Samhälle Det var en gång en värld som var mycket likt våran – helt identisk faktiskt. Och den världen styrdes av hemliga sällskap som kontrollerade både ekonomi och politik. När vi nu står att med båda fötterna träda in i det nya 20-talet, läs Hans Lindes saga om världen vi kallar vår.
Under de senaste 30 åren har de rika undan för undan blivit allt rikare. Vad beror detta på? Vad ligger bakom? I böcker som Dan Browns Da Vinci koden styrs världen av ett hemligt sällskap som kontrollerar både ekonomi och politik. Det finns väl inte mycket som talar för att det finns något sådant sällskap, men i denna saga antar jag att det gör det! Och kanske fungerar världen som om det fanns ett sådant sällskap…
Det hemliga sällskapet, som vi kan kalla Rikemansklubben, hade ett möte i början av 1990-talet för att behandla ett förslag från klubbens Framtidsgrupp som tillsatts några år tidigare. Den grundläggande frågan var hur klubbens medlemmar skulle kunna berika sig riktigt ordentligt under kommande decennier och bli ännu rikare.
Den första frågan gruppen diskuterade var om det var möjligt att öka vinsterna i företagen kraftigt. Slutsatsen var dock att detta skulle bli svårt på grund av konkurrens från länder med lägre löner och krav från de anställda. En smartare strategi var därför att försöka öka olika tillgångars värde. Även om inte vinsterna ökar kommer företagens värde att stiga om räntorna faller. Börskurserna kommer att stiga och göra de rika rikare när mer kapital söker sig till börsen, eftersom alternativ som statsobligationer ger allt lägre avkastning. Med lägre räntor ökar dessutom alla fastigheters värde. Stigande fastighetspriser gynnar ju även många andra än de rikaste och ökar därmed stödet för en sådan politik. En central punkt i framtidsgruppens förslag var därför att räntorna skulle sänkas.
Det bästa är om räntorna sänks steg för steg under en lång tid. De som har goda inkomster, men ingen förmögenhet eller ägd bostad från början, kan »hoppa på tåget« och sedan få del av stigande fastighetspriser och börskurser när räntorna fortsätter att falla. Gruppen såg framför sig att de som köper en bostad år 2000 kommer att tycka att det är dyrt men blir sedan glada när de ser sin förmögenhet öka. Och de som köper år 2010 kommer också att tycka det är dyrt men blir sedan glada när räntorna fortsätter att falla och fastighetspriserna stiger ytterligare.
Tack och lov har vänstern inte läst sin Marx lika noga som vi, och kommer därför att stå och stampa i en återvändsgränd medan vi blir allt rikare.
Framtidsgruppen betonade vidare att en fördel med lågräntestrategin är att de inte lika smarta politiska motståndarna, till exempel inom fackföreningsrörelsen, är kvar i keynesianskt tänkande och gillar expansiv ekonomisk politik. Dessa organisationer på vänsterkanten kommer att stödja lägre räntenivåer och själva driva på i riktning mot ännu lägre räntor. Framtidsgruppen påpekade att ett riktigt bra förslag är sådant att det stöds även av dem som på sikt förlorar på det. De såg framför sig hur Rikemansklubbens medlemmar log i mjugg när fackföreningsekonomerna argumenterade för vikten av låga räntor!
Fallande räntor, stigande fastighetspriser och stigande börskurser har ytterligare fördelar vid sidan av att Rikemansklubbens redan stora tillgångar blir ännu större. När bostadspriserna stiger och räntorna är låga så lånar köparna gärna mycket – även om de har tillgångar som de kunde använt till husköpet. Detta gör att klubbens medlemmar kan tjäna pengar både på bostadslånen och på att förvalta de tillgångar som hushållen vill placera i aktiefonder av olika slag.
Ett problem som Framtidsgruppen brottades med var att sjunkande räntor förutsätter ett ökat sparande. Och hur får man människor att spara mycket när räntorna är låga? Helst borde människor spara mer och mer ju lägre räntorna är! Framtidsgruppens förslag för att lösa detta potentiella problem var att det skulle införas fonderade pensionssystem [se faktaruta].
Om fonderade pensionssystem
Ett fonderat pensionssystem innebär att det avsätts pengar varje år i fonder, och att de framtida pensionerna bestäms av avkastningen på dessa fonder. Ju mer vi sparar och ju högre avkastning fonderna ger, desto högre blir de framtida pensionerna – som vi årligen kan läsa av i de orangea kuverten.
Egentligen bygger fonderade pensionssystem på en illusion. Oavsett vad som står i de orangea kuverten så blir pensionerna låga om ekonomin kraschar. Det finns inga lager av varor, och det innebär att i grunden bestäms de framtida pensionerna av hur mycket vi producerar i framtiden – och hur människorna i framtiden bestämmer hur denna produktion ska fördelas. Inget hindrar ju att framtida politiker lägger en rejäl skatt på höga pensioner och höjer den garantipension som alla får. Skulle börser av någon anledning krascha men ekonomin som helhet ändå gå bra, kan politikerna bestämma att höja inkomstskatten för dem som arbetar och ge alla pensionärer mer pengar än de låga belopp som efter kraschen står i de orangea kuverten.
Den politiska vänstern kommer aldrig att utgöra ett hot eftersom den inte har någon politik för ökad produktivitet och innovationer.
I de fonderade pensionssystemen ser hushållen varje år hur mycket eller lite pension de får. När räntorna sjunker ger pensionsinbetalningarna lägre framtida pensioner och då kommer hushållen att vilja spara mer! Det enda som ger riktig avkastning är dock investeringar i aktier, och mer och mer pengar kommer att söka sig till börserna. Rikemansklubbens medlemmar blir då ännu rikare, både därför att börskurserna stiger men också för att det är klubbens medlemmar som med väl tilltagna avgifter förvaltar alla dessa fondpengar!
Efter att Framtidsgruppen presenterat sina förslag blev det tid till frågor. Flera medlemmar i Rikemansklubben undrade om inte planen på sikt skulle skapa en stark politisk vänster när klyftorna i samhället ökar mycket. Framtidsgruppen gav dock lugnande besked. Den politiska vänstern kommer aldrig att utgöra ett hot eftersom den inte har någon politik för ökad produktivitet och innovationer. De flesta människor tänker säkert: Hellre en mindre andel av en stor och växande ekonomi än en lite större andel av en ekonomi som kanske går sämre.
Framtidsgruppen påpekade att många avfärdat Marx teorier trots att det finns en viktig kärna som verkar stämma. Ett samhällssystem går under när det inte längre kan utveckla ekonomin lika snabbt som alternativa system kan. Det var därför som kapitalismen ersatte feodalismen. Det var därför som planekonomierna gick under och ersattes av ett mer marknadsorienterat system. På sikt vinner det system som bäst kan utveckla produktiviteten (eller produktivkrafterna som Marx kallade det). Och Rikemansklubben konstaterade: »Det systemet står vi för! Tack och lov har vänstern inte läst sin Marx lika noga som vi, och kommer därför att stå och stampa i en återvändsgränd medan vi blir allt rikare.«
Efter mötet samlades Rikemansklubben och deras Framtidsgrupp i baren och skålade: »För Den Perfekta Planen!«
***
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
