Samhälle Teknikbolagen tar över allt större del av vårt liv. I deras planer ingår även att bygga samhällen med egen infrastruktur, så kallade innovationszoner. Vi publicerar här ett utdrag ur Julia Lindbloms bok om Amazon.
I förvaltningsdistriktet i Alexa Town ligger en inglasad pyramidliknande byggnad formad som ett A. Inte långt därifrån, på hörnet till ett av de nybyggda höghusen som drivs av solpaneler, ligger mataffären Amazon Go. Därinne skannar kunderna inplastade matvaror i de automatiserade snabbkassorna. Hälsoarmbanden som kunderna bär mäter antalet kalorier som de förbrukar medan de rör sig i den smarta staden. Det tar också fram kreativa recept utifrån vad som ligger i varukorgen och det varnar om deras blodtryck skulle bli för högt.
Rödljusen vid övergångsställena i Alexa Town är konstruerade med avancerad biometrisk teknik för ansiktsigenkänning. Det innebär att ingen kan gå mot rött ljus utan att det får rättsliga följder. De självkörande bilarna stannar i och för sig alltid om en människa kommer gående, så risken för trafikolyckor i Alexa Town är försumbar. Om kamerorna noterar att ansiktsuttrycken hos fotgängarna är alltför sorgsna spelas det till och med munter musik på gatorna.
I de helautomatiserade hemmen pågår familjeliv och vardag. Barnen går i Amazons teknikinriktade skolor och får från tidig ålder lära sig ledarskapsprincipernas A och O. Deras inlärningskurva går att följa genom en särskild app som föräldrarna har i telefonen. Befolkningen, som inte kallas medborgare utan »kunder«, betalar inkomstskatt till Amazon varje månad. Leveransdrönarnas nattliga räder ger staden ett vagt bakgrundssurr. Ovanför husen svävar en zeppelinare majestätiskt. Den rymmer ett lager från vilket alla typer av varor går att beställa med ett par knapptryck.
Innovationszoner i Nevada
Alexa Town är inte så mycket en uppdiktad värld som det är ett potentiellt verklighetsscenario. I ett tal i kommunfullmäktige i Nevada den 19 januari 2021 presenterade den demokratiske guvernören Steve Sisolak ett inte helt okontroversiellt förslag: att techföretag skulle ges möjlighet att bilda egna lokala »regeringar«.
Detta skulle ske genom särskilda »innovationszoner«, där bolagen får politiskt inflytande mot att de förvärvar oexploaterad mark. Företag som Tesla, som tidigare lockats till Nevada genom skattelättnader, ska genom stora landinköp ges viss rättsbefogenhet över det egna området. Det ska få rätt till en egen lokal »regering«, eller »kommunstyrelse«, med beskattningsrätt. Denna regering består av en styrelse på tre medlemmar som alla är skrivna i delstaten och vars majoritet utses av techbolaget.
För att få ta över en innovationszon kräver staten Nevada enligt förslaget att företagen investerar i infrastruktur och köper ett visst antal kvadratkilometer tidigare obebott land. Techföretagen måste också ha minst 250 miljoner dollar i startkapital och uppvisa planer på att investera ytterligare en miljard i zonen inom en tioårsperiod för att bygga den »smarta staden«. I utkastet till lagförslaget listas åtta olika typer av techföretag som ska få upprätta »innovationszoner« i Nevadas öken, bland dem bolag inom AI, biometrik, robotik, trådlös kommunikation och blockkedjor.
Enligt lagförslaget är traditionella lokala regeringar »otillräckliga« när det kommer till att tillhandahålla resurser som lockar till sig den här typen av bolag. En »alternativ form av lokal regering« behövs för att skapa ekonomisk utveckling i delstaten. Utkastet till lagförslaget är omfångsrikt, detaljerat och innehåller även planer för hur lokala val ska hållas i de nybildade »zonerna«. Disney World i Florida är ett exempel på en liknande utveckling, enligt hemsidan för kampanjen.
En liknande smart stad håller på att byggas av Toyota vid foten av Fuji i Japan. »Den vävda staden« ska fungera som testarena för robotik, smarta hem och AI. Planen är att staden ska hysa över 2 000 Toyota-anställda och deras familjer, pensionerade par, försäljare och forskare.
