Psykiatri Både psykisk ohälsa och recept på psykofarmaka ökar bland barn, enligt en ny rapport från Barnombudsmannen. Särskilt utsatta är flickor och barn med funktionsnedsättningar, och tillgång till vård skiljer sig markant mellan regionerna. Orsakerna är dock inte helt uppenbara.
– Vi vet så väldigt lite om barns psykiska ohälsa, säger barnombudsman Elisabeth Dahlin.
Idag onsdag publiceras Barnombudsmannens årsrapport. Rapporten bygger på samtal med både vuxna som är delaktiga i barns vård och barnen själva, samt på forskning om barns psykiska hälsa under 2022.
Ökningen störst bland flickor
Under 2022 var det för första gången fler flickor än pojkar som vårdades för psykiatriska tillstånd. Den absolut vanligaste psykiatriska diagnosen för barn är adhd, som betydligt fler pojkar diagnostiseras med. På senare år har dock diagnoser som ångest och depression, som är vanligare bland flickor, ökat. Flickor vårdas även oftare för ätstörningar och beroendetillstånd, medan pojkar oftare får diagnosen autism.
Andelen pojkar i Sverige som har vårdats för avsiktlig självdestruktiv handling, som suicidförsök eller självskadebeteende, har de senaste tio åren legat relativt stadigt på runt 50 barn per 100 000. Samtidigt har andelen flickor ökat från cirka 170 till över 350 per 100 000 barn mellan 2012 och 2022.
En annan siffra som väcker oro är förekomsten av våld mot barn med funktionsnedsättningar, kroniska sjukdomar och psykiatriska tillstånd. Av dessa barn har 65,7 procent utsatts för våld av en vuxen eller jämnårig, jämfört med 41,9 procent av barn utan funktionsnedsättning eller sjukdom. Absolut vanligast är sexuella övergrepp, som över 35 procent av alla barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom utsatts för.
Brist på forskning
Enligt barnombudsman Elisabeth Dahlin behövs mer forskning om barns hälsa för att förstå de bakomliggande orsakerna till siffrorna.
– Det är svårt att veta varför. Att mängden barn med psykiska tillstånd ökar kan vara effekter från pandemin, det kan vara att vården är mer tillgänglig. Vi vet så väldigt lite om barns psykiska ohälsa. Det finns till exempel inga studier om ångest hos barn, som är den diagnos som ökar mest, säger hon till Dagens Arena.
Att barnen själva får ta plats i rapporten menar Elisabeth Dahlin är avgörande för att få en god förståelse för deras besvär.
– För oss har det varit otroligt viktigt att prata med barnen. De har unika erfarenheter av både svårigheter att få kontakt med vården och hur den funkar när de vårdas. Vi kan inte vuxengissa vad barn går igenom, vi måste kartlägga och vi måste veta vad vi pratar om, säger hon.
Stora skillnader mellan regionerna
Ett av de största problemen barnen själva ser i vården är de långa köerna. Mellan 2015 och 2022 minskade andelen utredningar på BUP som startar inom 30 dagar från 82 procent till 51 procent.
– BUP hörde av sig, för nån månad sen, angående det jag sökte för fyra år sedan. Jag har skött det själv och det tog mig fyra år att lösa dom problem jag själv har. Men om jag hade haft nåt stöd från en psykolog eller någon annan så känns det som att det skulle gått så mycket snabbare och jag skulle mått så mycket bättre under en längre period, säger ett barn i rapporten.
Utskrivning av psykofarmaka till barn har också ökat avsevärt. En av rapportens slutsatser är att recept på dessa mediciner måste undersökas närmare.
– Vi har ett nationellt hälsoregister, men de siffrorna hämtas bara från specialistpsykiatrin och inte från primärvården, där vi vet att mycket av denna psykofarmaka skrivs ut. Vi måste även se varför det är så stora skillnader mellan olika regioner, säger Elisabeth Dahlin.
Hur vården för barn som lider av psykisk ohälsa ser ut skiljer sig mellan olika regioner. Bland annat varierar det hur sammanhållen vården är och hur mycket psykofarmaka som skrivs ut. I 10 av 19 regioner finns numera en gemensam kontaktväg mellan primärvården och BUP, som ska hjälpa barn få hjälp snabbare.
För att främja en mer jämlik och sammanhållen vård fick Socialstyrelsen 2023 i uppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga upp till 20 år.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
