Arbetsmiljö En ny socialtjänstlag ställer krav på förebyggande arbete i kommunerna. Socialsekreteraren Ylva berättar att hög arbetsbelastning och resursbrister gör det svårt att arbeta förebyggande i dag. Socialtjänstministern framhåller att det är upp till kommunerna att förbättra arbetsmiljön och säkerställa att det förebyggande arbetet inte prioriteras bort.
Det har blivit svårare att rekrytera nya socialsekreterare och biståndsbedömare i hela landet, och många yrkesverksamma slutar i förtid. På vissa platser kan en socialsekreterare som jobbat två år vara den som jobbat längst. Om detta har Dagens Arena tidigare rapporterat.
Ylva är socialsekreterare och har jobbat i socialtjänsten i fem år. Det är en hög arbetsbelastning, berättar hon. För att hinna med sina uppgifter kommer hon in innan dagen börjar och går hem efter dagens slut.
– Det är inte för att vi jobbar långsamt utan för det är så mycket vi behöver hantera. Det är mycket journaler och administrativt arbete som vi inte hinner med, vi vill ju också träffa familjerna ofta, så det är en jättesvår balans.
Det är svårt att få ihop vardagslivet. Många går ner till 90 procent arbetstid men jobbar fortfarande 120 procent, berättar Ylva. Den höga personalomsättningen som fackförbundet Vision larmar om, har Ylva märkt av.
– I den stadsdel jag jobbade i tidigare slutade plötsligt sex personer. Då var vi en grupp på 16 så det blev en väldigt stor förändring. Det finns mycket missnöje som ligger och gror och som sprider sig, så när en slutar följer andra efter. Det är ett psykiskt påfrestande arbete, säger Ylva.
Hot och våld
Ett stort problem inom socialtjänsten de senaste åren har varit hot och våld mot socialsekreterare. Framför allt efter LVU-kampanjen som sprider desinformation på sociala medier om att socialtjänsten tar familjers barn, och som hänger ut enskilda socialsekreterare. Ylva menar att många drar sig för att polisanmäla eftersom de då står med sitt eget namn på anmälan.
– Det är bättre om det är stadsdelen som står på polisanmälan, det skulle vara ett sätt att stötta socialsekreterare som utsätts för hot och våld, säger Ylva.
I juli nästa år träder en ny socialtjänstlag i kraft som ställer krav på kommunerna att arbeta mer förebyggande. Ylva säger att de gör så gott de kan i dag för att förebygga att unga far illa. Men det kan vara svårt dels på grund av hög personalomsättning, dels på grund av resursbrist som innebär att de måste prioritera de mer akuta ärendena.
– I stadsdelen jag jobbar i nu har vi gott om resurser, men det finns stadsdelar som inte har det. Hela barnkonventionen säger att alla barn ska ha lika rätt oavsett var de bor, men så är det inte i dag. När socialsekreterare vill gå in tidigt med insatser för att förebygga kan de få nej från ledningen på grund av att det saknas resurser, säger Ylva.
Men det kan också vara så att andra aktörer, som skola och vård och omsorg, dröjer för länge med att göra en anmälan till socialtjänsten.
– Det kan finnas en rädsla över att trampa någon på tårna och göra en orosanmälan. Det är viktigt att vi får veta om ett problem så tidigt som möjligt. Då minskar risken att något värre händer, säger Ylva.
”Pengar inte allt”
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) konstaterar att den nya socialtjänstlagen innebär att kommunerna inte längre får prioritera bort förebyggande arbete, som sker i dag. Det ska bli en del av deras kärnuppdrag.
– Det är också därför vi skickar med 8 miljarder kronor för omställningen till de nya arbetssättet. Det är resurser som kan göra skillnad, skriver Camilla Waltersson Grönvall till Dagens Arena.
Hon uppger att regeringen är medvetna om socialtjänstens tuffa situation. Att ekonomin är svår, att ärendena blir allt fler och tyngre och att det finns arbetsmiljöproblem. Men mer pengar är inte allt, framhäver ministern.
– Jag är övertygad om att det viktigaste är att säkerställa att personalen får rätt verktyg med sig från utbildningen och kan vara trygga och säkra på sin arbetsplats. Det skulle skapa en bättre arbetsmiljö, göra socialsekreteraryrket mer attraktivt och underlätta rekryteringen. Vi är även övertygade om att den nya socialtjänstlagens förebyggande arbetsmetoder kommer göra att fler socialsekreterare får arbeta med det som de utbildade sig för, att få träffa och hjälpa människor, snarare än att bara skriva utredningar, skriver Camilla Waltersson Grönvall.
Ylva heter egentligen någonting annat.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
