Gatutidningen Faktums chefredaktör Aaron Israelsson riktar hård kritik mot regeringens förslag om att underlätta avhysningar av EU-migranter.
I dag la regeringen fram en rad förslag på vad Sverige ska göra för att förbättra situationen för EU-migranter i Sverige. Aaron Israelson är chefredaktör på gatutidningen Faktum, där hälften av försäljarna är EU-migrerade romer. Till hösten lämnar han Faktum för att starta en gatutidning i Rumänien.
– Till att börja med tråkigt att debatten nästan alltid landar i att det finns problem med migrationen. När det i själva verket borde pratas mer om hur den fria rörligheten inom EU är en oerhörd möjlighet för Europas fattigaste. Migrationen är i dag den enda kraften som fungerar som hävstång för romerna, de bryter sitt eget utanförskap genom att migrera till rikare länder och försörja sig, säger han.
I DN debatt skriver i dag regeringens nationella samordnare för utsatta EU-medborgare, Martin Valfridsson, en debattartikel tillsammans med organisationen Hjärta till hjärta. Artikeln handlar om barn som kommer till Sverige med sina föräldrar från Rumänien.
– Man framställer det som ett problem att 100 barn går i skolan i Sverige utan att med ett enda ord beskriva hur utbildningssituationen ser ut i Rumänien. Där är skolorna segregerade på rasistiska grunder, romska barn sätts ofta i särskola med elever med utvecklingsstörningar. Skolnärvaron är ofta låg bland romska barn och skolavhoppen ligger på närmare 50 procent. Då borde det rimligtvis vara ett mycket bättre alternativ att de 100 barnen går i svensk skola och får ta del av en likvärdig och fullvärdig utbildning, säger Aaron Israelson.
Han är också starkt kritisk till regeringens förslag om att det ska bli lättare att avhysa EU-migranter utan att erbjuda alternativ.
– Det här förslaget följer i en lång antiziganistisk tradition. Såhär har man alltid behandlat romer i Europa och inte minst i Sverige. Man har avlyst dem från plats efter plats, stängt gränser och skickat tillbaka dem. I 500 års tid har man försökt med samma politik och den har misslyckats, nu får det vara nog, säger han.
Regeringen föreslog också en eventuell skärpning av lagar som rör utnyttjande och expolatering av EU-migranter. Aaron Israelson tror att ytterligare insatser behövs.
– Den juridiska expertisen verkar snarare vara inne på att lagarna inte används. Man kan absolut se över lagstiftningen, men däremot vore det en farlig väg att gå att förbjuda organisering av tiggeriet. Huvudproblemet är att rättsväsendet inte prioriterar brotten. Det har vi sett även när det gäller trafficking inom sexindustrin. I de fall som man försökt driva till rättegång har man skitit i offren. De offer som ställt upp och vittnat och tagit stora personliga risker har man släppt vind för våg och skickat hem till Rumänien. I ett fall skickade man offret rakt in i armarna på förövaren, som man inte ens åtalat.
Sverige slöt i juni ett samarbetsavtal med Rumänien, för att tillsammans arbeta för att romer och andra fattiga i Rumänien ska få en bättre situation.
– Det konstiga med samarbetsavtalet är att romer inte nämns en enda gång. Det finns en stor risk att de pengarna inte kommer att komma de fattiga romerna till del. Det har vi också sett tidigare – mycket av de EU-medel som gått till Rumänien de har inte gått fram, säger han.
Vad behöver Sverige göra?
– I första hand ska Sverige ta ansvar för att de fattiga romer som är här har ett någorlunda drägligt liv. Vi behöver ordna med campingplatser, lågtröskeljobb, härbärgen som är öppna året runt och språkundervisning. Sverige har mycket att lära av till exempel Spanien, som har kopplat ett helhetsgepp om frågan. De har sjösatt en rad program och framför allt genomsyras hela arbetet av ett romskt perspektiv och romsk delaktighet. De har ökat närvaron i skolorna dramatiskt och fått in många romer på arbetsmarknaden.
Fattiga EU-migranters situation är en fråga som rör hela Europa, menar Aaron Israelson.
– Den här frågan måste genomsyra hela det politiska samtalet på ett annat sätt. Vi måste sluta prata om de här människorna som tiggare och börja prata om dem som romer, som Europas största minoritet. Vi måste prata om hur vi på alla plan bryter utanförskapet för den här gruppen, säger han och avslutar:
– Europa måste helt enkelt bli mer romskt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