Kontroll över infrastrukturen
Forskaren och journalisten Stacy Mitchell i USA driver sedan flera år The Institute for Local Self-Reliance, en landsomfattande gräsrotsorganisation som syftar till att bekämpa storföretags monopol och gynna små lokala samhällen. Stacy Mitchell samlar små butiksägare och småföretagare så att de kan verka självständigt från Amazon. Hon är också aktiv i Athena, en koalition bestående av ett 50-tal organisationer som representerar arbetare, småföretag, forskare och medborgerliga aktivister.
Koalitionen hävdar att Amazon utgör ett hot mot demokratin eftersom företaget utövar så mycket makt över ekonomin och människors liv. Athena hjälper också Amazon-anställda att utmana företagets arbetsförhållanden och småföretagare att organisera sig. De lobbar för att lagstiftare ska bryta upp och reglera Amazon.
Enligt Stacy Mitchell är Amazons mål inte enbart att dominera marknaden, utan också att kontrollera den grundläggande infrastrukturen för utbyte av varor och information. Streamingtjänster som Netflix, kommunikationsplattformar som Zoom och amerikanska myndigheter använder alla Amazons molntjänster genom Amazon Web Services, AWS. Amazon kontrollerar också själva infrastrukturen för mycket av onlinemarknaden.
– De äger nätets infrastruktur. Amazon fungerar som mellanhand mellan andra företag och kunder. Handeln på Amazons sajt utgör två tredjedelar av all trafik när det gäller onlineshopping i USA. Därmed är nästan alla företag som vill sälja online i dag beroende av Amazon, säger Stacy Mitchell när jag ringer upp henne just via Zoom.
Även min intervju möjliggörs därmed av Amazons infrastruktur och molntjänster.
Stacy Mitchell menar att då Amazon levererar en växande andel av alla paket i USA kan de i förlängningen slå ut både posten och paketdistributören UPS från marknaden. Samtidigt kontrollerar Amazon företags, institutioners och regeringens data genom sina molntjänster.
– De vill vara själva infrastrukturen för e-handeln, men också för datainsamlingen generellt i samhället. Detta är mycket problematiskt i förhållande till demokratifrågor. Amazon har fått ett sådant enormt informationsövertag, säger Stacy Mitchell.
Stacy Mitchell påpekar att Amazon ständigt expanderar sin verksamhet till nya branscher, alltifrån apotekstjänster till finanssektorn, där techjätten numera fungerar som långivare åt små företag. Amazon levererar också betalningsteknologi till ett växande antal fysiska affärer. Genom att ha tillgång till all information om företagen och människorna som använder dess plattform och tjänster har bolaget ett stort informationsövertag.
Ett exempel hon tar upp är att den digitala assistenten Alexa år 2020 stod för 70 procent av marknaden för smarta, röstbaserade assistenter i USA. Amazon fick därigenom tillgång till en enorm mängd data om människors beteenden.
– Det är oerhört problematiskt att ett enda företag får en sådan makt. Amazon kan enkelt manipulera infrastrukturen och prioritera vissa företag framför andra.
Jeff Bezos har ofta beskrivit Amazons strategi som ett »svänghjul«, där varje del av verksamheten förstärker och accelererar de andra delarna. För Stacy Mitchell är det snarare en metafor för monopoliseringen, där Amazon utnyttjar sin makt i en sektor för att överta andra. När tiotusentals amerikanska småbutiker tvingades stänga under 2020 till följd av coronapandemin växte Amazon inom deras segment. Många av de stängda butikerna kommer kanske aldrig att öppna igen.
Stacy Mitchell skyller situationen på beslutsfattarna, som hon menar har låtit bli att agera.
– Det är viktigt att förstå att det inte är viruset som skapat den här situationen, utan regeringen. Den hade kunnat ta till andra åtgärder och prioriterat annorlunda, säger Stacy Mitchell.
Hon tror att det enda sättet att motverka Amazons monopolställning är att bryta upp företaget.
– EU tror att det går att reglera Amazon, men intressekonflikten är så grundläggande att jag har svårt att föreställa mig hur det ska gå till. Vi behöver en strukturell lösning. Kongressen förbjöd i början på 1800-talet järnvägarna att producera och distribuera egna varor som krävde järnvägstransport. En liknande reglering skedde med telekommunikationen och banksystemet. Det här är något vi gjort tidigare i historien och det skulle behövas även när det gäller Amazon.
Jag frågar Stacy Mitchell hur en sådan uppdelning av företaget skulle gå till.
