KLIMAT Svält, stormar, torka och skogsbränder. Om trettio år kan 200 miljoner människor världen över behöva humanitär hjälp som en direkt följd av klimatförändringarna, visar en ny rapport.
Redan i dag behöver 108 miljoner människor humanitär hjälp på grund av klimatrelaterade katastrofer. Om tio år kan antalet vara det dubbla, visar rapporten Klimatkrisen – Handlingsförlamningens verkliga kostnad från Röda korset och Röda Halvmånefederationen.
– De största utmaningarna är de långsamma, gradvisa försämringarna av naturresurserna. Vi ser ökad tendens till livsmedelsbrist och ökat antal människor som svälter. Just de gradvisa försämringarna är också något som vi kan arbeta förebyggande med, säger Malin Mobjörk, senior forskare och programchef för området klimatförändringar och risk vid fredsforskningsinstitutet Sipri.
Under ett seminarium om klimatförändringarnas mänskliga kostnader arrangerat av Röda korset diskuterades behovet av klimatanpassningsåtgärder och att bygga upp motståndskraft hos världens mest utsatta – men i det också svårigheten i att få ett långsiktigt hållbart förebyggande arbete.
– Under de senaste 10-15 åren har förståelsen för klimateffekterna blivit bättre, både om vilken typ av katastrofer som människor utsätts för och de långsiktiga konsekvenserna klimatförändringarna har för hälsan, säger Margareta Wahlström, ordförande Svenska Röda korset och tidigare FN:s assisterande generalsekreterare för humanitära frågor.
Paneldeltagarna konstaterade att det är svårt att få en finansiering av ”det som inte händer”, till skillnad mot möjligheten att få gåvor och bistånd för insatser vid akuta katastrofer.
– Vad får beslutsfattare att göra de här investeringarna i förebyggande arbete? Svaret på den frågan är: vem är det som ändå får betala för konsekvenserna och katastroferna som klimatförändringarna leder till om förebyggande arbete inte görs.
Rapporten, som tagits fram i samarbete med ett flertal klimatekonomer, visar att det internationella samfundets årliga kostnad för att hjälpa människor som drabbas av klimatrelaterade katastrofer riskerar bli det dubbla om tio år: 20 miljarder dollar årligen. En kostnad som kan kapas genom ett förbättrat förebyggande arbete, påpekade paneldeltagarna. Både genom arbete för att konkret minska klimatförändringarna och genom att göra utsatta områden mindre sårbara vid exempelvis klimatrelaterade väderhändelser och torka.
– De humanitära behoven i världen ökar och så även den humanitära finansieringen, det senaste året har den nästan tredubblats. Men vi blir sämre och sämre på att möta de totala humanitära behoven. En anledning till det är att vi är för dåliga på att förebygga kriser och katastrofer, säger Frederik Frisell, ämnesföreträdare för området resiliens på biståndsorganet Sidas humanitära enhet.
Han berättar att nästan 80 procent av Sidas bistånd går till konfliktkriser. Det humanitära biståndet som är avsett för att rädda liv har en budget på 4 miljarder kronor per år, ungefär 300 miljoner av det går till förebyggande arbete.
– Pengarna vi tar för att arbeta förebyggande är också pengar som då inte går till att rädda liv, det gör att det här är väldigt svåra avvägningar, säger Frisell.
En annan del av Sidas arbete handlar om långsiktigt utvecklingssamarbete, där 4 miljarder förra året användes för klimatrelaterade insatser.
– Hälften av det var anpassning till klimatförändringar och hälften till att förebygga dem, säger Frederik Frisell.
Under diskussionen, som du kan se i efterhand via Röda korsets Facebooksida, lyftes ett flertal exempel på förebyggande insatser som de olika organisationerna gör.
– Vad vi inom Röda korset fokuserat på väldigt länge är lokala varningssystem och evakueringar. Det är väldigt ojämn tillgång till detta, framförallt i världens mest utsatta platser där det inte finns ekonomisk kapacitet och prioriteringen inte ligger på att rädda de mest utsatta, säger Margareta Wahlström.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
