De nya statsbidragen för öka likvärdigheten mellan olika skolor och elever gynnar även de vinstdrivande friskolebolagen. Engelska skolan kan ansöka om 42 miljoner kronor för nästa år, Academedia får 41,5 miljoner för sina olika bolag och Kunskapsskolan har rätt till 19 miljoner kronor.
Nyligen sjösatte regeringen ett nytt statsbidrag särskilt inriktat på att öka likvärdigheten mellan skolor och kommuner. Totalt ska 6 miljarder kronor fördelas fram till 2020, efter ett socioekonomiskt index. Det innebär att elevernas familje- och ekonomiska förhållanden, såsom exempelvis föräldrarnas utbildningsbakgrund, inkomstnivå och eventuell utländsk bakgrund avgör hur mycket pengar de olika skolorna får ta del av.
Men ingen kommun eller skolhuvudman blir helt utan pengar – även om spännvidden i storlek på bidrag per huvudman sträcker sig från några ynka tusenlappar till nästan 200 miljoner kronor för den största kommunen.
Bland de 30 skolhuvudmännen som får ta emot störst bidrag för 2019 finns Internationella Engelska skolan (IES) och Academedia-ägda Pysslingen, med bidrag på 42 miljoner respektive 21 miljoner kronor att hämta in om de ansöker. Vittraskolan, som också ingår i Academedia-koncernen får 18 miljoner kronor, och Academedia fria grundskolor AB får 2,5 miljoner kronor, vilket ger nästan 42 miljoner kronor även till Academedia.
Kunskapsskolan får också ett högt bidrag, 19 miljoner kronor för nästa år. Räknar man in 2018, som har en lägre total bidragsram, blir det ytterligare 5-10 miljoner kronor var för ovannämnda koncerner.
Ser man istället till bidragsstorlek fördelat på antal elever så ligger friskolekoncernernas bidrag ganska lågt.
Några exempel från Skolverkets statistik av bidragsstorlek per huvudman fördelat per elev. Ju högre summa desto större socioekonomiska behov:
Pysslingen: 1 800 kr
IES: 2 000 kr
Kunskapsskolan: 1 800 kr
Stockholms kommun: 2 500 kr
Ljusnarsbergs kommun: 8 600 kr
Al-Azharstiftelsen: 7 200 kr
Utbildningsminister Gustav Fridolins (MP) statssekreterare Helene Öberg säger att regeringen har gått helt och hållet på Skolkommissionens förslag, och det bygger på att alla skolhuvudmän får ta del av pengarna för stärkt likvärdighet.
– Vi har varit väldigt lojala mot Skolkommissionens förslag och tänkt att vi inte ska överpröva experternas bedömning. Förslaget bygger på att skolan generellt behöver mer pengar, och inte bara en bättre socioekonomisk fördelning, säger hon.
Det har inte kommit några förslag från Skolkommissionen om att fördela pengarna enbart till de skolhuvudmän som har störst behov, säger Helene Öberg, och enligt principer om likabehandling skulle det inte vara möjligt att exempelvis bara fördela pengarna till kommunala huvudmän.
Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi och skolforskare, är inte förvånad över att även friskolekoncerner som tidigare redovisat och delat ut stora vinster, får ta del av de här bidragen:
– Att IES (och andra) får del av detta är helt naturligt givet dess konstruktion som är att alla får mer eller mindre per elev, men alla får något,skriver han i mejlsvar till Dagens Arena.
Den skolpolitiske utredaren för tankesmedjan Katalys, Sten Svensson, reagerar över att Engelska skolan hamnar i bidragstoppen.
– I Skolverkets statistik ligger IES högst av alla huvudmän när det gäller föräldrar med högskoleutbildning. Sedan kan det vara så att de har många elever med utländsk bakgrund, och det är en tänkbar förklaring till att Engelska skolan får så mycket pengar, säger Sten Svensson.
