Socialliberalerna vann överraskande parlamentsvalet på Grönland. Strävan efter självständighet från Danmark kan få ny fart. Detta är inte goda nyheter för Donald Trump.
Hur mycket Donald Trump än vill ha den avlägsna ön vid världens ände ligger beslutet om Grönlands framtid hos grönländarna. Och som valet den 11 mars visade, med en betydande ökning av valdeltagandet (70,9 procent), litar grönländarna inte på den amerikanske presidenten.
Hans aggressiva intresse för ön – inklusive en stötande tweet på själva valkvällen – gav inte några bra resultat för Trump, tvärtom. Valet på Grönland är en politisk vändpunkt och kommer förmodligen att gå till historien. Trump, å andra sidan, kommer tillsvidare att hållas borta från Grönlands historieböcker.
Resultatet slog ner som en blixt från klar himmel. Regeringschefen Múte Inequnaaluk Bourup Egede, ledare för en koalition mellan det gröna partiet Inuit Ataqatigiit (Folklig samling) och det socialdemokratiska Siumut (Framåt), hade utgått från att nästa steg skulle bli att bilda en ”nationell samlingsregering”. Under valrörelsen hade han förordat ett samarbete med de mer konservativa partierna i stället för att stärka den befintliga, inte alltid harmoniska, koalitionen med socialdemokraterna.
I stället segrade den tidigare oppositionen med en jordskredsseger: det socialliberala partiet Demokraatit (Demokraterna) fick 29,9 procent av rösterna, medan det nationalistiska och populistiska partiet Naleraq (Vändpunkt) vann med sina krav på en gruvvänlig och mer diversifierad ekonomisk utveckling samt grönländsk självständighet. Rösterna på de tidigare regeringspartierna halverades.
Självständighet, men hur?
Inget av de vinnande partierna har ännu lett en regering, även om de socialliberala har suttit i några. Det som förenar dem vid sidan av en näringslivsvänlig inriktning är kritiken mot den avgående regeringen, som inte drev ett konkret mål om självständighet från Danmark.
En sak är tydlig från detta val: sedan Trumps utspel om Grönland är ingen nöjd med status quo. Majoriteten är för självständighet, men det finns olika åsikter om när och hur.
Demokraterna förespråkar en steg för steg-strategi mot ökad självständighet inom ett reformerat danskt samvälde. De nationalistiska populisterna i Naleraq kämpar däremot för snabb självständighet. Även om Naleraq tidigare har haft nära band till Trump – partiledaren var närvarande vid presidentinstallationen i Washington – har båda partierna i valrörelsen drivit kampanjer mot USA:s planer på att överta Grönland. Det enda parti som stödde ett amerikanskt övertagande, Qulleq, som var nygrundat 2023, kom inte ens in i parlamentet.
Dagspolitiska frågor avgjorde valrörelsen
En rad komplexa faktorer spelar in i förklaringen om varför det gick som det gick i valet. Inget val vinns enbart på grund av utrikespolitik, men observatörer menar ändå att debatterna kring Trump tog för stor plats i valrörelsen. Geopolitiken må ha spelat en större roll utifrån sett, men vardagsfrågorna var, enligt alla lokala bedömare, helt avgörande.
Vardagslivet på Grönland har inte blivit lättare de senaste åren, och de allra flesta grönländare anser att en lösning på den ekonomiska situationen måste gå före självständighetsfrågan.
Väljarna kan dock ha hamnat i kläm mellan den geopolitiska frågan om självständighet och inrikespolitiken, vilket ledde till en fullständig omorientering av den grönländska politiken.
Bittert nederlag för Socialdemokraterna
Hur kommer regeringsbildningen att se ut? Båda de vinnande partierna delar målet att gå vidare med näringslivsvänliga reformer inom områden som handel, fiske, skatter och pensioner. Men den socialliberala vinnaren lägger också särskild vikt vid att upprätthålla och utöka välfärdsstaten – det är bara om grönländarnas välstånd säkras som man kan ta itu med självständigheten, lyder argumentet. Demokraterna ser därför fram emot att arbeta med den ”stora koalitionen” i Köpenhamn, som leds av socialdemokraten Mette Frederiksen.
De grönländska socialdemokraterna, som har suttit vid makten under större delen av tiden sedan landet blev autonomt, drabbades förmodligen hårdast av valresultatet. De hade inte särskilt prioriterat målet om självständighet i sin valkampanj och förlorade röster, särskilt på öns ekonomiskt framväxande västkust. De halverade sitt valresultat från 30,1 till 14,7 procent. Deras platser i parlamentet minskade från tio till fyra. Eftersom inget parti har uppnått en majoritet av de 31 parlamentsplatserna kommer det dock att krävas koalitionsförhandlingar, som även kan omfatta socialdemokraterna.
Självständighetssträvandena kan ta fart
Som den starkaste kraften ligger bollen nu hos Demokraterna. De kommer att försöka få ihop en tillräckligt stor majoritet, för till skillnad från Danmark styrs Grönland vanligtvis av majoritetsregeringar. Även om de marknadsliberala krafterna förmodligen i första hand kommer att leta efter samarbetspartners bland de konservativa partierna, och pragmatiskt försöka inkludera det fortfarande relativt starka gröna partiet Inuit Ataqatigiit för att uppnå ett brett stöd bland befolkningen för de kommande stora förändringarna.
Världens största ö har beslutat sig för en marknads- och socialt liberal politik, och mot att ytterligare skjuta upp självständigheten. Självständighetssträvandena kan nu ta fart för första gången sedan 1970-talet och bli verklighet om tio år, förutsatt att man kan enas om en konkret modell. Grönland kan alltså befinna sig vid en historisk vändpunkt.
Naturligtvis är man också intresserad av ett nära ekonomiskt samarbete med USA. Men Grönland är inte på något sätt avskuret från tidsandan. Experter tror att den nya regeringen hoppas kunna inleda faktiska diplomatiska samtal mellan USA och Grönland, i stället för den maktdiplomati de hittills varit utlämnade till, och att Trumps hot upphör.
Trump har förlorat första ronden
Fram till dess vänder sig grönländarna kulturellt mot Kanada – där banden till inuitsamhället naturligtvis är särskilt viktiga, men där även den gemensamma mobbaren, Trumpadministrationen, spelar en roll – och gör nu upp konkreta planer för att reformera sina ekonomiska och politiska relationer med Danmark och Europa. Det finns möjligheter här för alla sidor. Kanske skulle EU också kunna spela en större diplomatisk roll i framtiden och förbättra sina relationer med Grönland?
Vem vet om 60 procent av grönländarna fortfarande skulle rösta mot EU-medlemskap i dag, precis som de gjorde 2021? Trots allt spelar EU nu en viktig roll när det gäller att finansiera skolor och vattenkraft och andra viktiga delar av det dagliga livet på Grönland. Förloraren i den här omgången var Donald Trump, som utan sin aggressivitet hade kunnat hoppas på ett mycket större ekonomiskt intresse från den nya, mer marknadsliberala regeringen. De kommande veckorna kommer med all säkerhet att bli avgörande.
Kristina Birke Daniels
Översättning: Lisa Pelling
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
