Politiskt inflytande

politik Influencers spelar en allt viktigare roll för alla som vill påverka våra beslut. Det gäller även inom politikens värld. Julia Lundin och Yasmine Winberg har granskat fenomenet närmare i sin nya bok.

Med sin signifikanta blå snedlugg sitter han där – Rezo, född 1992 och en av Tysklands största youtubers med omkring 600 000 prenumeranter på sin kanal. I keps och hoodie ser han ut precis som han brukar göra i sina videor, som vanligtvis mest handlar om musik och humor.

”Nu räcker det!”, basunerar texten intill Rezo ut.

Lekfull design, allvarligt budskap. Näven i bordet.

Om en vecka är det EU-val i Tyskland. Det som senare ska pratas om som Europas varmaste sommar någonsin har tagit sina första kliv. Knopparna brister för snabbt den här våren 2019. Och Rezo, som aldrig tidigare pratat om politik, gör en 55 minuter lång video som bara handlar om det. Han går till rasande attack mot den sittande regeringen: Det är dags att förstöra för mainstreampartierna och passande nog benämner han själv också videon som en ”destruction video”.

Angela Merkel tillhör Kristdemokraterna (CDU) och leder en konservativ allians. De har tillsammans med tyska Socialdemokraterna (SPD) bedrivit en politik som ”förstör våra liv och vår framtid”. Nu ska Rezo avslöja sanningen om dem för alla som vill höra på. Hur de ”ljugit och försvårat för unga tyskar”. Hur de ”bedrivit en politik som skapat allt djupare klyftor i det tyska samhället där de 45 rikaste hushållen i Tyskland äger lika mycket som de fattigaste 50 procenten av befolkningen”.

Intensivt och passionerat med både humor och ironi går han igenom hur politiken har försämrat område för område: klimatet, jämställdheten, utrikespolitiken och copyright-direktivet från EU.

”Ni säger alltid att unga ska engagera sig mer politiskt. I så fall är det läge att agera när de unga säger att det är skit”, säger han och riktar sig direkt till politikerna.

Kanske tack vare skepsisen uppmanar han sina följare att gå och rösta, även om EU-politik är ”jävligt trist”. Och en sak till: rösta absolut inte på högerpopulistiska Alternativ för Tyskland (AfD), för de kommer bara förvärra saker och ting ännu mer. De gröna och vänsterpartiet Die Linke kunde väl gå an, även om också de hade en lång väg kvar att vandra.

I slutklämmen summeras budskapet: ”Vad betyder allt detta? Vi har ju sett följderna av CDU:s och SPD:s politik. Vi har sett hur dessa politiker ljuger, hur de ibland är totalt inkompetenta, hur de sociala orättvisorna ökar extremt på grund av dem, hur de tar irrationella beslut bara för att göra rika ännu rikare på kostnad av allmänheten.”

”Det finns bara en legitim åsikt inför valet, och det är att se till att det blir en drastisk förändring, så snabbt som möjligt, annars är vi fucked.”

Blott fyra dagar senare hade klippet 3,4 miljoner visningar. Innan valet ägde rum hade den siffran ökat till 12 miljoner. Ett politiskt klipp helt befriat från gulliga katter, mat och andra saker som vanligtvis är de som blir virala.

Strax därpå fick Rezo stöd från över 90 andra youtubers som tillsammans gick ut i en video.

Det är oklart vad Rezo egentligen heter. Det är också oklart var han bor, även om det spekuleras i att han bor i Aachen. På så vis är det inte helt lätt för journalister eller meningsmotståndare att komma i kontakt med honom och be honom utveckla sina påståenden eller ställa kritiska frågor om innehållet i hans video. Så sociala medier fylldes snabbt med kommentarer om klippet.

CDU-supportrar var förstås inte sena att förkasta det. En av dem twittrade: ”Den här unga mannen sprider en oändlig ström av falska nyheter och är populistisk ända ned till topparna av sitt blåa hår.”

Resultatet? CDU gjorde sitt sämsta val någonsin. CDU och CSU, det andra kristdemokratiska partiet i Tyskland, samt Socialdemokraterna (SPD) förlorade tillsammans 50 procent av sina väljare. Samtidigt fördubblades stödet för miljöpartiet De gröna, som främst blev populärt bland unga tyskar, från 10,7 till 20,5 procent. Det som pekas ut som Youtube-effekten är inte särskilt förvånande för den som känner till kraften i influencers. Kanske något mer förvånande för Angela Merkel och hennes team.