– Du börjar med att separera själva säljplattformen Amazon, alltså Amazon Marketplace från logistikföretaget Fulfillment by Amazon och molnföretaget AWS. Sedan kan företagen konkurrera på sina respektive marknader. Vi behöver också regler som kräver att företag som Amazon ger rimliga villkor till de småsäljare som ska verka på deras plattformar, och ser till att de inte kan diskriminera någon. I dag blir du till exempel som tredjepartssäljare på Amazon tvungen att använda företagets logistiska system.
Amazon utreds i den amerikanska kongressen
Sommaren 2019 inledde en kommitté i den amerikanska kongressen en utredning med anledning av Amazons konkurrensstörande verksamhet. Utredningen omfattade också Google, Apple och Facebook. Samtliga av företagens ledare deltog ett år senare i ett historiskt sex timmar långt förhör inför kongressen.
I den 450 sidor långa rapporten som följde på utredningen konstaterades att Amazon och de andra techföretagen kontrollerar tillgången till marknaden och därmed utifrån eget gottfinnande kan påverka vilka som vinner respektive förlorar i den amerikanska ekonomin. Stacy Mitchell hoppas på att rekommendationerna som följde på utredningen ska tillämpas på Amazon.
– Det handlar om så kallade antitrustlagar, som ska hindra företag att bli för dominerande. En av rekommendationerna från utredningen handlar just om att bryta upp Amazon. Jag hoppas att rekommendationerna kan bli lag redan 2021, säger Stacy Mitchell.
Biden-administrationen nominerade i mars 2021 juristen Lina Khan till att bli kommissionär hos Federal Trade Commission, Konkurrensverkets amerikanska motsvarighet. Lina Khan har varit en flitig kritiker av techjättarnas monopol och har tidigare suttit i den juridiska kommitté som tog fram utredningen om bolagen.
Även Lina Kahn förespråkar en uppdelning av Amazon. 2017 skrev hon en uppmärksammad kritisk uppsats som publicerades i Yale Law Journal om Amazons monopol. I den argumenterar hon för att »titanen« Amazon medvetet har valt att ta ut underpris för sina varor för att i stället satsa allt på hög tillväxt, vilket hon menar sätter den amerikanska antitrustlagstiftningen ur spel.
Techföretagens monopol en framtidsfråga
Politiker, jurister och lobbyorganisationer deltar ivrigt i debatten kring svagheterna med antitrustregleringen. Även i EU finns flera initiativ som försöker kartlägga och ta fram nya åtgärder för att reglera techföretagens expansion. Deras inflytande över samhälleliga institutioner blir alltmer uppenbar.
Lagförslaget i Nevada för tankarna till Karin Boyes roman Kallocain. Den utkom 1940, under andra världskriget, och skildrar en stat som styrs av ett tekniskt fulländat kontrollsystem där människorna är ständigt övervakade.
Visionen om innovationszonerna som självständiga lagstiftande organ är dock ännu bara en förhoppning hos Nevadas guvernör. I april 2021 rapporterade The Nevada Independent om kopplingar mellan guvernören Steve Sisolak och Jeff Berns, vd för Blockchains LLC, ett företag som hårt drivit frågan om Innovation Zones. Bakgrunden var ett uttalande från Jeff Berns där han berättar om sin vänskapsrelation med Sisolak.
Jeff Berns ska enligt tidningen ha stöttat Steve Sisolaks valkampanj ekonomiskt samt anlitat hans hustrus konsultbolag. Enligt Steve Sisolak är fler företag än Blockchains LLC intresserade av att skapa en egen innovationszon – men han har när den här boken trycks ännu inte pekat ut dem offentligt.
Efter kritiken har Steve Sisolak bromsat lagstiftningsprocessen. Hans målsättning är att skapa en särskild kommitté som ska studera konceptet och bjuda in miljögrupper, kritiker, fackliga organisationer och intresserade invånare. Guvernören säger att pandemin i kombination med alltför kort tid att bereda frågan har lett fram till beslutet.
Om innovationszonerna i Nevada blir verklighet kanske kartan för techbolagens inflytande ritas om ännu en gång. Och smarta städer liknande de som kan uppföras i Nevada med egna lokala styren gör det ännu mer komplicerat att reglera företagens monopol med hjälp av lagstiftning eller internationella överenskommelser.
Texten är ett utdrag ur boken Amazon Bakom framgången (Verbal 2021)
***
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
