Dagens Arenas Eric Rosén kommenterar onsdagens partiledardebatt i riksdagen.
På onsdagen var det dags för partiledardebatt för andra gången i oktober. Skillnaden mot den förra, i SVT:s Agenda, är att denna hölls i riksdagen. Vilket innebär att det är gruppledaren Mikael Damberg, inte partiledaren Stefan Löfven, som representerar Socialdemokraterna.
Damberg var offensiv. Han är allt mer bekväm i rollen, precis som Löfven blivit. Gång på gång angriper han regeringen Reinfeldt i skolfrågan och i frågan om arbetslöshet. ”När kommer jobben?” upprepas otaliga gånger. ”Varför väljer statsministern gång på gång bort skolan?” lika ofta.
Här är Damberg vass och petar envist i det sår som allianspolitikens uteblivna framgångar utgör. Det är här Socialdemokraternas angrepp verkligen fastnar. Något som tydliggörs när Fredrik Reinfeldt svarar Damberg, men också i hans anförande och övriga replikskiften. Moderatledarens budskap är lika svårsålt som det är återkommande:
Alliansens politik är mycket framgångsrik. Att långtidsarbetslösheten bland unga har ökat med 700 procent är en framgång! De försämrade resultaten i skolan är en framgång. Att folk står utanför a-kassan och tvingas till försörjning via socialen eller föräldrarna är en framgång. Fredrik Reinfeldt har bestämt sig för att sälja bilden av att Sverige i dag skulle varit Grekland om inte alliansen styrt Sverige och räddat det som räddas går.
Söndertrasade socialförsäkringar? Inga problem, det finns en andra försäkringar via kollektivavtalen.
Att jobben försvinner när fattiga, sjuka och arbetslösa minskar sin konsumtion? Inte vårt problem, det är inte i Sverige efterfrågan faller.
En arbetsförmedling som skickar tillbaka pengar till staten och inte kommer framåt i sitt uppdrag? Oroa sig inte, Reinfeldt har suttit ned med en ung arbetslös och personligen hjälpt hen att söka jobb.
Det enda vi behöver göra för att Sverige ska vara bäst i världen är samma sak som de senaste sex åren, och en grej till: Sänka bolagsskatten enormt mycket så att vi kan konkurrera med skatteparadis.
Vad som finns kvar av den hårt ansatta offentliga servicen, vården, skolan, omsorgen, rättssystemet och infrastrukturen om samma politik får råda i ytterligare sex år vågar man inte tänka på. Man får väl kolla hur den delen prioriteras i just skatteparadisen, helt enkelt.
I de här frågorna förmår nästan vilken oppositionspolitiker som helst sätta statsministern under hård press.
När han angriper Socialdemokraternas skuggbudget är Reinfeldt betydligt mer avslappnad: Socialdemokraterna höjer skatter och satsar en hel del pengar på bidrag och socialförsäkringar. Kanske ingen dödsstöt ur en socialdemokratisk synvinkel, men en angreppspunkt Reinfeldt brinner för och tror på.
Bland partiledarna är det Åsa Romson som imponerar mest. Hennes debatteknik och val av ämnen är en positiv faktor för Miljöpartiet. Lika många som partiets motioner om söndagsstängt och bättre skydd för elallergiker skrämmer bort – lika många vinner Romson i debatterna.
Jonas Sjöstedt försöker lyfta bankfrågan och eurokrisen och det är lovvärt givet att det är viktigt. Men tyvärr kan ingen påstå att debatten bränner till när Vänsterpartiet lyfter detta. I stället sker det i debatten om vinster i välfärden, där Damberg inte kan svara utan i stället tvingas angripa Vänsterpartiet. Och mer riktig debatt mellan oppositionspartierna är välkommet. De är inte överens och ska inte låtsas vara det. Den strategin gör svensk politik mer spännande.
Spännande är det som vanligt att höra Jan Björklund försvara skolpolitiken. Varje gång han öppnar munnen har han en ny förklaring till varför det går så dåligt för skolan. Är det inte sossarnas fel är det lärarnas. Är det inte lärarnas är det invandrarnas. Är det inte för lite katederundervisning är det för lite praktik. Är det inte för lite pluggskola så är det för långa utbildningar. Vad som helst, utom Jan Björklund och alliansen, kan i varje enskild debatt hållas ansvarigt för att den svenska skolan ser ut som ett sjunkande skepp.
Ett sjunkande skepp som är bättre än Grekland, kan man tänka sig att Fredrik Reinfeldt avslutningsvis önskar tillägga.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