Angela Merkel har nämligen inte gjort sig känd som en särskilt väl bevandrad digitalist. 2013 utlöste hon en kritikstorm när hon slog fast att ”internet är en ny terräng för oss alla”. Fem år senare drabbas hennes parti av det här. Det går fort i sociala medier. Fortare än vad Angela Merkel tycks tro, eftersom hennes koalition sägs ha blivit tagna på sängen av Rezos video.

Krishanteringen skulle till en början bli en egen publicerad video som svar, men av någon anledning blev det ingen sådan. I stället kom några tweets från CDU:s generalsekreterare Paul Ziemiak. Och en kommentar från partichefen Annegret Kramp-Karrenbauer, som undrade ”varför vi inte också hölls ansvariga för de sju plågorna i antika Egypten”.

Det går inte att konstatera att Rezo med säkerhet avgjorde valet. Men det går förstås att misstänka att så var fallet, givet siffrorna och händelseförloppet. Angela Merkel och hela Tyskland tycktes lamslaget av Rezos tilltag. Det här var ingenting som någon såg komma på förhand.

Mer ofrivillig politisk påverkan står svenske Felix Kjellberg för, känd som Pewdiepie och en av världens största på Youtube med över 100 miljoner prenumeranter. Han har gång på gång hamnat i blåsväder för anklagelser om högerextrema åsikter. I februari 2017 skapade han rubriker för ”nazistskämt”, där han fick en person utklädd till Jesus att säga att ”Hitler inte gjorde nåt fel”. Han ska dessutom ha betalat två män för att hålla upp en skylt med texten ”död åt alla judar” – två män som inte förstod vad orden innebar. En genomgång av The Wall Street Journal visade senare att nio av Felix videor publicerade det senaste halvåret innehöll hakkors, nazihälsningar och bilder på Hitler.

Under hösten samma år skrek han ”nigger” under en livestream.

År 2018 var det dags igen. Då skulle Felix tipsa om Youtubekanaler han gillade, och nämnde då E;R – en kanal som är känd för antisemitiskt, sexistiskt och homofobiskt innehåll.

Även om Felix konsekvent har nekat till anklagelserna om nazism, och hela tiden framhållit att det är satir och att han har blivit missförstådd, kan hans agerande och skriverierna det gett upphov till ha fått konsekvenser.

När den 28-årige Brenton Tarrant år 2019 kliver in i en moské i Christchurch på Nya Zeeland och skjuter vilt omkring sig sänder han attentatet live på Facebook. Strax innan han skjuter och dödar urskillningslöst säger han till publiken: ”Kom ihåg kompisar, prenumerera på Pewdiepie.” I den attacken samt i ett annat attentat mot en moské på ön samma dag dog 49 människor och många skadades allvarligt.

När det blir känt twittrar Pewdiepie: ”Har just nåtts av den förkrossande nyheten från Christchurch i Nya Zeeland. Jag känner mig fullständigt äcklad av att mitt namn yttrats av den här personen. Mitt hjärta och mina tankar går ut till offren, familjerna och alla som påverkats av denna tragedi.”

Några veckor senare kliver en annan man, 19-årige John Timothy Earnest, in i en synagoga i Kalifornien med ett automatvapen i händerna. Han skjuter ihjäl en kvinna och skadar ytterligare tre personer. I det skriftliga manifest som gärningsmannen lämnade efter sig finns den svenska youtubern namngiven.

”Jag fick hjälp av en man som heter Felix Arvid Ulf Kjellberg. Han var vänlig nog att planera och finansiera hela den här attacken – den sluga jäveln”, skriver han i manifestet.

Det finns dock ingenting som tyder på att John Timothy Earnest skulle ha någon som helst substans i sin historia. I en lång intervju i The New York Times talar Felix ut om alla kontroverser. Han verkar ha svårt att förstå sin enorma påverkan: Egentligen är han bara en vanlig snubbe som råkade bli känd genom att spela datorspel på Youtube.

”Mitt jobb handlar bara om att jag går till mitt kontor och spelar in en video framför en kamera. Det är märkligt för mig att vara i den här positionen, eftersom jag egentligen inte alls vill vara i den här positionen.”

Några videor likt de Rezo har lagt ut har vi inte sett någon influencer posta i Sverige, vad vi vet. Vi har inte heller sett prov på den enorma spridning av politiskt laddat material som videon fick. Men det är högst troligt bara en tidsfråga.

