Val i USA Resultatet i det amerikanska mellanårsvalet den 8 november kan förändra maktbalansen i amerikansk politik. Det kan också betyda åtskilligt för presidentvalet 2024. Det skriver Olle Wästberg, tidigare generalkonsul i New York.
8 november är det ju ett ”mellanval” i USA. Presidentval är vart fjärde år, valet till Representanthuset vartannat år, men varje år går man ju till val för en del senatorer, guvernörer och lokala församlingar. Det är en fördel för USA att ha val så ofta. Det är en drastisk skillnad till den svenska gemensamma valdagen, som gör att Sverige har längst mellan valen av alla demokratier. I årets val ska man i USA alltså välja hela Representanthuset och 34 av de 100 ledamöterna i Senaten, samt flera guvernörer, bland annat i New York. Eftersom senaten idag har exakt lika många ledamöter från de båda partierna kan senatsvalet bli helt avgörande.
Det går ju inte att prognostisera valutfallet. En viktig fråga blir dock Donald Trumps ställning.
Hur det kommer att gå i årets val vet vi naturligtvis inte. Det är inte ovanligt att presidentens parti gör ett dåligt mellanval. För såväl Bill Clinton 1994 som Barack Obama 2010 gick demokraterna tillbaka i mellanvalet, och även Republikanerna under Donald Trump gick dåligt i mellanvalet. Det minskade presidenternas möjligheter att genomföra sin politik. Det finns bara två presidenter som tog hem mellanvalet: Bill Clinton 1998 och George W Bush 2002. En i hög grad avgörande fråga är valdeltagandet. Det brukat vara lågt i USA, och i mellanvalen endast 40 procent. Högt valdeltagande gynnar demokraterna. I senaste presidentvalet, där Joe Biden slog ut Donald Trump, hade USA det högsta valdeltagande på 120 år, drygt 60 procent. Det innebar att en stor andel afroamerikaner och låginkomsttagare röstade. Att de kommer att rösta i mellanvalet är inte lika sannolikt.
Det speciella är ju att USA har val på en vanlig vardag. Det beror på att när de införde demokratin i slutet av 1700-talet utgick de från att man inte skulle få rösta på en söndag, då man skulle gå i kyrkan. Men vardagsröstningen innebär att en hel del väljare kan få löneavdrag eller behöva kompensera med arbetstid om de går och röstar under arbetsdagen. I en del fall tillåts de inte lämna arbetsplatsen. Och i förra presidentvalet valde många av demokraterna att förhandsrösta eller poströsta. Typiskt nog har man i republikanska delstater, som i Texas, tagit bort förhandsval och försvårat poströstning.
I somras visade opinionsundersökningarna att Joe Biden hade mycket lågt stöd, men nu har de senaste undersökningarna varit något mer positiva för honom. Det låga valdeltagandet gör att opinionsundersökningarna inte är så vägledande. De sakfrågor som dominerar är dels abortfrågan, där ju Högsta domstolen i början av sommaren gjorde det möjligt för delstaterna att förbjuda aborter, dels den höga inflationen. Liksom i Sverige spelar invandringen, brottslighet och energipriserna en stor roll i valrörelsen.
Det går inte att prognostisera valutfallet. En viktig fråga blir dock Donald Trumps ställning. Allmänt sett får Donald Trump mer publicitet än Joe Biden. Men på sistone är Trump i hög grad uppmärksammad för de fyra rättegångar där han är anklagad, dels för hans ansvar för angreppet på Kongressen efter förra valet (då Trump hävdade att han inte omvalts på grund av valfusk) samt beslaget av hemliga dokument hemma hos honom samt två rättegångar om finansiella bedrägerier.
Tolkningen av valresultatet kommer att betyda mycket för Demokraternas möjlighet att få igenom sin politik.
Trump har dock fortfarande en stark ställning hos Republikanerna. En majoritet av de nominerade Republikanerna till Representanthuset instämmer i hans påståenden om valfusk. Trump var kraftigt aktiv i primärvalen och de han stödde vann. Och han är nu ute och kampanjtalar. Trump antyder att han ställer upp i nästa presidentval. Och Joe Biden har motstånd mot att ställa upp till omval. I viss mån beror det på att han fyller 80 år. Trump har tidigare pekat på Bidens ålder, men det har hans slutat med, eftersom han själv kommer att vara 78 i nästa presidentval. Trump sa nyligen att ”Biden är inte en gammal person, men dålig”.
När det gäller åldern på politiker är USA speciellt. I den amerikanska senaten är medelåldern nu drygt 64 och 53 av de 100 ledamöterna är över 65. Äldsta ledamot är Dianne Feinstein, 89, tidigare demokratisk borgmästare i San Francisco. Och förra året avgick en senator på sin 100-årsdag. I Representanthuset är 151 av de 439 ledamöterna äldre än 65 år och fem över 84 år. Bland de senatorer som ställer upp till omval i mellanvalet i november ingår republikanen Chuck Grassly, som är 88.
Valresultatet kan förändra maktbalansen och också påverka Trumps roll. En majoritet av republikanerna är för att Trump kandiderar till president. Tolkningen av valresultatet kommer att betyda mycket för Demokraternas möjlighet att få igenom sin politik och åtskilligt för presidentvalet 2024.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
