Krångligt regelverk och dålig kommunikation gör att människor går miste om den sjukpenninggrundande inkomsten. Och det är de allra svagaste som drabbas. »Det kan få förödande konsekvenser«, säger Berit Hamrén, Inspektionen för socialförsäkringen.
Förra året fick 80 000 personer ett beslut om att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) fastställdes till noll kronor – en ökning med nästan 50 procent jämfört med år 2010. Följden blir bland annat att sjukpenning inte kan betalas ut och att föräldrapenning bara kan betalas ut på grundnivå.
Två tredjedelar av ökningen kan visserligen förklaras av att Försäkringskassan fattar fler beslut om SGI totalt. Men samtidigt har andelen nollplacerade ökat från 4, 9 procent till 6,5 procent under samma period.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har nu undersökt vilka som blir nollplacerade och varför. Och det visar sig att nollplacering är vanligast bland personer med svag förankring på arbetsmarknaden varav många är unga eller utrikes födda.
– För en person med tillsvidareanställning och fast månadslön skapar inte SGI-reglerna några stora problem. Problemen finns hos gruppen som är sjukskriven, arbetssökande eller har korta anställningar hos olika arbetsgivare. Och det är just för dem som SGI-skyddet är väldigt viktigt. Om en person som är arbetssökande och blir av med sitt SGI-skydd spelar det ingen roll hur sjuk den personen blir, personen kommer ändå inte få någon sjukpenning, säger Berit Hamrén, utredare på Inspektionen för socialförsäkringen.
Den vanligaste orsaken till nollplacering är att de sökande inte skickar in de handlingar som Försäkringskassan begär. En annan vanlig orsak är att många av de som nollplaceras är arbetslösa men som under en period inte varit inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Dessa personer saknar SGI-skydd, vilket kan leda till att man blir nollplacerad.
– Vi ser att det finns brister i kodningen hos Arbetsförmedlingen. Och eftersom kodningen ligger till grund för Försäkringskassan beslut kan en felaktig kodning leda till att en person blir felaktigt nollplacerad.
I rapporten framkommer också att regelverket är så svårbegripligt och komplext att den som saknar tillräcklig kunskap och gör fel, riskerar att bli utan ersättning. Även Försäkringskassans handläggare upplever regelverket som krångligt och anser att de inte får tillräckligt mycket kompetensutveckling och tid för att kunna fatta rättssäkra beslut.
– Vi anser att regelverket behöver ses över. Det är en utsatt grupp som drabbas av problemen och komplexiteten gör det svårt för många att tillvarata sina rättigheter.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