Vad vi däremot såg i förra valet var exempel på stora influencers som använde sina kanaler för att bjuda in partiledare som fick säga sitt. Centerpartiets Annie Lööf är privat vän med Isabella Löwengrip och på valdagen i september 2018 fick hon låna hennes Instagramkonto till en 15–20 minuter lång livesändning. Följarna fick ställa frågor och det hela ska ha skett på initiativ av Isabella själv.

”Det kändes viktigt i min position med nästan en halv miljon följare på Instagram att uppmana till att rösta i dag. Som mamma, företagare och medmänniska väljer jag att rösta på Centern”, sa Isabella till Expressen.

Även Bianca Ingrosso engagerade sig i valspurten och sände live på sin Instagram där hon guidades runt i riksdagen av Annie Lööf. Under sändningen berättade hon att även hon skulle rösta på Centerpartiet och uppmanade sina då 795 000 följare att göra detsamma.

Margaux Dietz är ett annat exempel. Hon bjöd in samtliga av riksdagspartiernas partiledare för att medverka i det hon kallade för ”Partitempen”: ett format på hennes kanal där hon frågade ut dem om saker som de kanske inte var helt vana att svara på. Frågor som ”om du var tvungen att välja, vem av de andra partiledarna skulle ta över ditt parti då?”, ”vet du vem Therése Lindgren är?” och ”hur kändes det att bli pappa?” varvades med sakfrågor om partiernas politik. Allt paketerat på ett ungdomligt sätt, exempelvis med inslaget ”bu eller bä” där partiledarna med en skylt, som på ena sidan visade ett spöke och på den andra ett får, fick ta ställning till vad de tyckte om alltifrån EU till förlossningsvården, Donald Trump och flyget.

Ett tredje exempel hittar vi hos Matgeek, kanalen som drivs av youtubern och den före detta pr-konsulten Johan Hedberg. Bland köttfärsbiffar, spaghetti och tacos fick alla partiledare på ett avslappnat sätt prata om samhället, sin politik och sin person. Framför allt fick de prata till punkt i avsnitt som varade i ungefär en timme per person. Dessa avsnitt tog profilerna initiativ till själva.

Huruvida Rezo fick betalt för att göra sitt inlägg eller inte är högst oklart. Troligtvis var hans ”destruction video” bara ett utslag av hans egna åsikter.

Redan under valet 2018 erbjöd Socialdemokraterna influencers betalt för reklaminlägg. Aftonbladet avslöjade att deras egen medarbetare Mohamed Touzari fått ett erbjudande från influencernätverket Beatly som handlade om att skriva om bostadsfrågor på Instagram.

”Denna kampanjinbjudan går ut till ett stort antal influencers. Kampanjen går ut på att du delar dina erfarenheter kring bostadsproblematiken för unga, och samtidigt på ett naturligt sätt berättar om bostadsgarantin som är ett initiativ från Socialdemokraterna i Stockholm”, skrev Beatly i sin inbjudan.

Just Mohamed Touzari skulle få 4 000 kronor för en bild och tre filmklipp. Det var också ett krav att inte samarbeta med något annat politiskt parti eller ha uttryckt att man röstat på något annat parti tidigare, detta för trovärdighetens skull.

När Aftonbladet kontaktar Socialdemokraterna i Stockholm säger de att de har gett två nätverk i uppdrag att se över möjligheterna till samarbeten, men att de har kommit fram till att det finns en risk för otydlighet i vem som är avsändaren och därför inte velat gå vidare med några köp.

Ett och ett halvt år efter valet 2018 kontaktar vi samtliga riksdagspartier och frågar hur de ställer sig till att använda influencers i nästa val. Alla svarar att några sådana planer inte finns. I alla fall inte när det kommer till att köpa influencer marketing. De flesta uppger dock att de har tagit plats i influencers kanaler redan tidigare och också planerar att fortsätta göra det framöver.

”För oss är det superviktigt att det här bygger på att samarbeten är ömsesidiga och genuina. Vi betalar inte någon för vad de ska tycka. Är inte budskapen eller budbäraren genuina kommer trovärdigheten att minska”, säger Hanne Simonsen, kommunikationschef på Miljöpartiet.

