Del 4 Svårare att få jobb, mer inlåsta på arbetsmarknaden, är överrepresenterade i sjukskrivningstalen och drabbas oftare av arbetsplatsolyckor. Lågutbildade sticker ut i statistiken när Dagens Arenas serie Klass: Från vaggan till graven undersöker arbetslivet.
Allt fler i Sverige utbildar sig efter gymnasiet. Men en grupp halkar efter – de som kommer ifrån socioekonomiskt svaga hem. Även om betygen räcker till så söker inte barn till lågutbildade föräldrar till högre utbildning alls i samma utsträckning som barn till högutbildade och utvecklingen står still.
Konsekvenserna syns senare i livet: Lågutbildade har mycket svårare att få jobb, är överrepresenterade i sjukskrivningsstatistiken och drabbas oftare av arbetsplatsolyckor.
Arbetslöshet och möjligheter på arbetsmarknaden
I Sverige har en majoritet av den arbetsföra befolkningen endast gymnasial utbildning, nästan 60 procent enligt siffror från SCB. 12 procent har endast gått ut grundskolan. Bland de som saknar gymnasieutbildning är arbetslösheten hög – 8,7 procent bland inrikes födda och hela 43,2 procent bland utrikes födda. Att jämföra med 6,6 procent för hela befolkningen.
Samtidigt visar en ny rapport från Arbetsförmedlingen att bara fem procent av jobben på svensk arbetsmarknad, 200 000 jobb, endast kräver kortare utbildning eller introduktion.
Läs mer: Klass: »Livschanserna avgörs redan på förskolan«
Bilden nyanseras dock något av Eskil Wadensjö, professor vid Institutet för socialforskning vid Stockholms universitet, som påpekar att svenska folkets utbildningsnivå är tydligt generationsbunden.
– I de äldre generationerna är det många som har kort utbildning. Det var inte så många som gick till universiteten. Många äldre som är etablerade på arbetsmarknaden idag har relativt kort utbildning och har ofta fått sin erfarenhet av att ha arbetat i många år, säger Eskil Wadensjö.
Enligt Arbetsförmedlingen kommer arbetsmarknaden för den som inte har fullföljt gymnasiet att krympa när den äldre generationen går i pension. Deras tjänster kommer i stor utsträckning fyllas av mer välutbilade.
För den grupp unga som idag inte går klart gymnasiet är risken större, än för tidigare generationer, att de inte etablerar sig på arbetsmarknaden. Dels för att tjänsterna är få till antalet men också för att de okvalificerade jobben som finns framförallt är upptagna av personer som har minst en gymnasieexamen, och alltså formellt är överkvalificerade.
Även Folkhälsomyndigheten noterar utvecklingen. De skriver: »Arbetsmarknaden har under de senaste decennierna genomgått förändringar som missgynnar personer med låg utbildningsnivå. Utvecklingen kan ha flera orsaker. Två framträdande förklaringar handlar om ökade kvalifikationskrav (allt fler arbeten som kräver minst gymnasieutbildning) och om ökad konkurrens från gymnasieutbildade om de arbeten som formellt inte kräver gymnasieutbildning.«
Speciellt utsatta grupper är till exempel utrikes födda och ensamstående. Dessa grupper har haft en mycket negativ utveckling under de senaste decennierna vad gäller relativa genomsnittliga inkomster och andel relativt fattiga, fastslår myndigheten.
Det finns en dubbelriktad verkan mellan arbetslöshet och ohälsa. Att inte ha ett jobb påverkar den psykiska hälsan negativt och personer med sämre hälsa drabbas i större utsträckning av arbetslöshet. Så väl arbetslöshet som ohälsa kan leda till en negativ spiral av ekonomisk och social instabilitet.
Läs mer: Pengar avgör hur länge vi lever
Arbetsmarknaden har under de senaste decennierna genomgått förändringar som missgynnar personer med låg utbildningsnivå
De sektorer som fortfarande anställer »okvalificerad arbetskraft« är mansdominerade lager- och terminalarbete och lastbilsförare, respektive kvinnodominerade vårdbiträde, köksbiträde, personlig assistent och butikssäljare.
