Naturskyddsföreningens ordförande: ”2024 en besvikelse”

Klimatet Dagens Arena har träffat Beatrice Rindevall och pratat om klimatåret 2024 och utmaningar framåt. Hon konstaterar att vi ser allt tydligare effekter av klimatförändringarna och vill få opinionen att rasa mot att det görs för lite.

Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen, tar emot Dagens Arena på föreningens kontor på Södermalm i Stockholm. Lokalerna är belägna i en industribyggnad från 1800-talet, men de är fräscha och tämligen nyrenoverade, med stora öppna utrymmen.

Hur skulle du sammanfatta året 2024?

– Det är inte ett positivt år. En besvikelse kan man väl sammanfatta det som. Det är så mycket som behöver hända och inget sker. Vi måste sluta använda fossila bränslen och det är få länder som är på banan. Inte minst Sverige som inte har några incitament över huvud taget för att bedriva en fossil linje, säger Beatrice Rindevall.

Hon påpekar att de som tjänar på det är länderna som har olja och gas, som Ryssland och Saudiarabien. Genom vårt beroende av fossila bränslen upprätthåller vi deras ekonomier, trots att vi skulle kunna använda svenskproducerad el som är fossilfri och inte påverkar klimatet.

– Vi ser också starka konsekvenser nu av klimatförändringarna. Det här året har vi sett klimatkatastrof efter klimatkatastrof. Det är bränder, torka och översvämningar runt om i världen. Fiskar i Vietnam dör för att det är för varmt och i Marocko har 160 000 lantbrukare förlorat jobbet på grund av att de har haft torka sex år i rad. I Kina har hundratusentals fått evakueras på grund av en tyfon. 

I november bekräftade EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus att 2024 blir det varmaste året som har uppmätts. I maj drabbades 2 miljoner människor i södra Brasilien av översvämningar och minst 150 personer omkom. I april registrerade USA 300 tromber, det näst högsta antalet någonsin under april månad. I september drabbades centrala och sydöstra Europa av de värsta översvämningar Europa sett de senaste 20 åren, där hundratusentals fick evakuera sina hem och över 20 människor omkom. 

– Det här sker överallt just nu. Klimatförändringarnas effekter kan slå till mot vilken region som helst, när som helst. Det slår mot biologisk mångfald, mot våra skördar och mot vår infrastruktur. Saker vi lagt miljarder på att bygga upp som rämnas ned. Men när man slår på tv:n, öppnar en tidning eller får en pushnotis känns det fortfarande som att världen tror att miljö och klimat är någonting som inte är här och nu. Som inte är akut, säger Beatrice Rindevall. 

Utsläppen ökar

Hon tycker att bakslagen i klimatarbetet varit särskilt stora i Sverige det här året. I oktober bekräftade SCB att utsläppen i Sverige ökar för första gången sedan 2021. Under andra kvartalet 2024 ökade utsläppen med 5,6 procent. Största delen kommer från hushållen, byggbranschen och transportsektorn, enligt myndigheten.  

– Man har sänkt bränsleskatten och spelar rakt i händer på fossilindustrin. Man slopar flygskatten och kommer inte att nå några av de klimat- och energimål som EU har satt upp. Elbilsförsäljningen går ner och nu köper folk fossilbilar, trots att EU ska förbjuda nytillverkning av dem 2035, säger Beatrice Rindevall.

Har det varit några stora händelser under året som har betydelse för klimatarbetet?

– Det positiva är EU-valet. När folk gick till valurnan i juni var det nästan 40 procent som gick för att rösta för klimat och miljö. Det är många bra saker som har hänt i EU, men vi ser också starka krafter i rörelser för att stoppa det arbetet och vrida tillbaka det. Inte minst svenska regeringen. Man lär sig i det här arbetet att en vinst inte alltid är en vinst, man behöver följa och försvara dem.

Som exempel lyfter Beatrice Rindevall FN:s klimatmöte COP29 i Baku, Azerbaijan. Där kom länderna överens om att bidra med 300 miljarder dollar per år till de fattigaste länderna för att de ska klara klimatomställningen. Det var hårda förhandlingar och egentligen krävde de fattiga länderna 1 300 miljarder dollar. Men att man kom fram i arbetet var ändå ett viktigt steg och nu gäller det att försvara det och få länderna att hålla sina löften, menar Beatrice Rindevall.

Rakryggad miljöminister

En annan viktig händelse hon lyfter är att Donald Trump vann presidentvalet i USA. Med största sannolikhet kommer han att dra ur USA från Parisavtalet, något han gjorde 2017 och sagt att han vill göra nu igen. 

– USA skulle verkligen, som den stora maktfaktorn och ekonomin de är, behöva vara en del av lösningen och inte en del av problemet. Nu blir de framför allt en del av problemet, säger Beatrice Rindevall.

Naturrestaureringslagen, som klubbades igenom av EU-parlamentet och innebär att medlemsländerna ska återställa förstörd natur, är en annan positiv händelse som Beatrice Rindevall menar har stor betydelse för att vi ska stå bättre pall mot klimatförändringarna.

– Den gick igenom tack vare en jävligt rakryggad miljöminister i Österrike. Så länge man faktiskt gör någonting av den och implementerar lagen är det en jättestor händelse. Ekosystemen och biologisk mångfald är människans immunförsvar mot klimatförändringarna. 

Hon framhåller också att resandet med inrikesflygen har minskat med 40 procent jämfört med 2019, och att produktionen av förnybar energi slår rekord globalt. Beatrice Rindevall anser också att Svenska kyrkans skogsutredning som kom i september är ett viktigt dokument för hållbart skogsbruk.

Hotat civilsamhälle

Utredningen föreslår att 20 procent av skogsarealen ska skyddas för kolinlagring och biologisk mångfald, i stället för 11 procent som i dag. Enligt skogsstyrelsen kan vi spara nio miljoner ton koldioxid varje år i kolbindning om vi avverkar nio av tio träd, i stället för tio av tio, framhåller Beatrice Rindevall.

– Det är en femtedel av Sveriges utsläpp vi skulle kunna binda om av bara struntade i ett av tio träd. Det är jätteviktigt för klimatet.

Vilka utmaningar har Naturskyddsföreningen framför sig 2025?

– Vi kommer ha mycket fokus på valet 2026. Opinionen rasar inte på grund av klimat- och miljöfrågor. Den rasar inte för att regeringen ökar utsläppen. Det är mitt mål att få folk att göra det. Folk får inte acceptera det här. Det är allas vår framtid det handlar om och vi kan inte bara ge upp, säger Beatrice Rindevall.

Men det är inte bara fokus på klimat och miljö för Naturskyddsföreningen längre, framhåller hon. Även demokratifrågor har hamnat på agendan. 

– Vi har företrädare i regeringen som kallar klimataktivister för terrorister. Regeringen drar kraftigt ned på stöd till civilrättsorganisationer. Man slår undan benen för den del av civila samhället som är så enormt viktigt för att skydda människor och som fokuserar på saker där staten kanske brister. Civilsamhället är också viktigt eftersom det skapar möjligheter och förutsättningar för aktiva medborgare. Och nu stänger drar man in mycket av stödet till det. 

Hon understryker att det är viktigt att kalla en spade för en spade. Det går inte att försköna allvaret med klimatfrågan. För att människor ska engagera sig behöver de förstå allvaret, menar hon.

– Vi behöver allas engagemang för att vända det här. Det är enormt viktigt, säger Beatrice Rindevall.