Hon ser inga problem med influencers eventuella möjlighet att påverka och avgöra politiska val. ”Att det är fler röster som pratar politik och skapar engagemang hjälper oss partier att nå ut till grupper som annars skulle vara svårare att nå. Med fler röster och aspekter ökar tillgängligheten till politiken. Det ger dessutom legitimitet att fler utanför politikbubblan inkluderas.”

Liberalerna resonerar på ett liknande sätt. Även de har tagit plats i influencers kanaler när de har fått förfrågningar om det. ”Mycket tyder på att influencers når grupper som inte läser tidningar eller tittar på nyheterna. Det är viktigt att influencers verksamhet granskas, precis som all annan information som sprids i en valrörelse, inte minst då deras verksamhet till stor del styrs av vem de är finansierade av”, säger Gustav Georgson, kommunikationschef på Liberalerna.

Sverigedemokraterna har inte initierat några samarbeten med influencers och planerar inte heller att göra det. ”Däremot kommer vi att stötta och dela inlägg från personer med erfarenhet och berättelser från områden i samhället som vår politik berör. Vi delar hellre en polis som berättar om dennes verklighet, än någon som ’bara’ har en massa tankar och åsikter”, säger Joakim Wallerstein, kommunikationschef på Sverigedemokraterna.

Kristdemokraterna stänger inte dörren helt. ”Det är inte aktuellt i nuläget, men vi utesluter inte möjligheten längre fram. När man som vi arbetar med politisk kommunikation anser vi att det är viktigt att man tydligt adresserar om det är ett samarbete eller om det är en personlig åsikt som influencern förmedlar”, säger Sabina Bernhardsson, digital specialist på Kristdemokraterna.

Trots försöken att betala influencers i förra valet säger Socialdemokraterna att de aldrig genomfört ett sådant köp. Inför nästa valkampanj har de inte bestämt sig för om de vill samarbeta med influencers eller inte. Men det är inget de utesluter.

”Förutsättningen är naturligtvis att samarbetet är icke-kommersiellt och frivilligt, samt att berörd influencer baserar sitt personliga engagemang utifrån socialdemokratiska frågor”, säger partiets kommunikationschef Helena Samuelsson.

Socialdemokraterna är medvetna om att influencers har stora möjligheter att påverka attityder. ”Inte minst sådana av politisk karaktär. Därför uppmanar vi influencers som har oss som gäster, eller som vi samarbetar med, att de gentemot sina följare ska vara tydliga med att vi kommer från ett politiskt parti. Det finns många duktiga influencers som är starka i sin dialog med sina följare, det tycker jag både är imponerande och inspirerande. Här tänker jag att vi som parti ska hämta kunskap och lära oss saker”, säger Helena Samuelsson.

Det går nog att konstatera att politikerna redan har börjat inspireras av influencers och deras retorik. Några månader efter valet 2018 lanserade Moderaternas partiledare Ulf Kristersson ett förslag han kallade 3–2–1-regering på sin Facebooksida. Valet skapade en lång process kring vem och vilka som skulle bilda regering, eftersom något tydligt alternativ inte fanns. Utgången var alldeles för jämn för det. Kanalvalet irriterade och Ulf Kristersson fick kritik. En märklig och olämplig metod att föra politik på, menade bland andra Liberalernas partiledare Jan Björklund. Ulf Kristersson har även ett Instagramkonto, där han delar mer personliga inlägg som när han sitter i sminket innan tv-sändningar, när han är på joggingtur eller umgås med sin fru Birgitta Ed.

Även Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt har märkt att mer personliga inlägg engagerar. ”Flest reaktioner får jag när det är personligt. När jag skriver om mitt liv, något jag har gjort eller om mina barn”, sa han till Expressen i december 2018.

Inför valet tog han över Vänsterpartiets Instagramkonto och svarade på följarnas frågor. De handlade mindre om partipolitik och mer om saker som exempelvis om man kan ha strumpor i sandalerna och relationsproblem.

”Jag har blivit så kär i dig. VAD SKA JAG GÖRA”, skickade en av följarna in.

”Hitta en bra kille som liknar mig :)”, svarade partiledaren.

”Hur tar man sig igenom ett heartbreak”, ville en annan få svar på.

”Låt det göra ont. Men sen måste man gå vidare, annars blir man bitter och det är det tråkigaste som finns”, skrev Jonas Sjöstedt.

Även Kristdemokraternas Ebba Busch delar med sig av personliga göromål: ”personlig, men inte privat”, är hennes devis. Till exempel kan man se henne träna, handla mat och beställa pizza.