Enligt Eskil Wadensjö är det en kombination av att arbetsmarknaden har allt färre enkla jobb och att kort utbildning är »en negativ signal på arbetsmarknaden«.
– Under 60-talet fanns det inom exempelvis industrin fler sysselsatta med låg utbildning än vad det finns idag. All industri är inte högteknologisk men efterfrågan på arbetskraft utan någon lång utbildning har minskat de senaste 40-50 åren så är det. Det har ändrat sig, men det har alla sektorer. Även städyrket har förändrats och nu ställs det högre krav på att exempelvis kunna hantera stora maskiner för tvätt av golv och liknade.
Allt fler partier trycker på vikten av att kunna byta yrkesbana senare i livet, bland annat för att kunna jobba längre upp i åldrarna. Men de som rent fysiskt hade behövt byta jobb för att klara att jobba ett yrkesliv med dagens pensionsålder är de som i större utsträckning än högutbildade är fast i de yrken de har.
Det är många löntagare vill byta arbete men som känner att de saknar förutsättningar för att göra det. Enligt Trygghetsrådet är andelen inlåsta högst i LO-grupperna och bland lågutbildade, medan den inom yrkesområden som kräver längre utbildningar är betydligt lägre.
De som känner sig inlåsta på arbetsmarknaden upplever i högre grad arbetsrelaterade besvär, är oftare sjukskrivna och har en sämre löneutveckling än andra.
Sjukskrivningar och arbetsmiljö
Samhällets kostnader för sjukskrivningar uppgår till 57 miljarder kronor om året – eller närmare 170 000 år, om sjukskrivningarna räknas om till hela år. Men sjuktalen är inte jämnt fördelad i befolkningen. Vissa grupper i arbetslivet är speciellt utsatta.
Enligt Försäkringskassan har anställda i ledningspositioner och i yrken som generellt kräver en högskoleutbildning en betydligt lägre sjukfrånvaro än yrken med låga eller inga krav på akademisk utbildning.
Kvinnor som jobbar i yrken utan krav på yrkes- utbildning är dubbelt så ofta sjukskrivna jämfört med kvinnor anställda i lednings- positioner
Till exempel har kvinnor som jobbar i yrken utan krav på yrkesutbildning omkring dubbelt så många sjukskrivningsdagar per anställd som kvinnor anställda i ledningspositioner.
Likaså har män anställda i arbeten utan krav på yrkesutbildning mer än dubbelt så många ersatta sjukskrivningsdagar per anställd som män som arbetar i yrken som kräver teoretisk specialkompetens.
Enligt Försäkringskassan toppas sjukskrivningarna av vård- och omsorgspersonal – framförallt barnskötare, undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, skötare och vårdare.
Men även andra yrken inom vård- och omsorgssektorn, med krav på längre utbildning såsom sjuksköterskor, barnmorskor och andra specialistsjuksköterskor, ligger också klart över genomsnittet.
Även byggnadsarbetare, fordonsförare och förskolelärare ligger över genomsnittet.
Skillnaderna mellan olika yrken kan enligt myndigheten bland annat bero på skillnader i arbetsmiljö och anpassningsmöjligheter i arbetet, men också på att individer med en sämre hälsa och arbetsförmåga i större utsträckning börjar arbeta i yrken med lägre anställningskrav.
Läs mer: Pengar avgör hur länge vi lever
Bilden känns igen av Carola Löfstrand, arbetsmiljöutredare för LO.
– Det är inte helt otippat att det ser ut så, när man tittar på arbetsmiljöstatistiken och hur den har utvecklats under åren. Det är framförallt arbetarkvinnorna som har fått en allt sämre arbetsmiljö. Många yrken är idag påfrestande, repetitiva arbetsställningar med tunga lyft och för lite variation, säger Carola Löfstrand.
