covid-19 Trettio månader efter pandemins utbrott är Sveriges covid-dödlighet bland de lägre i Europa och skillnaderna i Norden blir allt mindre. Det skriver Thomas Lindh, som granskat kritiken av coronastrategin i en mängd artiklar i Dagens Arena.
Ni minns förmodligen hur Sveriges coronastrategi dömdes ut fullständigt av ledarskribenter i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen, av de ”22 kritikerna” och av flera partiledare. Folkhälsomyndighetens strategi förkastades eftersom dödstalen initialt var höga jämfört med andra länder, särskilt våra grannländer, även om det kan förklaras av andra faktorer än skillnader i restriktioner. Tonläget var mycket högt. Tegnell och Carlsson fick löpa amok på ledar- och debattsidor. De skulle avsättas. Regeringen skulle ingripit och lagt om kursen, stängt skolor och andra samhällsfunktioner, eftersom det skett i andra länder. Vissa menade till och med att regeringen med berått mod orsakat död och elände på äldreboendena. Även Coronakommissionen valde att basera sina omdömen uteslutande på dödstalen under de inledande månaderna av pandemin i stället för en bredare ansats över längre tid.
Låg dödlighet med covid-19 jämfört med andra EU-länder
Två och ett halvt år efter pandemins utbrott visar tillgänglig statistik att dödligheten med covid-19 (antal bekräftade dödsfall, oavsett dödsorsak, där personer avlidit inom 30 dagar från det att covid-19 påvisats i laboratorietest) i Sverige per en miljon invånare är bland de lägre i Europa. Endast åtta av EU:s 27 medlemsländer har lägre relativa dödstal än Sverige (OurWorldinData, 1 september 2022). Sverige tillhör även de länder i EU som har lägst överdödlighet (Economist, OurWorldinData). Sex andra EU-länder har lägre överdödlighet.
Dödligheten med covid-19 i Norden har förändrats påtagligt
Under pandemins första faser var dödligheten med covid-19 per en miljon invånare väsentligt högre i Sverige jämfört med grannländerna, särskilt Norge och Finland. Däremot är Sveriges dödlighet med covid-19 lägre än grannländernas under perioden från juni 2021 till september 2022.
Figur 1 visar den sammanlagda (kumulativa) dödligheten med covid-19 per en miljon invånare från april 2020 fram till september 2022 i Sverige, Danmark, Finland och Norge.
Figur 1: Antalet avlidna (kumulativt) med covid-19 per en miljon invånare i Sverige, Danmark, Norge och Finland (april 2020 – september 2022). Källa: OurWorldinData.
Förhållandet mellan de nordiska ländernas dödlighet med covid-19 har förändrats mycket under pandemin. Det framgår av figur 2 som redovisar kvoterna mellan dödligheten med covid-19 i Sverige och grannländerna. Summerat från pandemins början fram till slutet av september 2022 är Sveriges dödlighet 1,6 gånger Danmarks, 1,7 gånger Finlands och 2,5 gånger Norges. Detta ska jämföras med pandemins inledande fas då Sverige hade tolv gånger Norges, tio gånger Finlands och fem gånger Danmarks dödstal med covid-19 per en miljon invånare.
Figur 2: Kvoten mellan antal avlidna med covid-19 per en miljon invånare kumulativt i Sverige och Danmark (blå kurva), Sverige och Norge (grå kurva) samt Sverige och Finland (röd kurva) från april 2020 till september 2022. Källa: OurWorldinData.
Efter pandemins första fas har skillnaderna jämnats ut
Delas pandemin upp i två perioder framträder förändringarna tydligt. Figur 3 visar att Sverige hade betydligt högre dödstal med covid-19 än grannländerna under perioden från april 2020 till juni 2021 (blå staplar). Skillnaderna har dock jämnats ut under den senare perioden från juni 2021 till september 2022 (orange staplar). Sverige hade lägst dödlighet med covid-19 per en miljon invånare av de nordiska länderna (undantaget Island) under denna period.
Figur 3: Antal avlidna (kumulativt) med covid-19 per en miljon invånare under två perioder: april 2020 – juni 2021 (blå staplar) och juni 2021 – september 2022 (orange staplar). Källa: OurWorldinData.
