Systemangrepp på utbildningspolitiken

ESSÄ De borgerliga partierna beskyller socialdemokraterna för dagens växande problem med utanförskap och ökad segregation. En närmare analys visar dock att det är borgarnas skolreformer och Alliansregeringens avveckling av systemviktiga delar av utbildningssystemet som bäddade för dagens utanförskap bland stora samhällsgrupper och segregation inom skolsystemet.

I denna andra essä om borgerlig systemanalfabetism går Hedi Bel Habib igenom effekterna av marknadsutsatt skola och neddragen vuxenutbildning.

1. Välfärdsarkitekter bakom samhällssystem som inkluderar alla

Välfärdssamhället har byggts upp av systemvisionärer som hela tiden såg till helheten och utgick från idén  om att alla skulle inkluderas i det moderna samhällsbygget. 1900-talets svenska modell erbjöd alla en trygg plats i samhället. I Sverige var det systemvisionärer som successivt byggde välfärdssamhället med utgångspunkt i Per Albin Hanssons idé om Folkhemmet:  Att befolkningen på lika villkor skulle dela på landets resurser. 

»Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.«  (Folkhemstalet i riksdagens andra kammare, 1928).

Dagens systemanalfabeter i det borgerliga blocket har vänt denna vision ryggen! Detta kan illustreras med två centrala samhällsområden: skolan och den kommunala vuxenutbildningen.

2. Vinst i skolan är ett systemangrepp på likvärdighet i utbildningen

Skolan är ett  område där marknadsexperimentet har haft förödande effekter. Skolan ska vara likvärdig och alla elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet, enligt skollagen. Skolan ska dessutom arbeta för att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar. Sverige har länge varit känt utomlands för sitt goda utbildningssystem med likvärdighet i centrum och som bland annat bidragit till social rörlighet och jämlikhet. 

I egenskap av systemanalfabeter har Moderaterna och deras allierade öppnat skolan för marknadskrafterna utan att beakta effekterna på samhället som helhet. Skollagen som drivkraft för att hålla samman samhället genom krav på likvärdighet åsidosattes och ersattes med vinst som ansågs kunna bli ett marknadsincitament till förbättrad kvalitet i skolsystemet.  

Moderaterna och deras allierade har därför genom sina politiska reformer sett till att Sverige idag är det enda land i världen tillsammans med USA som har ett utbildningssystem som tillåter att skattepengarna kan gå till vinst i skolan. I USA finns en driftsform som kallas “charter school”. Reglerna skiljer sig mellan delstaterna, men generellt gäller skattefinansiering (skolpeng) och stort föräldrainflytande. Det är en kraftigt växande marknad, men fortfarande är det – nationellt – bara en liten del av USA:s skolväsende som utgörs av charter schools. 

USA har sedan 1990- talet skattefinansierade friskolor precis som Sverige. Det är i år 30 år sedan marknadssystemet infördes i skattefinansierade skolor i båda länderna. Det är en tillräckligt lång period för att kunna utläsa utfallet och jämföra Sverige och USA med avseende på likvärdighet med ett antal länder som inte tillåter vinst i offentligt finansierade skolor.

Det finns tillgängliga data angående likvärdighet i skolan på socioekonomisk grund i 41 länder. Dessa data handlar om  hur likvärdighet i skolan ser ut i olika faser av skolåldern. Mätningarna för mellanstadiet och högstadiet bygger på skillnaderna i i läsförståelse mellan de lägst och högst presterande eleverna. Data avser  sambandet mellan elevernas skolresultat och faktorer som ursprung, kön, föräldrars socioekonomiska bakgrund samt skolsystemets utformning.

Alla länder oavsett ekonomisk standard som inte tillåter vinst i skattefinansierade friskolor har bättre placering när det kommer till likvärdighet i skolan.

Källa: OECD och Unicef.

