NYHET En majoritet av svenskarna tycker att djurförsök är acceptabelt inom medicinsk forskning. Men en tredjedel av de tillfrågade i Vetenskapsrådets enkätundersökning är osäkra på om forskarna följer lagar och regler om svenskt djurskydd.
78 procent av 1 008 tillfrågade i Vetenskapsrådets attitydundersökning tycker det är acceptabelt att använda djurförsök för medicinsk forskning, till exempel läkemedelstester. Men attityden blir rejält mycket mer negativ när det handlar om tamdjur, bara 27 procent tycker det är försvarbart med djurförsök på exempelvis hund och katt.
– Det är väldigt mycket känslomässigt kopplat till djurförsök och det är klart att det är ännu fler känslor när det gäller sällskapsdjur som hundar och katter. Vi ser att det finns en helt annan acceptans när det är andra typer av djur, vilket också är den stora majoriteten som används inom forskning, säger Jan-Ingvar Jönsson, huvudsekreterare för medicin och hälsa på Vetenskapsrådet.
De flesta djur som används inom svensk forskning är gnagare, exempelvis råttor, menar han. Det är väldigt få tester som utförs på just sällskapsdjur i Sverige. Men i ett uppmärksammat fall förra året fick anställda vid Göteborgs universitet motta mängder av hat och hot efter att deras forskning med labradorer blivit känd för allmänheten. Hundarna användes i tester kring tandimplantat och tandlossning för att sedan avlivas.
– Jag kan förstå de starka känslorna i och med att det var hundar av en vanlig hundras. Men samtidigt finns det ett regelverk att följa och de här forskarna hade fått ett etiskt tillstånd till försök isolerat till de här djuren, som sedan skulle avlivas. De hade inga andra möjligheter, lagligt sett.
Trots de starka känslorna kring djurförsök visar Vetenskapsrådets senaste undersökning, utförd hösten 2018, och en snarlik utförd år 2008 att acceptansen bland befolkningen är oförändrat hög. För tio år sedan ansåg 77 procent av de tillfrågade att försök på djur kan vara okej om det gäller just medicinsk forskning, jämfört med 78 procent i den senaste studien.
Läs mer: Djurens Rätt: »Som man frågar får man svar«
Attitydundersökningen visar samtidigt att det finns ett stort förtroende för att regelverken följs.
– Positivt var att det var en majoritet som anser att forskarna följer svensk lagstiftning, drygt två tredjedelar har förtroende för att forskarna har sina etiska tillstånd på plats, säger Jan-Ingvar Jönsson.
5 procent av de tillfrågade svarar däremot att de inte vet om forskarna följer svensk lagstiftning för djurskydd i Sverige, till exempel att djurförsök ska godkännas av en oberoende etisk nämnd innan de kan utföras. 11 procent svarar att de har mycket litet eller ganska litet förtroende för att detta följs och 18 procent har svarat det i sammanhanget neutrala ”varken eller”.
Är det ett problem att en tredjedel svarar att de inte vet eller inte tror att forskarna följer gällande lagstiftning?
– Jag tror man får räkna med den typen av svar i en fråga som är så pass känslomässigt laddad, att den negativa inställningen till djurförsök kommer fram även här. Men det är klart att vi kan behöva göra insatser i att informera om vilka regelverk som gäller.
Enligt Jan-Ingvar Jönsson kommer Vetenskapsrådet tillsammans med åtta svenska lärosäten att göra särskilda insatser framöver för att uppfylla regeringsuppdraget att informera om djurförsök, bland annat via sajten www.djurforsok.info.
– Vi kan se att det fortfarande finns en del negativa associationer kopplade till djurförsök, det märks i de spontana reaktionerna i attitydundersökningen. Omkring tio procent tror dessutom fortfarande att det är tillåtet att utföra den typen av tester för kosmetika, trots att det varit förbjudet sedan många år i både Sverige och EU. Där kan vi behöva vara tydligare i vår information, säger han.
Det pågår en hel del forskning, bland annat med stöd av Vetenskapsrådet och i samverkan med Jordbruksverket, som syftar till att hitta andra sätt att testa läkemedel på än med djurförsök.
– Det är forskningsprojekt som kan påverka stora områden, men det är inte jättemycket pengar vi har fått att fördela från regeringen. Det finns också en del forskning där helt nya metoder, som matematiska modeller, används. De är väldigt spännande men har inte kommit så långt, säger Jan-Ingvar Jönsson.
Han betonar att det inte alls är säkert att det kommer att gå att helt ersätta djurförsök med andra metoder.
– Man har att balansera djurens välfärd och välmående mot den nytta av forskningen man kan ha, för att förebygga eller behandla sjukdom eller att förstå djurs beteende. I dagsläget finns inga möjligheter att ersätta alla djurförsök med alternativa metoder.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
