Bostad I morgon, tisdag, släpps en ny rapport om utförsäljningen av allmännyttan. Rapporten visar hur 60 miljarder överförts från det allmänna till privata. Den visar också hur ansvaret över hundratusentals svenska hyresgäster flyttat från kommun till internationella koncerner.
De senaste fem åren har de 30 största fastighetsägarna ökat sin andel av svenska hyresrätter med drygt 29 procent. Totalt har dessa bolag i dag över 321 000 bostäder. Sedan början på 2000-talet har över 100 000 bostäder sålts från allmännyttan till privata ägare. 13 lägenheter om dagen. Detta slås fast i en ny rapport från Bostad 2030, en tankesmedja finansierad av Hyresgästföreningen.
År 2013 var Sundbyberg kommunen med högst andel allmännyttiga bostäder, 36,8 procent av det totala bostadsbeståndet. År 2021 är det Burlövs kommun som toppar listan, med 30,5 procent allmännyttiga bostäder, medan Sundbyberg halkat ned till femte plats med 25,1 procent.
De fem största bolagen i Sverige är enligt rapporten norska Heimstaden (40 400 lägenheter), tyska Vonovia (38 371 lägenheter), Rikshem (29 000 lägenheter), Willhem (26 500 lägenheter) och Stena fastigheter (26 000 lägenheter). Det är alltså nästan 80 000 lägenheter som ägs av utländska fastighetsbolag.
En av orsakerna bakom utförsäljningarna av allmännyttan, framhäver rapporten, är allbolagen som trädde i kraft 2011. Den innebar att allmännyttan skulle drivas affärsmässigt och kom till efter ”hot om EU-reglering kring statsstöd”. En annan orsak är kraven på att allmännyttan skulle bidra till byggandet för att råda bot på den växande bostadsbristen i landet.
Byggandet skulle ske snabbt och det skulle vara billigt. Det skulle finansieras av bolagen och inte påverka kommunernas upplåning. Samtidigt fanns kraven på avkastning. Enligt rapporten blev bolagen därför tvungna att sälja två lägenheter för att kunna bygga en ny.
Utförsäljningarna har inneburit stora förmögenhetsöverföringar från det offentliga till det privata. Enligt rapporten kan det handla om värden på minst 60 miljarder som överförts till privata ägare sedan år 2000.
Ett exempel är när Botkyrka kommun år 2013 sålde 1 300 lägenheter på Albyberget till riskkapitalisten Mikael Ahlströms bolag Mitt Alby för 705 miljoner. Bara fem år senare sålde bolaget beståndet till D Carnegie för 1,7 miljarder kronor. Detta trots att Mitt Alby skrivit på ett avtal om att de ”skulle vara långsiktiga ägare och ta sociala hänsyn”.
Det blev en affärsmodell för privata fastighetsbolag att köpa lägenheter av kommunen och renovera dem när de blev tomma för att höja hyran och värdet. Enligt rapporten var Akelius först med detta. Bolaget köpte år 2002 1 132 lägenheter från allmännyttiga Skövdebostäder. Akelius betalade då 335 miljoner kronor. 14 år senare, 2016, sålde de beståndet vidare till nästa fastighetsbolag Willhem för en betydligt högre summa.
Jonas Nygren från Bostad 2030 hoppas att kunna väcka liv i bostadsfrågan:
– Allmännyttan är ett av de viktigaste politiska verktygen som kommunerna har för att ta sitt ansvar för bostadsförsörjningen. Det är också en viktig grundsten för den svenska generella bostadspolitiken, där man erbjuder bra bostäder till alla oavsett inkomst. Men de senaste 20 åren har var femte allmännyttig bostad försvunnit, utan någon större debatt. Vad händer när din bostad inte längre ägs av kommunen utan av det globala pensionskapitalet, med anonyma ägare långt bort. Vad innebär det för kommunernas möjlighet att ta sitt bostadsförsörjningsansvar, för hyresgästerna och långsiktigt för den svenska bostadsmodellen?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