Av tabellen ovan kan vi konstatera att alla länder oavsett ekonomisk standard som inte tillåter vinst i skattefinansierade friskolor har bättre placering när det kommer till likvärdighet i skolan.  Detta jämfört med USA som hamnar på plats 24 och Sverige som hamnar på plats 25.  Friskolor har på samma sätt som i Sverige blivit ett av de hetaste ämnena i USA under förra presidentvalet. Flera demokratiska presidentkandidater var kritiska till vinst i skattefinansierade skolor. Hårdast ut gick Bernie Sanders som vill se ett totalförbud mot vinstdrivande offentligt finansierade friskolor. 

I flera amerikanska stater förs nu debatter om begränsningar för friskolor, så kallade charter schools. Många lärare har strejkat i bland annat Chicago, Oakland, Los Angeles och West Virginia i protest mot de vinstdrivande skolorna.

3. Det är Moderaterna och inte invandring som är en belastning för Sverige

Ulf Kristersson talar systematiskt om systemhotande kriminalitet och hävdar att invandringen har blivit en belastning för Sverige. Enligt honom är det Socialdemokraterna som bär ansvaret för detta. Kristersson inser dock inte att det är snarare hans parti och dess allierade som är en belastning för Sverige och inte invandringen.

En närmare analys visar att Alliansregeringen under två mandatperioder har låtit utanförskapet och arbetslösheten växa och bäddat för dagens växande kriminalitet. Alliansregeringen avvecklade systemviktiga delar av utbildningssystemet för att finansiera sina snabba skattesänkningar. Den kommunala vuxenutbildningen, Komvux, är en av hörnstenarna i det svenska utbildningssystemet och utgör en brygga till arbetsmarknaden för personer med korta utbildningar. 

När Alliansen presenterade sitt budgetförslag för 2007 gjorde regeringen en kraftig neddragning om 600 miljoner kronor av det statliga stödet till kommunernas gymnasiala vuxenutbildning. Regeringens besparingar har lett till att 15.000 komvuxplatser försvann på gymnasienivå. Bland de kommuner som drabbades hårt av regeringens nedskärning av resurserna till komvuxutbildning var Malmö kommun.  Regeringarnas neddragningar på komvux innebar enligt kommunens konsekvensanalys att Malmö var tvungen att minska ned vuxenutbildningen med  motsvarande drygt 1000 platser.

Efter alliansens neddragning av vuxenutbildningen ökade arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda från 12,5 procent september 2006 till 32,9 september 2014.

Trots dessa katastrofala effekter sparade Alliansregeringen i budgeten för 2012 ytterligare cirka en miljard kronor på den kommunala vuxenutbildningen. Efter de stora nedskärningarna av komvux har statsbidragen till skolformen minskat med 25 %. 

Alliansen gjorde ett systemblint ingrepp i komvuxutbildningssystemet utan att beakta eventuella arbetsmarknadseffekter på enskilda grupper. Effekterna på arbetsmarknaden blev katastrofala för utomeuropeiskt födda personer. Av tabellen nedan kan vi konstatera att arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda låg på 10 procent innan Alliansen kom till makten.  

Källa: Eurostat, Arbetsförmedling och Ekonomifakta

Genom neddragning av stora resurser till vuxenutbildningen sågade Alliansen itu en brygga till arbetsmarknaden och arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda ökade från 12,5 procent september 2006 till 32,9 i september 2014.

Tittar vi på hur fattigdomen har utvecklats i den utomeuropeiska gruppen under alliansregeringen kan vi upptäcka att Alliansregeringen har lämnat en omfattande fattigdom efter två mandatperioder. Andel utomeuropeiskt födda med risk för fattigdom och social utestängning har ökat från 20 % år 2004 till 62,5 % år 20114, strax efter alliansen har lämnat makten. Utvecklingen för EU länderna i genomsnitt mellan åren 2006–2014 visar till skillnad från Sverige ingen generell ökning i risk för fattigdom bland personer födda utanför EU. Alliansregeringens politik ledde till att Sverige kom att höra till de länder i EU där risken att hamna i fattigdom är störst för utomeuropeiskt födda. 

Att skylla problemen med misslyckad integration på Socialdemokraterna är inget annat än total okunnighet om sin egen historia och brist på insikt om sin systemanalfabetism!

Fotot: Detta är andra inlägget i serien Borgarnas systemanalfabetism.