Inflation De senaste årens höga inflationstakt innebär att barnbidrag, bostadsbidrag och dagersättning för asylsökande räcker till allt mindre. Trots det planeras ingen ökning av bidragsbeloppen i nästa års budget.
Barnbidraget har legat på samma nivå sedan 2018, trots skenande inflation. Bidraget ligger sedan fem år tillbaka på 1 250 kronor. Enligt en uträkning från Länsförsäkringar skulle barnbidraget behöva höjas till 1 600 kronor för att ge samma stöd till familjer som det gjorde då.
Dagens Arena har spårat barnbidragets köpkraft över tid. Innan 2018 var senaste gången bidraget höjdes 2006, då det gick från 950 kronor till 1050 kronor i månaden.
Barnbidraget är inte det enda som minskat i värde efter de senaste årens höga inflationstakt – även med föräldrapenning, studiebidrag och bostadsbidrag har samma sak skett. Nyligen offentliggjorde Kronofogden antalet vräkningar under årets första halva. Siffrorna visade att antalet vräkningar ökat med 10 procent sedan samma period förra året, och för barnfamiljer hade det skett det en ökning med 13 procent.
Högre inflationstakt för familjer
Inflationen enligt konsumentprisindex mäter hur mycket priserna höjs för en genomsnittlig människa i Sverige. Men alla är inte genomsnittliga, och för människor med små ekonomiska marginaler slår den höga inflationstakten för just livsmedel och bostadskostnader de senaste åren betydligt hårdare.
– Ingen konsumerar exakt så som KPI-korgen ser ut. I KPI-korgen utgör livsmedel ungefär 13 procent av det man mäter. Men för en barnfamilj är det en större andel av utgifterna. Så man får högre personlig inflation än ett singelhushåll som inte köper lika mycket mat, givet att just maten stigit väldigt mycket i pris, säger Elinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé.
Dagersättningen för asylsökande, som uppmärksammats mycket i media under det senaste året, ligger fortsatt på 71 kronor per person på boenden där mat inte ingår. Den ändrades senast 1994, och beräknas numera motsvara cirka 40 kronor justerat för inflation. Att ersättningen är så låg innebär att många flyktingar inte har råd med mat och kläder.
Sjukersättning höjs – sex månader sent
Många ersättningar och förmåner ändras vid årsskiftet efter det nya prisbasbeloppet, som höjts med 2,62 procent. Det gäller dock långt ifrån alla ersättningar, och även för de belopp som höjs kommer förändringen ofta för sent. Prisbasbeloppet baseras på priserna på varor i juni 2024, men ersättningen justeras först i januari 2025. Till exempel höjs garantiersättningen för sjukersättning från 13 275 kronor till 13 622 kronor.
Samtidigt höjs omsorgsavgiften, avgifter för förvaltare eller god man och priser för resor till och från daglig verksamhet.
– Det räcker inte att bara tala om inflationen i största allmänhet. Vi måste också se vilka priser som har ökat, och vilka grupper som påverkas av det. Då kan vi se att barnfamiljer med svåra ekonomiska marginaler har varit bland de absolut värst drabbade, säger Elinor Odeberg.
Hon menar att barnbidrag skulle göra större nytta om det följde prisbasbeloppet, och att många skulle gynnas av ett bostadsbidrag anpassat efter hyrespriser.
– Det kan för en del bidrag finnas en poäng i att man kan ta ett aktivt beslut och ha en politisk styrning av när man höjer dem. Men just barnbidraget är viktigt att indexera eftersom att det är menat att avlasta en konsumtion som följer av att man har barn, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
