Den svenska skolan Det skiljer tusenlappar mellan hur mycket skolmaten kostar i de olika kommunerna. Från 4000 kronor per elev och år i Laxå till 11500 kronor elev och år i Tierp. Men skillnaderna i kostnader behöver inte säga något om kvalitén på maten säger Livsmedelsverket.
Det skiljer många tusenlappar mellan kommunerna och vilka kostnader de har för skolmåltiderna i grundskolan, enligt skolverkets siffror. En elevs måltider kan på ett år kosta allt mellan 4000 kronor och 11500 kronor, visar siffror från Skolverket.
I myndighetens statistik ingår kostnader för skolmåltids- och caféverksamhet, det vill säga kostnader för personal, livsmedel, transporter, administrativa kostnader. Även lokalkostnader ingår för de kommuner som via entreprenad köper skolmåltider.
Men att Laxå, enligt Skolverket, lägger hela 7500 kronor mindre på skomåltiderna än Tierp betyder inte nödvändigtvis att kvaliteten på maten är sämre säger Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket.
– Det kan variera mycket och det finns inget likhetstecken mellan att de som lägger mer pengar har bättre skolmat. Det kan bero på vad som räknas in i siffrorna. Att laga mycket mat från grunden i ett skolkök, på bra råvaror, är till exempel ofta billigare än att köpa in mycket halvfabrikat, säger Anna-Karin Quetel.
Även Eva Sjögren, kostchef i Laxå, säger att Skolverkets siffror är svåra att jämföra.
De kommuner som hade absolut högst kostnader var Tierp 11 500 kronor elev och år, Vilhelmina 11 400 elev/år och Berg 10 900 elev/år.
De tre kommuner som har lägst kostnader enligt statistiken är Laxå 4000 kronor elev/år, Söderköping 4200 elev/år och Lomma 4300 elev/år.
Snittkostnaden för alla kommuner var 2017 6648 kronor.
Men det är inte bara kronor på livsmedel som påverkar kvaliteten på skolmaten. Det menar Jan Rehn, ombudsman på Kommunal, det fackförbund som organiserar personalen som jobbar i skolköken.
– Maten blir bättre om man har bra och kunnig personal i köken. Det handlar om att få personal som stannar och som har möjlighet till en yrkesutveckling. Det här jobbet kräver kunskap, inte minst om specialkost, säger Jan Rehn.
Han tror att om kökspersonalen inte prioriteras så kan halvfabrikat bli allt vanligare i den svenska grundskolan, något som både kan vara sämre och dyrare än mat lagad från grunden.
Kommunal har länge drivit på för att en kompetenstrappa och en nationell standard ska införas för att validera personalen och höja statusen på yrket.
När Jan Rehn är ute i landet och träffar medlemmar eller arbetar med den referensgrupp för kökspersonal som finns inom Kommunal får han uppfattningen att personal som jobbar i kök där maten lagas på plats generellt trivs bättre.
– De jobbar ofta i mindre team, och så har de direktkontakt med barnen som äter maten. De kan laga mat som barnen gillar och det kan minska svinnet något enormt. Det spar man pengar på, säger Jan Rehn.
Men självklart spelar kronorna för livsmedel roll, tillägger han. År 2016 var livsmedelskostnaden för lunchen i de kommunala grundskolorna 10,47 kr per elev och dag. Den kommun som lade mest hade en livsmedelskostnad på 14,62 kr/elev, nästan dubbelt så mycket som den kommun som hade lägst kostnad, 7,53 kr/elev.
– Lägger man 11-12 kronor per portion då får man ganska mycket bra mat. 7,53 kronor blir inte mycket god mat alltså, men det är klart att det är svårt att säga om det är råvaror som måste tillagas, eller halvfabrikat som bara ska plockas upp, säger Jan Rehn.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
