Nyhet Den fackliga anslutningen är högre än på flera år. Bland utrikes födda ökar tillväxten för tredje året i rad. Men samtidigt som organisationsgraden tilltar har antalet medlemmar minskat det senaste året. Det visar Arena Idés årliga rapport.
För andra året i rad ökar den fackliga anslutningen i Sverige. I dag är 62 procent av arbetarna och 74 procent av tjänstemännen medlemmar i ett fackförbund. Jämfört med 60 procent respektive 72 procent 2019. Av alla anställda är i snitt 70 procent anslutna till facket. Det framgår i Arena Idés årliga rapport om facklig organisering.
– Det finns trots allt en stor osäkerhet inom arbetslivet på grund av pandemin. Många skakades om och den ekonomiska krisen gjorde att fler tänkte sig för om de ska var med i facket eller ej. När folk känner sig osäkra tyr de sig till facket i större grad än tidigare, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och rapportens författare.
År 2020 ökade antalet yrkesaktiva medlemmar i samtliga fackförbund med omkring 75 000. Trots att 2021 innebar ett medlemstapp på 17 200 medlemmar hade facken ändå 58 000 fler medlemmar än innan 2020. Det var främst LO som förlorade medlemmar under förra året, 17 400 medlemmar. TCO tappade 2 600 medlemmar medan Saco ökade med 3 800.
– Att LO minskar i antalet beror delvis på att antalet arbetare sjunker. Att tjänstemännens fackliga styrka ökar beror både på att organisationsgraden är högre än arbetarnas och att de blir fler för varje år som går medan antalet arbetare sjunker, säger Anders Kjellberg.
Lärarförbundet ökade mest under 2021 med 2 100 medlemmar. Innan dess hade facket tappat medlemmar i nio år i rad. Tillväxten beror enligt Anders Kjellberg på ”intensifierande rekryteringsansträngningar inför det planerade samgående med Lärarnas Riksförbund” (vilket röstades igenom förra veckan). Den 1 januari lämnade Lärarförbundet TCO och är i dag Saco:s största förbund. Den 31 december 2021 organiserade Saco 19 procent av alla yrkesverksamma medlemmar. TCO-förbunden omfattade dubbelt så många, 38 procent. I dag är TCO:s andel sex procent mindre, 32 procent, och Saco har vuxit till 24 procent.
Det förbund som förlorade mest antal medlemmar förra året var Kommunal. De tappade 4 300 medlemmar.
– Pandemin har lagt hinder i vägen för förtroendevalda att besöka arbetsplatserna. Särskilt svårt har det varit inom Kommunal när inte ens anhöriga fått besöka äldreboenden eller sjukhus.
Organisationsgraden växer trots att förbunden tappar medlemmar. Anders Kjellberg förklarar att det beror på att den fackliga medlemsstatistiken skiljer sig från de arbetskraftsundersökningar (AKU) som ligger till grund för organisationsgraden. AKU avser endast anställda i åldrarna 16 till 64 år och exkluderar heltidsstuderande som jobbar vid sidan om studierna. Medan den fackliga statistiken inkluderar arbetslösa och studenter med extrajobb.
– Även om antalet fackmedlemmar sjunker kan organisationsgraden stiga. Det har att göra med att det ena är ett antal och det andra är en andel. Många tidsbegränsat anställda förlorade jobbet nu under pandemiåren, inte minst i restaurangbranschen där väldigt många har tidsbegränsad anställning. De tidsbegränsade har lägre organisationsgrad än de fast anställda. När relativt många av dem försvinner trycks organisationsgraden rent matematiskt upp, säger Anders Kjellberg.
Bland kommunalt anställda arbetare steg exempelvis organisationsgraden för att antalet sysselsatta kommunalanställda inom den gruppen sjönk, framhåller Anders Kjellberg.
– Det kan ha att göra med att när de tidsbegränsat anställda faller bort då kan en heltidare göra samma jobb som två deltidare. Då blir färre individer och färre sysselsatta men högre organisationsgrad bland de som finns kvar.
Den fackliga organisationsgraden har ökat särskilt mycket bland utrikes födda arbetare, enligt rapporten. För tredje året i rad. Från 50 procent 2018 till 54 procent 2021. Mellan 2006-2018 sjönk andelen fackligt anslutna stadigt.
Uppgången förklarar Anders Kjellberg med att utrikes födda oftare har en tidsbegränsad anställning och att många av dem förlorade jobbet under pandemin. Vilket pressar upp organisationsgraden. Det kan också bero på att många kom hit under flyktingvågen 2015 och nu fått större kunskaper om den svenska arbetsmarknaden och i högre grad än tidigare ansluter sig till facket.
– Det är särskilt viktigt att det ökar bland utrikes födda arbetare i och med att deras andel av arbetskraften också ökar. De uppgår till 30 procent av arbetarna i dag, 2016 var det 24 procent.
Har facken också blivit bättre på att rekrytera utrikes födda arbetare?
– Det skulle jag tro att de har blivit. Det har uppmärksammats nu under flera år att de har legat ganska lågt i facklig anslutning. Det är särskilt viktigt att man inte bara rekryterar utrikes födda som medlemmar, utan även till fackliga uppdrag. Förtroendevalda som kommer från andra länder rekryterar säkert mycket effektivare landsmän och andra utrikes födda än vad ombudsmän som är födda och uppvuxna i Sverige gör. Det är viktigt att de utrikes födda kommer in i facket på olika nivåer, säger Anders Kjellberg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
