. Kapitalets anarki, bekostad av medborgarnas skatter. Tag från de fattiga och ge till de rika – entreprenörerna! Utan demokratisk styrning eller insyn. Känns det jämlikt och värdigt?
Behovet av en annan styrning av hälso- och sjukvården blir allt tydligare. Nu har Kry på ett lärorikt sätt visat vad etableringsfrihet för privata vårdföretag kan leda till. De slår sig ner där det är lönsammast och utan hänsyn till befolkningens vårdbehov. Dessutom har de en icke tidsbestämd förtur till offentlig finansiering av sin verksamhet. Bara de uppfyller vissa allmänna krav kan de inte stoppas.
Detta systemskifte inom vården strider mot svensk sjukvårds övergripande mål: en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, som det heter i hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf. Det hävdar professor Göran Dahlgren i sin bok När sjukvården blev en marknad. Effekter och alternativ. Författaren är gästprofessor vid University of Liverpool i England och har bland annat varit chef för sjukvårdsenheten vid Socialdepartementet.
Göran Dahlgren förklarar skillnaden mellan de etiska värderingarna i offentlig och privat vård som är vinstdriven:
Den viktigaste etiska skillnaden mellan en behovsstyrd och en vinststyrd vårdmarknad är att den kommersiella marknaden helt saknar jämlikhetsmål. Marknadskrafterna genererar tvärtom ökad ojämlikhet.
Han ser bara en väg framåt: Att avveckla vinstintressena i vården. De privata vårdföretagens rätt att lokalisera offentligt finansierade vårdcentraler var helst de själva önskar har, enligt Göran Dahlgren, lett till ökande skillnader i tillgänglighet till vård mellan stad och landsbygd och mellan hög- och låginkomstområden i städerna.
Hur ser vården ut hos de, intet ont anande, statligt anställda lärarna i Ontario?
Deras vård liknar den Sverige hade före privatiseringarnas tid. Kanada har allmän sjuk- och hälsovård. Den betalas med pengar från staten och skatter i varje peovins. Om du bor i eller flyttar till Ontario ansöker du om Ontario health card och ingår sedan i deras vårdplan. Du kan själv söka familjeläkare eller läkarspecialister. Vården är gratis, men läkemedel, tandläkare och optiker ingår inte. När covid-19 kom till Kanada skapade regeringen där både en e-postservice som mejlade ut information om sjukdomen och en gratisapp för både fysisk och psykisk självhjälp. (Health care in Canada)
Både i Kanada och i Sverige har många äldre eller sårbara personer suttit i karantän. Försäkringskassan och Previa har informerat om att många människor mår psykiskt dåligt. I somras hörde jag en äldre kvinna i Ring P1, säga:
”Jag har blivit så tungsint. Det har jag aldrig varit förut.” (SR, 2020-08-14)
Det fick mig att fundera över vad instängdhet kan betyda för en människa. Livet under covid-19 har för många människor inneburit isolering från nära anhöriga och vänner och oro för sjukdom och död. Att inte kunna träffas, eller bara mötas under restriktioner, har naturligtvis lett till ensamhet och tungsinne hos många. Ett samtal på distans – det distanserade nätsamtalet – kan lätt bli en återupprepning av dessa djupa mänskliga känslor av att inte få träffa andra människor på grund av ålder eller av att tillhöra en riskgrupp.
De flesta känner säkert någon släkting eller vän i karantän. Jag tycker att vi lyfter luren och ringer dem – ett gratissamtal – och frågar: Hur har du det?
***
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