”Pizza delivery! Har man vunnit match igår och det går att beställa en pizza på menyn med namnet N.B.T som just Niklas Busch Thor satt ihop själv som en italiensk hyllning till uppländska råvaror och Sirius, ja då får man köra pizzakväll med familjen. Jag har varken spelat match eller skapat pizza men får vara med ändå. Min mage tackar hjärtligast!”, skriver hon och refererar till den numera före detta mannen och fotbollsspelaren Niklas Thor.

Ett annat exempel på när politikernas retorik och beteende liknar influencers hittar vi när pr-konsulten och festfixaren Micael Bindefeld bjöd in till sitt eget 60-årsfirande. Politikerna samlades då under ett och samma tak som många influencers. Ebba Busch, Nyamko Sabuni och Ulf Kristersson var några av dem som flögs ned till Tel Aviv för att mingla, festa och dansa samtidigt som regeringen presenterade sin höstbudget på hemmaplan. Det gjorde de tillsammans med influencers som Pernilla Wahlgren, Sofia Wistam och Izabella Scorupco. Eftersom Micael Bindefeld stod för mat, resa och boende i flera dagar anmäldes festen till åklagare för misstänkt mutbrott. En anklagelse som inte ledde någonstans då åklagaren slog fast att inget olagligt hade hänt. Inbjudan var inte kopplad till deras tjänster, utan till dem som privata vänner till Micael Bindefeld. Festen fick stort utrymme i media och politikerna kritiserades hårt.

Borås Tidning skrev till exempel en ledare om saken: ”Problemet är inte att festen anordnas i Tel Aviv, utan att politiker beter sig som om de vore influencers. Dessa påverkare blir inte lika hårt granskade som andra makthavare då det är en relativt ny bransch. Det har inneburit att politiker haft fria tyglar att posera med dem på sociala medier utan att det ansetts vara problematiskt. Fram tills nu.”

”När politiker kopierar influencerlogiken i sin kommunikation till väljare, ja då hamnar vi ett läge där svenska oppositionspolitiker hellre stiger på influencerplanet med solhatten i handen än att ägna sig åt den gråa och tråkiga, men ack så viktiga, partivardagen.”

I jakt på fler svar kring hur influencers kan påverka inom politiken framöver vänder vi oss till Per Schlingmann, i dag författare och entreprenör, tidigare chefsstrateg hos Moderaterna. Per Schlingmann pekar på hur influencers som fenomen vänder upp och ned på pyramiderna. Vilka som är auktoriteter, som definierar kommersiella och politiska beslut, ser helt annorlunda ut i dag jämfört med för bara 20 år sedan.

”Om vi pratar om kommersiell makt hade retailkedjorna stark sådan förr, där H&M bestämde vad som var på modet. Unga i dag bryr sig inte ett skvatt om vad H&M säger, de tittar på influencers i stället”, säger han.

Det här skiftet ser han också inom privatekonomin, där banker förr var tydliga auktoriteter, men nu börjar ersättas av individer man litar på. Han ser det inom traditionell media, som anlitar skribenter som skriver krönikor med deras perspektiv på saker och ting, samtidigt som journalister i allt högre grad bygger sina egna personliga varumärken. Och han ser det även inom politiken. Frankrikes president Emmanuel Macron och USA:s president Donald Trump är en form av influencers i bemärkelsen att de har oerhört många följare i sociala medier.

”Det är den som bäst kommer att berätta och engagera som vinner val framöver”, konstaterar Per Schlingmann.

I hans verklighetsbeskrivning har fakta blivit mindre viktigt. I takt med att medielandskapet har vuxit har de traditionella mediernas makt minskat. Tilliten till auktoriteter har fallit, närheten till individer har ökat. Förr tog alla del av samma kurerade flöden, nu finns det fler flöden än människor på jorden. Dessa flöden återspeglar inte nödvändigtvis vad som hänt, utan hur vi uppfattar vad som hänt. Skillnaden mellan fakta och åsikter suddas ut. Det här blev tydligt i presidentvalet 2016 mellan Donald Trump och Hillary Clinton. Människor i de olika politiska lägren upplevde helt olika verklighetsbeskrivningar av samma land.

