Det fall som format praxis för om man får föra flyktingar över gränsen mellan Sverige och Danmark är utdaterat. “Det bör införas ett humanitärt undantag i utlänningslagen”, menar advokaten Tomas Fridh.
De senaste dagarna har åtminstone 17 personer gripits för att föra flyktingar över gränsen från Danmark till Sverige. De är misstänkta för människosmuggling.
I dagsläget vet man inte om de har tagit betalt för att föra flyktingarna över gränsen eller ej. Men händelserna har väckt frågan om det är lagligt att ideellt hjälpa flyktingar som vill ta sig över gränsen.
Antagligen inte, tror Tomas Fridh, advokat på Fridh advokatbyrå, som har stor erfarenhet av migrationsrätt.
– Att hjälpa en person som flyr från krig in i Sverige för att söka asyl bör i dag anses lagligt. Det är dock tveksamt om personer i Danmark fortfarande anses vara på flykt. Att föra en asylsökande över gränsen mellan exempelvis Danmark och Sverige kan därmed vara olagligt. Om man läser lagtexten står det inget om ett humanitärt undantag, säger han.
I EU-rätten finns dock ett undantag som gör att asylsökande inte kan straffas för att de tar sig över en gräns för att söka asyl på grund av skyddsbehov. Tomas Fridh tycker att det är olyckligt att det inte finns ett liknande undantag för de som transporterar flyktingar utan att ta emot pengar.
– När utlänningslagen skrevs så fanns det tydliga uttalanden, bland annat från socialförsäkringsutskottet, om att det skulle finnas att undantag för att hjälpa flyktingar. Det står också tydligt i EU-rätten att man får, men inte behöver, straffa någon som hjälper en flykting över gränsen, säger han.
Förvirringen kring huruvida det finns ett humanitärt undantag i utlänningslagen kan illustreras av ett fall i Högsta domstolen år 2009. En person hjälpte tre släktingar att passera gränsen till Sverige för att söka asyl, men asylansökan skedde inte direkt vid deras ankomst och flyktingtransportören fälldes.
– Tre av fem domare resonerade att det finns ett undantag, men att Danmark är ett land där personerna varit trygga och att det därför var straffbart att föra över personerna. De två andra domarna menade att det inte ska vara straffbart att föra flyktingar över gränsen, men att det i detta fall var straffbart eftersom de inte sökt asyl direkt vid ankomst, säger Tomas Fridh.
Han menar att det fram tills dess rådde politisk konsensus om att det fanns ett humanitärt undantag.
– Men inget stod i lagtexten och detta fall har format praxis. Personligen tycker jag inte att vi kan ha det så. Det är inte bara märkligt att du kan bli straffad för att hjälpa en person att begå en laglig handling, Europa har också förändrats mycket sedan 2009, säger Tomas Fridh.
Han syftar bland annat på att Sverige inte skickar tillbaka asylsökande till Grekland på grund av landets bristande flyktingmottagning.
– Den tolkning som majoriteten av domarna gjorde tror jag också har svagt stöd i våra internationella överenskommelser. Och, i den situation vi befinner oss just nu, med en omfattande diskussion om flyktingpolitik och bestraffning, tror jag är en miljö där vi kan förändra situationen. Det kanske inte blev helt rätt från början, säger Tomas Fridh.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
