PENSIONER Ynka 833 kronor kan pensionen skilja för den som jobbat ett helt liv och den som inte jobbat alls. Samtliga LO-förbund, AMF och pensionärsförbunden vill se höjda inbetalningar till den allmänna pensionen. Trots det finns inte något sådant förslag varken från (S) eller Pensionsgruppen.
Pensionssystemet står inför flera utmaningar.
1. Pensionen blir lägre och lägre för varje generation. Personer födda på 1970-talet kommer i genomsnitt behöva jobba till nära 70 års ålder för att få lika hög pension som föregående generationer.
2. Pensionsnivåerna för många som redan har gått i pension är så låga att det är svårt att ekonomiskt gå runt. 16,8 procent av pensionärerna i Sverige lever på så små medel att det är risk för relativ fattigdom, visar siffror från Eurostat, EU-kommissionens statistikbas.
3. För en lågavlönad LO-medlem skiljer det efter 40 års arbete bara cirka 800 kr i pension jämfört med den som inte jobbat alls.
I mars i år presenterade Pensionsgruppen åtgärder för att stärka grundskyddet i pensionssystemet. 1 maj i år lovade Stefan Löfven (S) 1,2 miljoner pensionärer ekonomiskt tillägg till den allmänna pensionen, som mest 600 kronor i månaden före skatt. Båda förslagen minskar bekymren i punkt 2.
Såväl Pensionsgruppen, bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna, som regeringen ser framförallt höjd pensionsålder som lösningen.
Till Svenska Dagbladet kommenterade socialminister Annika Strandhäll (S), även ordförande i Pensionsgruppen, att beslutet om höjd pensionsålder är den enda långsiktiga lösningen i ett läge där medellivslängden ökar.
– Vi kan inte låtsas som att det dilemmat inte finns. Ska vi ha en rimlig pension måste den finansieras, antingen genom att vi jobbar längre eller med allt högre avgifter som snart blir orimliga. Då återstår att jobba längre.
Mellan 2020 och 2026 väntar stegvisa höjningar för när man tidigast kan ta ut sin allmänna pension och hur längre man har rätt till sin anställning.
Läs mer: Lägsta pensionsåldern höjs till 64
Politikernas beslut beror främst på att arbete högre upp i åldrarna höjer pensionen direkt. Det hjälper alltså dem som ska gå i pension snart.
Däremot lämnas den avgift som betalas in till den allmänna pensionen kvar på samma nivå – 17,21 procent av lönen. Och den långsiktiga höjningen av pensionerna, som exempelvis de tre pensionärsorganisationerna PRO, SPF Seniorerna, SKPF, tillsammans med LO kräver uteblir.
– Politikerna som står bakom pensionssystemet är överens om en högre pensionsålder. Men större inbetalningar är det tyst om. Man menar att det inte skulle lösa situationen för dagens pensionärer eller de som snart ska gå i pension. Men på sikt skulle effekten av större inbetalningar bli påtaglig, inte minst för låg- och medelinkomsttagare inom LO-kollektivet, skriver Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom på pensionsbolaget AMF, som ägs av LO och Svenskt Näringsliv, i ett mejl till Dagens Arena.
Dan Adolphson Björck menar att arbetsmarknadens parter har förstått att högre pensionsålder inte är för alla och att många med fysiskt och psykiskt krävande jobb går i pension av hälsoskäl.
AMF tycker att det vore synd att missa den viktiga pusselbit som är inbetalningarna till pensionen när man nu ser över det allmänna pensionssystemet.
LO vill att inbetalningarna höjs med två procentenheter. Med ytterligare två procentenheter nås målet att den allmänna pensionen på sikt ska kunna uppgå till 70 procent av slutlön.
Ett krav som nu också tidigare generaldirektör för Riksförsäkringsverket, KG Scherman, argumenterar för. Han har tidigare haft ansvar bland annat för allmänna pensioner och skriver på DN debatt att » Kraven är välkomna. De visar en insikt att inte enbart föresatsen om att hålla avgiftssatsen oförändrad, utan också att behoven av goda pensioner vid en rimlig pensionsålder måste beaktas.«
Läs mer: Kvinnor är tjänstepensionens förlorare
Dan Adolphson Björck skriver att AMF inte föreslår någon specifik siffra men påminner om att inbetalningarna från början var tänkta att vara 18,5 procent av lönen, men att det efter politiska kompromisser 1994 och 1998 landade på 17,21 procent.
– Om inbetalningen till den allmänna pensionen höjdes till 18,5 procent skulle det innebära att alla med inkomstbaserad pension får en höjning med sju procent. För många handlar det om drygt en tusenlapp mer i månaden i dagens penningvärde.
En av grundidéerna i pensionssystemet är att inkomst och pension ska gå hand i hand. Pensionsgruppen skriver: »Det ska fortsatt vara tydligt ekonomiskt bättre att ha arbetat jämfört med nivån på grundskyddet«, men trots det ger arbete för låg- och medelinkomsttagarna mycket liten effekt på pensionen. Något som bland andra tidningen Arbetet tidigare rapporterat om.
AMF har i sin årsrapport för 2017 tagit fram ett räkneexempel för en person född 1970 som börjar arbeta som 25-åring, tjänar 25 000 kronor i månaden och jobbar heltid fram till 65 års ålder. Den personen får som pensionär en inkomst på 13 075 kronor efter skatt, inklusive bostadstillägg.
Skulle samma person inte jobba en enda dag i hela sitt liv blir den disponibla inkomsten i stället 12 241 kronor. Skillnaden är 833 kronor i månaden.
– Så är det tyvärr för de med långt yrkesliv och låga inkomster. Det är inte rimligt. Pension är uppskjuten lön. Har man jobbat ett helt yrkesliv bör det självklart avspegla sig i pensionen, skriver Dan Adolphson Björck.
Läs mer: Ministern: De låga kommunala pensionerna måste upp
AMF menar att ökade inbetalningar till den allmänna pensionen skulle ge ganska breda effekter, men mest påtagligt skulle det bli för låg- och medelinkomsttagare. Fler skulle få en pension som de kan leva på och beroende av skattefinansierad garantipension och bostadstillägg skulle minska.
Dan Adolphson Björck påminner dock om att det inte finns några gratisluncher. En höjning av pensionsavgiften skulle innebära att en del av utrymmet för löneökningar i stället läggs på pensionerna.
– Balansen mellan lön idag och pension i framtiden är den stora knäckfrågan. Vi bör ha en diskussion inte bara om arbetslivets längd utan också om hur mycket som betalas in och vilken pensionsnivå som är rimlig i framtiden. Som det ser ut nu handlar det politiska samtalet mest om hur pensionen ska rättas till i slutet av yrkeslivet.
Fredrik Lundh-Sammeli (S), ordförande för riksdagens socialförsäkringsutskott, säger att frågan om nivån på inbetalningarna till den allmänna pensionen är viktig, men att Socialdemokraterna i dagsläget inte har något sådant förslag.
– I den överenskommelsen som vi i Pensionsgruppen gjorde i november 2017 så är vi överens om att nivåerna i pensionerna primärt måste hållas uppe genom ett längre arbetsliv, men också att pensionsavgiften är viktig att analysera vidare. Från oss socialdemokrater är det ingen hemlighet att vi ser att avgiften framöver kan behöva höjas, men vi har inget eget förslag som vi lagt.
Läs mer: Låg lön kan ge hög pension – om avtalet är bra
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