Enligt honom hamnar IES och Kunskapsskolan på ett högt socioekonomiskt index, medan Academedia, där bland andra Pysslingen och Vittra ingår, hamnar något lägre. Men samtliga tre friskolekoncerner har ett bättre socioekonomiskt index än de kommunala skolorna tillsammans.
På den kommunala sidan ligger föga förvånande de största kommunerna i topp vad gäller storleken på jämlikhetsbidrag:
Att stora privata skolkoncerner tar emot miljontals kronor i statliga bidrag utöver skolpengen, samtidigt som de plockar ut stora vinster har tidigare fått regeringen att reagera med ilska: »Jag blir heligt förbannad på att man tar emot pengarna och samtidigt plockar ut 50 miljoner i vinst till aktieägarna« sa utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till Aftonbladet för ett år sedan.
Haken är att de statliga bidragen till skolorna, som här läxhjälpsbidrag, inte får diskriminera mellan olika huvudmän, och alla har därmed rätt att söka.
Förra veckan var det dags för politisk upprördhet igen, när de börsnoterade skolkoncernerna Internationella engelska skolan (IES) och Academedia kom med sina årsredovisningar.
För Engelska skolans del förklarades det sämre resultatet för 2017/2018 jämfört med tidigare räkenskapsår bland annat med att koncernen fått mindre pengar i statligt läxhjälpsbidrag än föregående räkenskapsår, enligt Dagens Industri. Samtidigt framhöll IES att de nästa år räknade med bättre resultat och påpekar att de under 2018 och 2019 kommer få ta emot miljonbidrag för likvärdighet från staten.
Det här fick utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) att ryta till i Dagens Industri dagen efter då han tydliggjorde att de statliga bidragen minsann inte kunde användas för att förbättra ekonomin och bokslutet.
Tanken är alltså att de statliga miljonbidragen inte ska kunna bli till vinst i nästa årsbokslut. »Jämlikhetsmiljarderna« bygger på en ny redovisningsmodell där skolhuvudmännen söker för en satsning som de själva väljer att de vill genomföra.
När pengarna är slut ska huvudmännen redovisa hur de har använt pengarna, samt skicka in dokumentation på sina kostnader för elevhälsa och undervisning de senaste tre åren. Det här för att kunna bevisa att de inte skurit i ordinarie verksamhet och använt statsbidragen för att täcka upp för de budgethålen – samt eventuellt kunna redovisa ett högre överskott för privata bolag.
– Det är en ganska omfattande granskning av huvudmännen som vi kommer att behöva göra, säger Andreas Spång, enhetschef med ansvar för statsbidraget på Skolverket.
Anser ni att det här ett säkert sätt att se att det här inte går till vinster som delas ut?
– Det är en svår fråga. Vi har ännu inte konstaterat hur det här ska se ut i praktiken, så det är svårt att säga hur skarp vår granskning kommer att bli. Det är klart att det kanske går att trixa så att man gömmer pengar i bokföringen på ett sätt vi inte kan se. Därför funderar vi på om vi ska utföra stickprov hos vissa huvudmän i form av en fördjupad granskning, säger Andreas Spång.
Skolutredaren Sten Svensson påpekar att det är svårt att kontrollera aktiebolag.
– Ambitionen är ett steg åt rätt håll men man ska inte bli förvånad om det visar sig att de hittar ett sätt att kringgå det här. Det finns tusen sätt att ordna bokföringen om man vill det.
Vad tänker du om den här typen av statsbidrag?
– Det är viktigt att man försöker mildra effekterna av ett segregerande skolsystem. Men det ändrar inte segregation i grunden. Det bästa vore ju att ge sig på skolpolitiken, säger Sten Svensson.
Trots att bidragsramarna är klara för de totalt 3,5 miljarder som delas ut för 2019, har ansökningstiden för anslaget för 2018 ännu inte gått ut. Sista ansökningstid är 17 september.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