Som ett exempel visas skillnaden per månad mellan antal avlidna med covid-19 per en miljon invånare i Sverige och Danmark i figur 4. Under pandemins första år var Sveriges dödstal med covid-19 betydligt högre än Danmarks. Från mitten av 2021 har Danmark däremot fler avlidna med covid-19 per en miljon invånare än Sverige.
Figur 4: Skillnad i antal avlidna med covid-19 per en miljon invånare mellan Sverige och Danmark månadsvis från april 2020 till och med augusti 2022. Källa: OurWorldinData.
Överdödligheten visar liknande trend
Epidemiologer och infektionsläkare anser att överdödlighet är ett bättre mått än ländernas egen rapportering av dödsfall med covid-19. Figur 5 visar överdödlighet under pandemin månadsvis i Sverige, Danmark, Finland och Norge med data hämtade från Eurostat. Under 2021 och 2022 har Sverige (blå kurva) i genomsnitt lägst överdödlighet jämfört med våra närmaste grannländer.
Figur 5: Överdödlighet månadsvis under pandemin i Sverige, Danmark, Finland och Norge (källa: Eurostat). Eurostats definition av överdödlighet: “The excess mortality indicator is computed as the relative difference (expressed in percentage) of the number of monthly deaths from its average for the same month over the period 2016–2019.”
Den sammanlagda (kumulativa) överdödligheten (figur 6) uppvisar liknande trend med avtagande skillnader mellan Sverige och grannländerna, som i ländernas rapporterade dödsfall med covid-19 (figur 2, 3 och 4).
Figur 6: Överdödlighet (kumulativt) under pandemin i Sverige, Finland, Norge och Danmark (diagram hämtat från OurWorldinData.org).
Har kritikerna och Coronakommissionen haft skygglappar?
Coronakommissionens omdömen i slutbetänkandet (januari 2022) grundas på dödligheten i Sverige och grannländerna under pandemins inledande månader. Det är uppseendeväckande att kommissionens slutsatser inte baseras på en samlad analys över en längre tidsperiod.
Att använda dödstal som främsta parameter för att bedöma olika länders pandemihantering riskerar att bli missvisande och att skymma underliggande faktorer. De mest framträdande kritikerna har dock underkänt den svenska coronastrategin just med hänvisning till dödstalen i förhållande till andra länder. Sveriges relativa dödstal under pandemin är emellertid lägre än i flertalet andra EU-länder som haft betydligt mer ingripande restriktioner. Dessutom visar statistiken i essän att Folkhälsomyndighetens strategi rimligen inte kan avfärdas som allt igenom misslyckad med hänvisning till Sveriges covid-dödlighet i relation till våra nordiska grannländer.
Det är likaså förvånande att Coronakommissionen inte lyssnat på de oberoende experter som menar att skillnader i initial smittspridning, innan åtgärder hann sättas in, fick avgörande betydelse för länders och regioners dödstal i början av pandemin. Detta har bland andra professor Anders Björkman utvecklat i min tidigare essä i Dagens Arena. I en intervju tidigare i år i Dagens Arena menar professorerna och infektionsläkarna Anders Björkman och Magnus Gisslén att Coronakommissionens tvärsäkra omdömen om Folkhälsomyndighetens strategi och förslag på alternativa mer ingripande åtgärder inte baseras på djupare analys utan snarare på löst tyckande.
Beredskap, äldreomsorg och skydd av riskgrupper borde diskuteras mer
Hur framgångsrika Sveriges och andra länders strategier varit för att bekämpa pandemin återstår till stora delar att analysera och diskutera. Min reflektion hittills är att debatten borde handla mer om bättre beredskap och smittskydd för att skydda äldre och riskgrupper, även när smittspridningen är stor, samt behovet av strukturella förändringar i äldrevård och -omsorg. Den ensidiga svartmålningen av strategin och fixeringen vid att jämföra dödstal har skymt sikten för en allsidig kritisk granskning av hanteringen och de problem som pandemin blottlade.
Fotnot: Sex tidigare essäer med Thomas Lindhs granskningar av kritiken av coronastrategin har publicerats i Dagens Arena i juli 2020, april 2021, september 2021, december 2021, december 2021 och mars 2022.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
