Politik Regeringen har flera anledningar att spika en strategi för förebyggande av skogsbränder. Ett skäl är att det skulle underlätta budgetsamarbetet under hösten, skriver Hedi Bel Habib
C och MP är oeniga när det gäller skogspolitiken, vilket kan försvåra budgetsamarbetet under hösten. Ytligt sett framstår Centerpartiets krav på stärkt privat äganderätt till skog och Miljöpartiets krav på att skydda skogen som politiskt oförenliga förslag, men en djupare analys visar dock att partierna kan landa i en gemensam syn om fokus läggs på ägandestrukturens strategiska betydelse för förebyggande av skogsbränder.
1. Dyrbara skogsbränder
Enligt officiella beräkningar uppgick kostnaderna för skogsbränder år 2005 till 5,7 miljarder kronor inklusive personskador. Dessa kostnader har ökat med tiden.
Totalt uppgick kostnaderna för 2019 års bränder till 9,2 miljarder kronor. De direkta kostnaderna uppgick till knappt 90 procent av den totala kostnaden med egendomsskador som den absolut största kostnadsposten. De indirekta kostnaderna, produktionsbortfallet, utgjorde knappt 10% av de totala kostnaderna.
Under de kommande åren kommer klimatförändringen att öka risken för bränder i svenska skogar.
2. Större och fler bränder i Sverige än i Finland trots jämförbara skogstillgångar
Sverige och Finland är relativt jämförbara när det gäller skogstillgångar. Av Sveriges totala landyta räknas cirka 28 miljoner hektar som skogsmark. I Finland uppgår skogsbruksmarks arealen till 26,3 miljoner hektar.
Länderna skiljer sig dock med avseende på frekvensen och storleken på skogsbränder. Finland har inte haft lika stora problem med skogsbränder som Sverige. I Finland inträffar cirka 1 400 skogsbränder per år. Vid skogsbränderna brinner sammanlagt cirka 1 000 hektar skog, vilket betyder att den genomsnittliga arealen per skogsbrand är mindre än en hektar. Brandarealerna vid skogsbränder har minskat betydligt under årtiondenas lopp.
Varje år inträffar cirka 4000 skogsbränder i Sverige.. Under perioden 1996-2018 var det exempelvis 61 bränder som var större än 100 ha. Under samma tidsperiod har Finland inte haft något år där den genomsnittliga skogsbranden överstigit en hektar i storlek.
3. Småskaligt ägande i Finland dämpar spridningen av skogsbränder
En av förklaringarna till att Sverige har fler skogsbränder är att svensk skog oftast är granskog medan tall och blandskog är vanligare i Finland. Gran brinner lättare än tall. I Finland gallras skogarna i regel två gånger under en period på 65-90 år medan det i Sverige görs en gång. Eftersom det gallras mer sällan i Sverige så växer det mer träd per hektar som i sin tur ökar brandrisken
Men den mest avgörande skillnaden tycks ligga i själva skogsägandestrukturen. Forskaren Juha Laitila på naturresursinstitutet Luke har fört fram hypotesen att svenska skogar ofta har stora ägare medan småskaligt familjeägande är vanligare i Finland.
Enligt Laitila ägs de finska skogarna i huvudsak av familjer medan de i Sverige i större utsträckning ägs av stora skogsföretag. Sveaskog t.ex. som ägs av staten är Sveriges största skogsägare. Företaget äger tre miljoner hektar, vilket motsvarar 14 procent av den totala arealen produktiv skog i Sverige.
De finska skogarna bildar ett slags spretigt mosaikmönster av mindre enheter med flera bara marker som skiljer skogarna åt. I Sverige är de typiska skogsbruken mycket större än i Finland. Det leder till att skogarna är större och mer enhetliga. Eftersom de svenska skogsbruken bildar stora helheter saknas det ofta öppna ytor som skulle kunna stoppa bränder från att sprida sig.
Till skillnad från Sverige är den genomsnittliga storleken på familjeskogsbruket avsevärt mindre i Finland, 24 ha mot 45 ha i Sverige. Småskaligheten gör att mellan de finländska skogarna finns det barmark som åtskiljer skogarna och minskar brandrisken. I Sverige är de typiska skogsbruken mycket större än i Finland. Detta leder till att skogarna är större och mer enhetliga. De stora ytorna av barmark i inland som stoppar bränder från att sprida sig finns inte på samma sätt i Sverige.
4. En ägarstrategi för att förebygga skogsbränder kan skapa bred politisk enighet
I Sverige pågår nu också en diskussion om vilken roll skogsbruket egentligen spelar i de enorma skogsbränderna. Författaren och journalisten Sven Olov Karlsson har kritiserat den svenska skogsindustrin för att ha odlat stora sammanhängde barrskogar.
De finska skogarna består i regel av mindre enheter, är mer varierade och det finns fler bara marker som bryter av skogarna. Data från finska Jord- och skogsbruksministeriet visar att en stor del av finländarna äger skog.
Enligt skatteförvaltningens statistik äger privata skogsägare ungefär 60 procent, dvs. 10,5 miljoner ha, av skogsmarken i Finland.
Om man ser på yrkesgrupper, är det pensionärer som är den största gruppen i dag (45 procent). Av löntagare äger ca 30 procent skog, av lantbruksföretagare ca 16 procent, av företagare ca sju procent och andra skogsägare finns det ungefär två procent. Enligt statistiken äger andra skogsägargrupper 7,0 miljoner ha skogsmark. Av denna äger staten 4,5, kommuner 0,4 och församlingar på 0,1 miljoner hektar. Aktiebolag äger därtill 1,5 miljoner hektar och samfällda skogar ca 0,4 miljoner hektar skogsmark.
Finlands skogsbruksenheter är i allmänhet små, i genomsnitt 30 hektar stora. Att skogsbruksenheterna i genomsnitt är små gör att många finländare är skogsägare. Skogsägare har vanligen flera mål när det gäller skogsegendomen. Utgångsläget för att äga och vårda skog är oftast den ekonomiska vinst som skogen ger, men skogsägare lägger ofta också vikt på värden som rör till exempel naturens biologiska mångfald och rekreationsanvändning. Ett mål i den finländska skogsstrategin är att stödja och gynna småskaligt skogsbruk.
Skogsägarstrukturen i Finland innebär därför lägre risk för skogsbränder. En strategi för stärkt privat äganderätt till skog i Sverige enligt finsk modell kan således bli ett första steg mot en långsiktig strategi för att förebygga och minska skogsbränder i Sverige. En strategi för småskaligt skogägande med fokus på förebyggande av skogsbränder leder inte bara till att överbrygga motsättningen mellan Centerpartiet och Miljöpartiet, utan kan också skapa en bred politisk enighet i frågor som kan underlätta blockövergripande budgetsamarbete under hösten.
***
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
