M och SD tog emot 18 respektive 19,5 miljoner i partibidrag förra året. Men 95 procent av bidragen redovisas i en klumpsumma – därmed går det inte att spåra var pengarna kommer ifrån. Nu föreslår en utredning skärpta krav.
Förra året tog riksdagspartierna emot nästan 70 miljoner i bidrag från privatpersoner, företag och organisationer, visar siffror från Kammarkollegiet.
Socialdemokraterna tog emot mest, 22 miljoner kronor. Därefter följer Sverigedemokraterna och Moderaterna som tog emot 19,5 respektive 18 miljoner kronor i bidrag 2015.
Fram tills för två år sedan reglerades redovisningen av partibidragen i en frivillig överenskommelse mellan samtliga riksdagspartier utom SD. Men sedan 1 april 2014 måste samtliga partier årligen lämna in en intäktsredovisning till myndigheten, bland annat över de partibidrag som överstiger ett halvt prisbasbelopp, det vill säga drygt 22 000 kronor.
– Partierna måste redovisa vem eller vilken organisation som gett pengarna till partiet, säger Emma Hägg, sakkunnig på Kammarkollegiet.
Men det finns kryphål i lagstiftningen.
Om bidragen lämnas in till partiernas lokalavdelningar eller sidoorganisationer och sedan slussas vidare till riksorganisationen behöver inte partiet redovisa varifrån pengarna kommer. På så vis kan bidragsgivarna förbli anonyma.
– Dessa bidrag redovisas endast som en klumpsumma, säger Emma Hägg.
Och den allra största delen av bidragen till M och SD lämnas just till partiernas lokalavdelningar eller sidoorganisationer. Moderaterna tog sammanlagt emot 18,1 miljoner kronor i bidrag, varav 17,2 miljoner lämnades till andra delar av partiet. Sverigedemokraterna i sin tur, tog emot 19,5 miljoner varav 18,3 miljoner lämnades till lokalavdelningar och sidoorganisationer.
Nu vill en parlamentariskt tillsatt utredning skärpa insynen. Utredningen föreslår att partierna i framtiden även ska redovisa sina intäkter på lokal och regional nivå samt från sidoorganisationer som överstiger cirka 22 400 kronor. Man föreslår också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag som överstiger cirka 2 200 kronor. I dag riskerar ett parti som tar emot anonyma bidrag att bli av med sitt partistöd.
Men Sverker Lindström, författare till rapporten Pengar till politikerna och risken för korruption, menar att utredningens förslag är otillräckliga.
Europarådets antikorruptionsenhet GRECO har nämligen gång på gång kritiserat Sveriges avsaknad av ordentlig lagstiftning på området, bland annat för att partiernas lån, tillgångar och utgifter fortfarande är hemliga samt att revisionen inte görs av en oberoende part.
– Eftersom partierna inte redovisar hela bilden av inkomster och utgifter till Kammarkollegiet blir det bara en halv redovisning. Därmed förblir insynen begränsad, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
