kultur Trots Joe Bidens försök att sätta punkt i Afghanistankriget fortsätter kriget mot terrorismen – såväl i verkligheten som på film, i tv och i realistiska videospel. Karin Henriksson tar upp elitsoldaterna i populärkulturen i sin nya bok. Vi publicerar här ett utdrag.
När filmen The Green Berets hade Sverigepremiär hösten 1971 omgärdades biografen i Stockholm av en mur av poliser som skulle mota tillbaka demonstranterna som samlats utanför. De som lyckades ta sig in i lokalen möttes av bastuvärme, slagsmål mellan bänkraderna och en dålig film, enligt tidningen Svenska Dagbladets recensent:
De gröna baskrarna är producerad och regisserad av John Wayne, en herre som gärna står upp och försvarar sin regerings krig i Vietnam. Den amerikanska administrationen kvitterar vänligheten och låter försvarsministeriet ställa upp med material och manskap vid filmningen. Så när vi ser filmen är det Pentagons ande som talar till oss.
I den hurtiga öppningsscenen visar huvudrollsinnehavaren John Waynes överste Mike Kirby hur lätt det är att vinna över vankelmodiga till sin sida. Det gäller även en reporter som sänts ut av en kritiskt inställd tidning och som på plats förbrödrar sig med amerikanska bondpojkar som efter en veckas vistelse i Vietnam talar flytande vietnamesiska och tar hand om små barn med söta svartvita katter. Inga nyanser erbjuds i filmen, alla FNL-soldater, kallade Charlie och Viet Cong, är bestialiska, onda och lömska. Waynes soldater däremot skjuter och dödar endast i nödvärn med målet att försvara friheten.
”En djupt omoralisk film”, lyder slutomdömet i recensionen.
I ett berömt replikskifte påpekar reportern att det finns något som heter rättslig prövning, varpå Kirby svarar: ”Här ute består den rättsliga prövningen av en kula.”
Det citatet återges i en T-shirt-kollektion som säljs på sajten sofrep, tillsammansmed ett par andra odödliga Hollywoodmaximer som ”I love the smell of napalm in the morning” (Apocalypse Now)och ”Moderation is for cowards” (Lone Survivor); därtill ett uttryck med flera tänkbara upphovsmän: ”The difficult done immediately. The impossible by appointment only”, eller:
Det svåra kan uträttas omgående. Det omöjliga bara efter förbeställning.
Att se om De gröna baskrarna ett halvsekel senare blir en bekräftelse på att kritiken var rättvis. Filmen inleds nästan som en komedi någonstans ute i djungeln för att sedan förvandlas till ett – dåligt – propagandistiskt pekoral. Synen på Vietnamkriget och på den vietnamesiska civilbefolkningen har förändrats i grunden och John Wayne förtjänar etiketten rasist.
Säga vad man vill om Hollywood, vilket många gör, men där finns en fingertoppskänsla för strömningar i samhällsklimatet. Efter De gröna baskrarna tedde sig krigsfilmerna mörkare och mörkare, uppblandade med någon satir. [terrordåden] 9/11 blev en milstolpe även här. Fienden förvandlades från nazist eller FNL-soldat till terrorist eller kallhamrad smugglare. Ibland i något primitivt land med stora öknar, ibland med sofistikerade nätverk som inbegriper skumma typer i forna östblocket och latinamerikanska knarkmafiosos.
En befogad fråga i sammanhanget är i vilken utsträckning Pentagon bistår med råd och materiel.
Den specifika subgenren om elitförband har varit mycket framgångsrik, både på film och i tv-serier. Noteras bör kanske att en av de mest kända filmerna, Black Hawk Down, om attacken på amerikanska elitsoldater i Mogadishu, spelades in före 9/11 och gick upp ett knappt halvår senare. De flesta skulle hålla med om att American Sniper tillhör de mest omtalade, eftersom hjälten, prickskytten Chris Kyle, i den gav prov på att han hade känslor. I Zero Dark Thirty är det en fiktiv hjältinna på CIA som lägger bit efter bit i ett pussel. Det leder till Usama bin Ladins gömställe i Pakistan som SEAL Team Six sedan kan storma.
En befogad fråga i sammanhanget är i vilken utsträckning Pentagon bistår med råd och materiel. Filmhistoriker kan berätta att det under flera årtionden så gott som alltid var nödvändigt för producenter att få hjälp med rekvisita från försvarsdepartementet men att de numera skapar trovärdiga miljöer och materiel digitalt. Filmmakare kan vända sig till ett Entertainment Liaison Office för att få gratis tillgång till flygplan, helikoptrar eller fartyg. Ett krav då är att Pentagon först får granska och godkänna manuskriptet. Underförstått att försvarsmakten och soldaterna ska framstå i positiv dager. Vissa saker är förbjudna, till exempel rasism och ”friendly fire” eller misstag där de egna dödas. Totalt handlar det om hundratals filmer och tv-serier sedan filmens och televisionens barndom som skattebetalarna subventionerat.
Mest fick försvarsmakten ut 1986 av Top Gun om en fräck och cool ung pilot som gått ut flygvapnets elitskola Naval Fighter Weapons School, benämnd just Top Gun. Filmen var ett led i medvetna ansträngningar för att stärka militärens rykte efter Vietnamkriget och det lyckades att döma av uppgifter om högar av nya ansökningar på rekryteringskontoren.
Det finns gott om kritiker som pratar ilsket om det militära nöjeskomplexet och skattepengar till försåtlig krigspropaganda, medan mindre kritiska roster tycker att det är ett bra och effektivt sätt att värva personal.
