NYHET Tusentals pensionärer och andra berättigade har missat det bostadstillägg de haft rätt till. Det visar en granskning från Riksrevisionen.
Bostadstillägget ges till berättigade ålderspensionärer, eller den som får sjuk- eller aktivitetsersättning, för att kunna bibehålla skälig levnadsstandard. Men långt från alla som har rätt till stödet söker det. Det visar en färsk undersökning där Riksrevisionen granskat mörkertalen inom bostadstillägget utifrån hanteringen 2016.
Granskningen visar att upp till en fjärdedel av de berättigade kan ha missat att utnyttja sin rätt till stöd. Det motsvarar i så fall 129 000 ålderspensionärer, samt 40 000 med sjuk- eller aktivitetsersättning. Enligt undersökningen återfinns dessutom mer än hälften av dessa inom den mest ekonomiskt utsatta delen av samhället.
– Det är uppenbart att många som har rätt till bostadstillägg inte ansöker. Det kan bero på att de inte känner till eller förstår att de har rätt till förmånen. Det kan också bero på att ansökningsförfarandet är för komplicerat, säger Riksrevisionens projektledare Tina Malmberg i ett uttalande.
Enligt Riksrevisionen kostade bostadstillägget staten cirka 12,7 miljarder kronor år 2016. Deras granskning visar att om alla berättigade också hade fått stödet skulle det ha ökat statens kostnader med cirka tre miljarder kronor det året, men samtidigt gjort stor skillnad.
– Det skulle vara en träffsäker åtgärd för att minska ekonomisk utsatthet bland ålderspensionärer och personer med sjuk- och aktivitetsersättning, säger riksrevisor Stefan Lundgren i ett uttalande.
Under 2018 kostade bostadstillägget staten 14,1 miljarder kronor.
Riksrevisionen riktar kritik mot såväl Försäkringskassan som Pensionsmyndigheten som anses ha kunnat minska dessa mörkertal. Bland annat påpekas att endast den sistnämnda myndigheten skattar mörkertalet, medan Försäkringskassan inte gör det. Särskilt bör personer som får aktivitetsersättning uppmärksammas, enligt granskningen.
– Försäkringskassan välkomnar Riksrevisionens rapport som sätter ljuset på situationen för en ekonomiskt utsatt grupp. Många med sjuk- och aktivitetsersättning skulle kunna ha rätt till bostadstillägg men ansöker inte. Vi kan se att våra informationsinsatser ger resultat genom att andelen med sjuk- eller aktivitetsersättning som samtidigt har bostadstillägg ökar, men självklart finns det mer att göra vilket Riksrevisionen också påpekar, kommenterar områdeschefen Daniel Hansson på Försäkringskassan, och fortsätter:
– Försäkringskassan informerar om bostadstillägg när en individ ansöker som sjuk- och aktivitetsersättning, men även under handläggningen och i samband med beslut. Vi kommer framöver att rikta utskick till de personer som vi tror skulle kunna ha rätt till bostadstillägg. Under våren lanserar vi en tjänst på vår hemsida där man kan skriva in sina uppgifter och se om man har rätt till stödet.
Enligt Daniel Hansson finns det några speciella riskgrupper:
– Unga med aktivitetsersättning som bor hemma hos sina föräldrar är en stor grupp som tror att de inte kan ansöka om bostadstillägg. Personer med sjuk- eller aktivitetsersättning boende i villa och med viss förmögenhet är andra grupper som skulle kunna ha rätt till bostadstillägg om de ansökte.
Riksrevisionen rekommenderar att myndigheterna börjar samarbeta om metoder och åtgärder, och ha ett särskilt fokus på avslagsärenden. Myndigheterna rekommenderas även fokusera på de särskilda behov som kan finnas hos de som har rätt till stödet, så att till exempel ansökningsinformationen anpassas utifrån detta.
– Vi tar till oss de rekommendationer Riksrevisionen lämnar, och samverkar till exempel gärna med Försäkringskassan i vårt arbete med mörkertalet. Många av de problem som Riksrevisionen tar upp i sin rapport har vi uppmärksammat tidigare. Vi ser till exempel att det ofta är anhöriga som behöver hjälpa sökande med ansökan om bostadstillägg. Vi har därför utvecklat en webbtjänst, där behörig anhörig kan sköta ansökan med sin egen e-legitimation. Det är en viktig tjänst då det bästa sättet att ansöka är via webb, där man får stöd i att fylla i alla de uppgifter som behövs, kommenterar Pensionsmyndighetens pensionsspecialist Linda Nygren.
Riksrevisionen uppmanar även regeringen att utreda förutsättningar för ökad automatisering vid handläggningen, bland annat genom att använda sig av Skatteverkets månadsuppgifter för att tidigt kunna identifiera ändrade inkomstförhållanden. Regeringen uppmanas även att säkerställa att Försäkringskassan aktivt skattar hur många som riskerar att missa stödet och även redovisa vad som gjorts för att minska risken för det.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
