Många barnfamiljer har svårt att tillgodose sina barns mest basala behov när priserna skenar. Särskilt utsatta är ensamstående föräldrar. Var fjärde ensamstående har lånat pengar för att klara grundläggande utgifter.
Barnfattigdomen har ökat markant under det senaste året och helt nya grupper söker numera hjälp i form av matkassar och bidrag till varma vinterkläder eller blöjor. Det uppger organisationerna Röda Korset, Majblomman, Hyresgästföreningen och Rädda Barnen som har låtit göra en Sifo-undersökning om barnfamiljers ekonomiska villkor när priserna ökat kraftigt.
– För två år sedan hade vi 30 lokalföreningar i Sverige som håller på med basala behov, som mat och hygienartiklar. Nu i februari månad är det 140 föreningar som håller på med sådana aktiviteter, säger Martin Ärnlöv, generalsekreterare för Röda Korset.
Majblomman, som delar ut ekonomiska bidrag till enskilda barnfamiljer, har märkt av en ökning på nästan 70 procent i antalet ansökningar mellan 2021 och 2022. Organisationen märker att ansökningar handlar om basala behov, som blöjor och välling, och det är nya grupper som söker hjälp.
– Förra veckan fick vi en ansökan på några hundralappar för att dottern i familjen skulle få en filt för att inte frysa, då man hade sänkt värmen i hemmet så mycket på grund av elkostnaderna, säger Åse Henell, generalsekreterare på Majblomman.
Undersökningen visar att det finns en stor oro för den egna ekonomin, framförallt i hushåll med en ensamstående förälder eller i tvåfamiljshushåll med låg sammanlagd inkomst. Bland ensamstående föräldrar med en inkomst under 35 000 kronor i månaden är en tredjedel mycket oroade över den egna ekonomin. För en genomsnittlig barnfamilj är motsvarande siffra nio procent.
Var fjärde ensamstående förälder har behövt låna pengar de senaste månaderna för att klara grundläggande utgifter, och 14 procent har tagit blancolån eller kredit. Tre av tio ensamstående med en inkomst under 35 000 kronor har haft svårt att köpa näringsrik mat till familjen alla dagar i veckan.
Gunborg Morén är volontär på Röda Korset i Hedemora sedan 1979. För några år sedan började de att dela ut matkassar eftersom kommunen tagit emot många nyanlända. Matkassarna har nu blivit eftertraktade av helt nya målgrupper.
– Dels kommer nyanlända, men det som har ökat mest är svenskar: ensamstående föräldrar och äldre personer. Det är människor som har ett arbete, men kanske jobbar halvtid. De är de som lever på marginalen och när elräkningen, maten och bränslet blir dyrare, då finns det inga depåer att ta av, säger Gunborg Morén.
Behovet ökade kraftigt från augusti förra året. Nu delar de ut 150 matkassar i veckan, ungefär en tredubbling jämfört med perioden innan. Utdelningen sker tre dagar i veckan, och ofta kommer samma personer vid alla tre tillfällena.
– Det kommer folk från både Säter, Norberg, Avesta och Borlänge. Det ringde en kvinna igår från Säter som ville ha mat. Men hon var tveksam när jag sa att hon behövde ta sig dit. Det finns väl inte pengar till buss heller.
Gunvor Morén berättar att de hjälpsökande de möter på Röda Korset har dragit ned på alla sina utgifter, för kläder och mat.
– Det finns ju de som bara lever på någon billig pulversoppa, de har inte ätit en köttbit på månader. Det gäller både äldre och ensamstående föräldrar.
Klarar ni av att möta behovet från de som behöver hjälp?
– Vi skulle behöva mer pengar så att vi kan köpa in mer matvaror. För vi får från Hemköp och Tempo, och lite från Lidl, och bröd från Ica som vi delar ut varje dag, men det räcker inte när det blir så många som kommer utan vi måste köpa till både fisk, ris och pasta.
Majblomman uppger också att de inte kan fylla alla behov hos de som söker hjälp.
– Nu ser vi att vi får prioritera i ansökningarna. I en ansökan där man söker både för kläder, terminsavgifter och busskort får vi titta på: vad gagnar barnet bäst? Den prioriteringen görs oftast i dialog med föräldrarna, säger Åse Henell, generalsekreterare på Majblomman.
En prioriterad fråga för Majblomman är gratis kollektivtrafik för alla barn i alla kommuner, så att unga kan ta sig till fritidsaktiviteter. I dag är det 60 procent av kommunerna som inte erbjuder några unga fria resor på kvällar och helger.
– Många söker för terminsavgifter, då de inte längre har råd att betala för kulturskola eller fotbollsträning. Man har inte heller råd med busskort. Vi ser också att gymnasieungdomar får tacka nej till extrajobb om de inte får busskort betalt av Majblomman. Det kan inte vara en klassfråga om man röra sig i sitt närområde eller inte, säger Åse Henell.
Organisationerna lägger fram fyra gemensamma krav: höjt barnbidrag och bostadsbidrag, att alla skolor ska erbjuda frukost till barn och att alla barn och unga får tillgång till kostnadsfri kollektivtrafik.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