”Det händer även i Sverige: det finns den sidan som tror att vi är ett land i fritt fall och den som upplever samhället som välfungerande. Om man vill kan man vakna upp med ett mord varje morgon. Vår verklighetsbild präglas av de vi följer. Det lustiga är att man kan bo i samma trappuppgång, sova bredvid varandra, men ändå ha helt olika uppfattningar om hur samhället ser ut.”

På sätt och vis har gränsen mellan fakta och åsikter alltid varit otydlig, menar Per Schlingmann. ”Finns det en sanning eller finns det bara uppfattningar om verkligheten? Har Sverige en massinvandring eller tycker man bara det? Jag har tittat på skolfrågor och det intressanta där var att de som var äldst, som själva inte varit i ett klassrum på 30 år, var de som menade att det var fritt fall och saknades ordning och reda. Själv har jag knappt varit på ett äldreboende, men jag har en väldigt stark bild av hur det är där. Vi tycker mycket om saker som vi aldrig har upplevt.”

Vi frågar vad han tycker att influencers har för ansvar över vad som är sant och falskt i deras egna inlägg och uttalanden. Om han ens tycker att de har ett ansvar för det.

”Jag är övertygad om att de som växer upp i den moderna mediemiljön är internetlitterata. De inser att alla som berättar något har sina egna intressen och de har källkritiska ögon på sådant de tar del av. Men det är klart att man som influencer har ett ansvar att beskriva verkligheten på ett korrekt sätt. Med det sagt så kan ett korrekt sätt vara de egna upplevelserna. Om en influencer berättar om sin negativa erfarenhet från ungdomspsykiatrin kommer många uppfatta det som att ungdomspsykiatrin som helhet fungerar så. Men det betyder inte att influencerns historia är mindre sann.”

Det är ofta människor över 30 säger så: Att den unga generationen skulle ha någon form av medfött källkritiskt system för att avgöra vad som är sant och inte, vem man ska lyssna på och inte eller om det omärkta reklaminlägget är betalt eller inte. ”Alla kids ser vad som är reklam i dag”, heter det. Men vi har inte sett några belägg för att det skulle vara så, snarare sådant som pekar åt motsatt håll. Källkritik på nätet är till exempel inte ett obligatoriskt ämne i skolan. Även om majoriteten av lärarna säger sig lära ut det uppger en av tio att de inte gör det alls, enligt en rapport från Skolverket. Så sent som 2018 bedömde Skolinspektionen efter en granskning av 30 skolor att 24 av dem brister i undervisningen om källkritik. Den källkritik som lärs ut har även stött på patrull från forskare vid Lunds universitet.

Vi frågar Per Schlingmann vad han har för belägg för sitt påstående. ”Nej, det är min känsla, en perception. Det finns inga sådana fakta, utan bara uppfattningar. Det är ett väldigt talande exempel på det jag pratar om.”

Per Schlingmann tror att vi i framtiden kommer att få se ännu fler exempel på när partier samarbetar med influencers. Men inte genom betalda samarbeten, utan genom frivilliga sådana. ”Det vore helt vansinnigt att betala, det kommer inte uppfattas som trovärdigt av följarna. Influencers kommer att betraktas som minst lika viktiga som journalister. Jag ser inga etiska problem i att använda sig av dem om det sker på ett öppet sätt utan betalning.”

Deras påverkan på framtida val kommer att bli stor, anser Per Schlingmann. ”Om man med influencers menar människor som tycker själva och inte har egna politiska plattformar är svaret ja. De kommer ha en enorm påverkan på valdeltagande, hur man röstar och upplever verkligheten.”

Per Schlingmann har i grunden en positiv inställning till influencers som fenomen och vad de kan åstadkomma. Särskilt när det kommer till politiken: här tror han att det finns stora demokratiska vinster. Att fler engagerar sig i samhällsfrågor och att vi nu pratar om saker som psykisk ohälsa på ett öppet sätt.

”Jag tror redan att influencers har påverkat i svenska val. Det var många profiler som opponerade sig mot Sverigedemokraterna i valet 2018, men i det fallet blev de nyttiga idioter och det gynnade partiet. Jag vill lyfta fram Matgeek och även Margauxs ”Partitempen” som positiva exempel. Det här är ett fenomen som kommer fortsätta. Men här ska man ha i åtanke att människor bryr sig betydligt mer om vad influencern säger än om vad partiledaren säger.”

Texten utgör ett kapitel i boken Badfluence? – makt, miljoner och halvsanningar i sociala medier (Atlas 2020)

***

Följ Arena Essä på Facebook