ojämställt företagande Att gynnsamma lättnader för fåmansföretag mest berikat män, samtidigt som kvinnor ligger still på 25 procent av delägarskapet, är ingen anledning till särskilda insatser, enligt Företagarna och Svenskt Näringsliv.
Dagens Arena skrev igår om en ny kartläggning från Skatteverket som visar att 3:12-reglerna för fåmansföretag, som gjort det enklare och mer gynnsamt att göra utdelningar, inte ökat jämställdheten inom de här företagen alls under perioden 2006-2015.
Kvinnor står för enbart en fjärdedel av delägarskapet i fåmansföretag, och kvinnliga delägare stod bara för 19 procent av de totalt 144 miljarder kronor som fåmansföretagare tog ut i lön och utdelningar 2015.
Organisationen Företagarna tycker att den ojämställdhet som granskningen visar är »problematisk« men samhällspolitiske chefen Patrik Nilsson ser samtidigt flera förklaringar till att det ser ut som det gör.
– Vi har ju haft en konstant trend där fler kvinnor blir företagare, med en viss dipp under senaste fyra åren vilket jag skulle våga säga beror på att de branscher där kvinnor dominerar – alltså Rut- och välfärd – har haft en osäker politisk situation, säger Patrik Nilsson och syftar på olika förslag om vinstbegräsning i välfärd, och att begränsa Rut-avdraget.
Dessutom tror han att det faktum att kvinnor gör lägre utdelningar kan höra ihop med att de verkar i nyare branscher där man oftare tar ut lön, och därför har de mer sällan hunnit etablera ett stabilt företag.
Företagande handlar om risktagande, menar Patrik Nilsson, och för att få ökad jämställdhet krävs reformer som gör det tryggare att vara företagare generellt – inte åtgärder speciellt riktade mot kvinnor.
– Om vi ska få fler tjejer att starta företag måste vi kanske se över socialförsäkringssystemet och sjuklön för egenföretagare som regeringen gör nu, säger Patrik Nilsson.
Att 3-12-företag ofta har relativt låg omsättning och inte genererar så mycket tillväxt och arbetstillfällen är en bild Patrik Nilsson delvis delar, men han menar att man kan tolka det på olika sätt.
– Det beror på om man vill ha ett samhälle där man vill att folk ska kunna förverkliga sig själva och tjäna pengar på sin hobby, eller om man ser det ur ett samhällsperspektiv och huruvida det är lönsamt, och det är det kanske inte i så fall, säger han.
När det gäller regeringens tillbakadragna förslag, säger Patrik Nilsson att det mest negativa med förslaget var att det ökade osäkerheten kring hur mycket skatt man som företagare skulle behöva betala på grund av komplicerade beräkningsmetoder. Att regeringen också ville höja den lägsta skattebasen vid utdelningar från 20 till 25 procent var mindre allvarligt, tycker Företagarna, men samtidigt vill organisationen helst ha både enklare regler och bibehållen skattenivå.
– Vi är väldigt glada att skattesatsen ligger på den nivå det gör. Det kräver väldigt mycket tid och kunskap att hantera regelsystemet som är väldigt krångligt. Det är ett hinder för att gå över och våga pröva fåmansföretagande, säger Patrik Nilsson.
Även Svenskt Näringsliv pekar ut regeringen och förslag om vinstbegräsning som en förklaring till kvinnors bristande företagande.
»Fördelningen av utdelningarna är en konsekvens av ägarandelar och förhoppningsvis blir ägandet mer jämställt framöver. Det är i detta sammanhang beklagligt att regeringen motarbetar företagande i sektorer där allt fler kvinnor väljer att bli företagare« skriver Johan Fall, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv i en skriftlig kommentar.
Centerpartiet påpekar i sin kommentar till Skatteverkets rapport att andelen kvinnliga företagare steg under alliansregeringen, men sjönk under den rödgröna regeringen.
– Att fåmansföretagen utmärker sig som en företagsform där kvinnor inte ökat sin andel av ägandet är förstås problematiskt. För att komma tillrätta med det måste vi bland annat öka kvinnors företagande till fler branscher och fortsätta stärka förutsättningarna för företagande inom tjänstebranscher, eftersom vi vet att det är branscher där kvinnor oftare driver företag, säger Helena Lindahl, näringspolitisk talesperson på Centerpartiet.
– Ett tredubblat tak i RUT är ett konkret exempel på en nödvändig reform. Att utöka inslaget av ungt företagande i skolan är också ett sätt att öka intresset bland unga kvinnor att starta företag. Ett vinstförbud inom välfärdssektorn däremot vore förödande för kvinnors företagande, oavsett storlek på företaget, säger Helena Lindahl.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