Särskilt en film kan lyftas fram, Act of Valor, med en försåtlig blandning av dikt och verklighet. Huvudrollerna spelas av riktiga Navy SEALs, utrustning som vapen, helikoptrar och de supersnabba båtarna är riktig och handlingen sägs ha hämtats från verkliga händelser. Filmkritiker riktade in sig på att elitsoldaterna var usla skådespelare medan till exempel Spec Ops Magazine publicerade debattinlägg med misstankar om att militärledningen lånat sig till thrillerprojektet för att kittla fler att söka till elitförbanden som haft svårt att hitta tillräckligt kvalificerade kandidater.
De senaste åren har det tillkommit en ny, lömskare och alltmer raffinerad nöjesvariant – videospel. Pentagon har haft flera fingrar med i utvecklingen av spel som sedan förfinats ännu mer av privata företag. Från att ha betraktats som orealistiska och klumpiga simulatorer för internt kursbruk kan användarna numera sitta med sina konsoler och nästan känna det som om de befinner sig ute på slagfältet.
I flera länder pågår aktiv raggning av rekryter bland flinka, snabbtänkta och it-intresserade ungdomar på till exempel strömningsplattformen Twitch.
De fem populäraste videospelen för tillfället har alla krigsteman, med långköraren PlayerUnknown’s Battlegrounds, PUBG, i topp. Hundra spelare kan slåss mot varandra i ”ett slag om överlevnad”. I trailern för tionde säsongen, med titeln Hide, Seek, Survive, som finns på Youtube, hörs rotorbladen surra hotfullt under tiden som en tungt beväpnad uppenbarligen jagad soldat snabbt flyr genom mörka ekande tomma lokaler och sedan ut igen genom stora cementrör. Utan tvekan en elitsoldat. Spel som Spec Ops: The Line on Steam placerar sig högt på rankinglistor. Handlingen i ett avsnitt av den serien inleddes med:
Det har gått sex månader sedan Dubai suddades ut från kartan av en katastrofal sandstorm […]. Som kapten Walker kommer du och din skvadron av Deltaoperatörer att infiltrera den farliga regionen för att leta efter överlevare.
Antalet användare av de här spelen över hela världen kan räknas i totals miljoner. Det har inte gått världens försvarsmakter förbi. Tvärtom. I flera länder pågår aktiv raggning av rekryter bland flinka, snabbtänkta och it-intresserade ungdomar på till exempel strömningsplattformen Twitch. Något som betraktas som ett smart drag när cyberrymden och digitala sabotage ter sig som framtidens krigsskådeplatser.
Amerikanska armén har till och med ett eget lag, U.S. Army eSports Team, med medlemmar från armén och reserven, liknande lag finns även inom marinen och flygvapnet. På rekryteringssajten recruting.army.mil beskrivs laget som ett medvetet led i marknadsföringen. Meningen är att laget ska resa runt i landet och representera armén på tävlingar och öka ”medvetenheten om armén och de möjligheter som erbjuds där”. Ett argument för att locka ”gamers” är att killar som tillbringar hela dagar framför skärmarna är i rätt ålder, 17–24 år. Bland invändningarna märks att jo, många sysslor i försvaret sköts vid datorer nuförtiden, men en soldat bör ha drillats fysiskt för att delta i strid.
En av de mer profilerade vänsterdemokraterna, Alexandria Ocasio-Cortez, kongressledamot från New York, försökte tvinga fram ett förbud mot den här rekryteringen och marknadsföringen.
”Krig är inget spel. Det är otroligt oansvarigt av armén och marinen att locka unga lättledda människor och barn via liveplattformar”, sa hon i en intervju.
AOC, som hennes namn förkortas till, höll ett brandtal men fick inte igenom sitt förslag i representanthuset.
Akademiska studier av världsbilden i de här videospelen har gjorts, med nyckelord som ”militariserad maskulinitet” och slutsatser om ”en syn på maskulinitet som inbegriper dominans, tuffhet och tillbakahållna känslor” och ”våldsamma sexistiska spel minskar empatin för kvinnliga offer”. Å andra sidan blir intrycket att det i olika experiment och enkäter inte getts övertygande belägg för att de leder till mer våldsamma beteenden, utan att de bästa videospelen kan fungera som goda lärare och ge användarna snabb och matnyttig respons som stärker minneskapacitet och koncentrationsförmåga.
Den amerikanska militären, med sina forskningslaboratorier och gigantiska budgetar, var ju för övrigt med om att skapa förutsättningarna för internet, gps och tredimensionella bilder. De egna digitala träningsredskapen är inte dåliga. I beskrivningen av CCTT, Close Combat Tactical Trainer, sägs att simulatorn är konstruerad för att ge infanteriet, pansar, kavalleriet och övriga enheter ”en virtuell, gemensam träningsmöjlighet som ska öka och bevara beredskapsförmågan”. Under pandemin med allt långvarigare restriktioner användes videospel i större utsträckning än normalt. Det lär fortsätta.
Gränsen mellan fantasi och verklighet blir alltmer flytande i denna digitala värld. De etiska diskussionerna om att tjäna pengar på amerikanska soldaters upplevelser och att återge slag som inträffade ganska nyligen är infekterade. Planerna på ett verklighetstroget spel med inspiration från ett av de dödligaste slagen i Irakkriget fördröjdes i flera år av det skälet. Veteraner hade bidragit till projektet Six Days in Fallujah som så småningom kunde färdigställas. På spelföretaget Victuras hemsida framgår det i frestande ordalag att slagfältet ändras varje gång man börjar spela – ”precis som i verkliga strider har du ingen aning om vad som väntar!”
***
Texten är ett utdrag ur Karin Henrikssons bok USA:s elitförband/från grodmän till Navy Seals och gröna baskrarna (Lind & Co 2021).
***
Vill du kommentera texten? Följ Dagens Arena på Facebook
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
