Hälsa Corona har medfört mycket stress. Samtidigt har många fått ta det lugnare och tid att odla sina intressen, fördjupa sig med möjlighet att möta sitt stressfria, kulturella jag. Forskaren Gösta Alfvén utvecklar de senaste rönen kring stress.
Coronapandemin – med sjukdom, död och kraven på social distansering och isolering och till detta omfattande ekonomiska problem – har medfört påfrestningar och stress. Redan innan pandemin var Sverige plågat av omfattande psykisk ohälsa, vars orsak till en stor del är stress. Förståelsen av stressen neurobiologi har ökat och det finns i dagsläget anledning att sprida kunskap om detta utanför forskarvärlden. Betydelsen av hjärnområdet amygdala och startlereflexen behöver lyftas fram och kortisolets betydelse tonas ner.
Amygdala, som betyder mandel, är ett mandelstort hjärnområde innanför tinningloben. Den styr stressreaktionen i reciprokt samspel med högre och lägre hjärnområden. Det riktar tankar och uppmärksamhet mot stressens orsak. Det stimulerar det sympatiska nervsystemet som stimulerar adrenalinutsöndring, påskyndar hjärtverksamhet och höjer blodtrycket. Andningsfrekvensen stiger och kortisolutsöndringen ökar. Stressen påverkar också det immunologiska systemet.
Muskelförsvaret vid hot och stress har evolutionärt haft stor betydelse för överlevnaden. Den är av mindre betydelse för oss nutidsmänniskor, men dominerar fortfarande stressens kroppsreaktion. Knip i magen och tryck över tinningar, axlar och bröstkorg vid stress känner nog alla igen. Det beror på startlereflexen som initieras från amygdala. Från en nervkärna i ryggmärgen utlöses på mindre än en tiondels sekund först en blinkreflex och sedan en från huvud, genom kroppen och ner i benen sammandragande muskelreaktion som får huvud och axlar att föras framåt och kroppen att dras samman i proportion till stressens styrka. Anledningen till att den inte uppmärksammats i forskningen är att muskelspänning är svår att mäta. En studie av en forskargrupp i Stockholm, i vilken jag deltagit, talar för att den så kallade startlereflexen är av grundläggande betydelse för stressens muskelspänning. Vid kronisk stress, fann vi, ökar muskelaktivitet och att startle utlöses tidigare, snabbar, kraftigare och oftare. Muskelspänningen kan i sin tur utlösa smärta.
Forskning visar att stressreaktionen styrs från höger hjärnhalva med aktivering av amygdala, startlereflex, det sympatiska nervsystemet, med mera. Vänster hjärnhalva stimulerar det lugnande parasympatiska nervsystemet och oxytocinutsöndring, lugn andning, kontaktsökande, avslappning och empati. Vänster hjärnhalva kan stimuleras reciprokt genom djupandning, vänlig mental och kroppslig beröring, och genom ett vardagsliv som ger mer utrymme för vänster än höger hjärnhalva.
Det är viktigt att påpeka att kortisol inte utlöser stress. Snarast tvärtom.
Tidigt fann forskningen att kortisolnivåerna steg vid stress. Med åren har kortisol fått ökad betydelse som stressmarkör då det är lätt att mäta i blod och saliv. Fysiologiskt är kortisols funktion i första hand blodsockerhöjande och ombesörjer därigenom kroppens energibehov vid ökad aktivitet. Det är därför korrekt att kalla kortisol för ett aktivitetshormon som utsöndras då kraven på tillgång på energi stiger som vid arbete och stress. Men, det är viktigt att påpeka att kortisol inte utlöser stress. Snarast tvärtom. Tillförsel av höga kortisoldoser utlöser en känsla som mer har med välmåga att göra. Höga kortisolnivåer under längre tid kan skapa minnesstörning, en viktig anledning till att begränsa stress i samhället.
Stressreaktionen är densamma hos barn som hos vuxna. Men stressorerna, de stressutlösande faktorerna, kan skilja sig åt i olika åldrar. Om stressen är långvarig, leder den kroniskt upprepade startle ofta till olika former av smärta från huvud, skuldror, mage och rygg, som kan bli kroniska. Det finns vetenskapligt stöd för att upprepad, stressutlöst startle kan bana väg för fibromyalgi, ett smärttillstånd med dålig prognos i vuxenåldern. Långvarig, svår stress kan också leda till depression och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), vilken bland annat sjukvårdspersonal, som tagit hand om många, svårt sjuka i covid-19 under långa arbetsdagar erfarit.
Coronaepidemin har medfört mycket stress. Samtidigt har många fått ta det lugnare och tid att odla sina intressen, fördjupa sig med möjlighet att möta sitt stressfria, kulturella jag. Il faut cultivé son jardin, skrev Voltaire, vilket är bra både mot stress, för jagutveckling och för den cirkulära ekonomin. Till kraven på att omstart efter alla nedstängningar ska leda till ett grönt och klimatsmart samhälle behöver vi addera krav på bättre anpassning till våra neurobiologiska behov. Skoldagen, arbetsdagen, den digitala kontakten, arkitekturen och samhället i stort behöver anpassas till aktuell neurobiologisk kunskap om stress.
***
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
