Under pandemin tvingades många gravida hem tidigt i graviditeten, eftersom de inte ansågs kunna jobba utan risk för smitta. Det blev ett hårt ekonomiskt slag för många. Nu stämmer Sveriges Lärare kommunerna vid Arbetsdomstolen.
Som Dagens Arena tidigare har berättat stängdes många gravida lärare av från sitt arbete under pandemin på grund av att de tillhörde en riskgrupp. Lärare och facket har riktat hård kritik mot otydliga rekommendationer från myndigheterna och att många arbetsgivare inte gjorde ordentliga försök att anpassa lärarnas arbetsuppgifter eller omplacera dem till annan tjänst.
Sveriges Lärare har inte lyckats komma överens med Sveriges kommuner och regioner (SKR) om ersättning för de avstängda lärarna. 30 tvister har hamnat på central nivå hos Sveriges Lärare efter att lokala förhandlingar har strandat. Ett par av dem har avslutats utan att parterna har lyckats komma överens.
EU-direktiv ger gravida rätt till full lön
Nu väljer fackförbundet istället att stämma kommunerna inför Arbetsdomstolen. Förbundet hävdar att lärarna har rätt till ekonomisk kompensation eftersom inkomsten minskade betydligt för de som inte fick arbeta, och istället fick graviditetspenning. Till stöd för sin uppfattning har de flera EU-domar om EU:s mödraskyddsdirektiv, som de anser ger stöd för utgångspunkten att gravida som stängs av från arbetet i princip har rätt till sin fulla grundlön (jour- och övertidsersättning inte inräknat).
– Det har varit ett tvång, en avstängning från arbetet, som dessutom inneburit ett påfallande inkomsttapp. Som gravid ska man inte behöva räkna med den här sortens inkomsttapp, säger Karin Ernfors, förbundsjurist vid Sveriges Lärare.
En dom som förbundet särskilt lutar sig mot handlar om en österrikisk underläkare, Susanne Gassmayr, som stämde staten för att få ut hela sin lön, inklusive ersättning för jourtid. Målet hänvisades till EU-domstolen som 2010 kom fram till att hon inte hade rätt till jourersättning, men däremot hela sin grundlön under den tid hon var avstängd från sitt jobb på grund av graviditet.
– Ersättningen till gravida måste vara tillräckligt hög för att syftet med mödraskyddsdirektivet ska upprätthållas. Vi menar att ersättningarna har varit så låga att de motverkar intentionerna med direktivet.
Lärare kan ha utsatts för diskriminering
Sveriges Lärare hävdar dessutom att behandlingen av lärarna utgör diskriminering på grund av kön. Det kan gälla inte bara om ersättningen är för låg utan även i fall där arbetsgivaren inte har gjort en individuell riskbedömning, och inte gjort tillräckliga försök att anpassa arbetet.
– EU-domstolen har konstaterat att brister i förhållande till mödraskyddsdirektivet ska utgöra direkt diskriminering på grund av kön. Om till exempel en arbetsgivare undlåter att göra en riskbedömning kan det vara diskriminering. Diskrimineringslagen ska så långt möjligt tolkas i enlighet med EU-rätten, säger Karin Ernfors.
Graviditetspenningens tak är betydligt lägre än sjukpenningens och det handlade för många lärare om flera månader då de inte fick arbeta.
– Våra medlemmar märkte det för många tjänar ändå hyfsat: snittlönen för grundskolan är 38 000 kr. I graviditetspenningen finns ett tak, vilket 2021 var strax under 30 000 i månaden och sen är det 80 procent av det. Då kanske läraren får ut 16 000 efter skatt istället för 25 000 i månaden, säger Hans Flygare, ombudsman på Sveriges Lärare.
“Grundlönen utgör ett slags golv”
Karin Ernfors säger att den bestämmelse i mödraskyddsdirektivet som organisationen stöder sig på när det gäller ersättningen, är direkt tillämplig i Sverige. På frågan om det ändå kan antas att EU-rätten ger medlemsländerna viss tolkningsrätt vad gäller direktivet, säger hon:
– Det är klart att det finns en viss bedömningsmån för medlemsstaten och parterna vilket också framkommer av domen som gällde Susanne Gassmayr. Men grundlönen utgör ett slags golv för det utrymmet. Vi menar alltså att den svenska graviditetspenningen inte ensamt varit tillräcklig för att de gravidas rättigheter ska vara tillgodosedda.
Dagens Arena har sökt SKR, men de har avböjt att kommentera.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