En allt större del av LO-medlemmarna uppger att de är utslitna i kroppen. Det gäller både män och kvinnor. Av olika arbetsmiljösymptom är det upplevelsen av att vara uttröttad i kroppen som ökar mest – 23 procentenheter mellan 1991-2015.
Även stressen ökar – för alla grupper i arbetslivet, men även i den statistiken sticker arbetarkvinnor ut enligt Carola Löfstrand.
– Arbetarkvinnor är den grupp som har lägst inflytande över upplägget på sitt arbete. Därefter följer en tydlig klass- och könstrappa där arbetarmän näst lägsta inflytandet och där inflytandet ökar bland tjänstemännen och där män som är högre tjänstemän har det största inflytandet över upplägget på sina arbetsuppgifter. 77 procent av arbetarkvinnorna upplever också att det är svårt att ta pauser. Kraven ökar, men inflytandet och egenmakten minskar. Det i kombination med att inte kunna ta paus leder till att kropp och knopp blir uttröttad och med tiden tar skada, säger Carola Löfstrand.
Till bilden av påfrestande arbetsställningar och stress läggs också otrygga anställningar. Tillfälliga anställningar har ökat med 60 procent sedan 1990-talet. Minst trygga är de behovsanställda, de som går på allmän visstid. 80 procent av dem finns i arbetarklassen.
Det påverkar enligt Carola Löfstrand, både stressen och egenmakten.
– Beroendeställningen är så mycket större vid otrygga anställningar. Stressen att inte veta när nästa jobb kommer, och maktlösheten som skapas av att behöva vara “bekväm”. Dessutom är det ofta hög omsättning av personal på arbetsplatser som systematiskt använder sig av otrygga anställningsformer. Det gör det näst intill omöjligt att exempelvis organisera sig fackligt och tillsätta skyddsombud och liknande. Där ökar också risken för arbetsmiljödumping.
Arbetsplatsolyckor
De mest allvarliga arbetsplatsolyckorna sker bland LO-kollektivets medlemmar. Framför allt bland män som jobbar inom bygg och industri. Det visar AFA Försäkringars årsgenomgång för 2018.
Risken för allvarliga olyckor är högre för män, 3,1 olyckor per 1 000 sysselsatta, jämfört med för kvinnor, där risken risken 1,8.
Det vanligaste olyckorna för så väl män som kvinnor är fallolyckor.
För kvinnor är risken högst i yrkesgrupperna träindustriarbete och pappers- och pappersmassearbetare, yrkesgrupper med relativt få sysselsatta kvinnor.
Flest fallolyckor, och andra arbetsplatsolyckor, bland kvinnor, finns i kvinnodominerade yrken inom vård- och omsorgssektorn. Risken är framförallt hög för kvinnor som jobbar som undersköterskor, vårdbiträden och personlig assistent.
– Sjuksköterskor har lite lägre risk än sysselsatta kvinnor i allmänhet, och läkare har väldigt låg risk, men undersköterskor och annan vårdpersonal har högre risk att drabbas av allvarliga arbetsplatsolyckor, säger Andreas Ek, analytiker vid AFA Försäkringar.
Det är även yrkesgruppen undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter som står för flest långa sjukfall i kommun- och landstingssektor. Risken för långvarig sjukfrånvaro är mer än dubbelt så hög för kvinnor som för män.
Män, och då framförallt arbetarmän, riskerar i större utsträckning än kvinnor att dö till följd av en arbetsplatsolycka. Den yrkesgrupp som sticker ut de som jobbar inom transport och magasinering. Ingen annan yrkesgrupp har så många dödsfall, 39 stycken de senaste fem åren, även om jord- och skogsbruket kommer tätt där efter, med 32 dödsfall under samma tidsperiod.
Förra året dog 44 personer på grund av olycka på arbetsplatsen. Ungefär hälften av dem har drabbats av olyckor med fordon inblandade.
Läs mer: Så billigt är det att vara rik
Läs mer: »Livschanserna avgörs redan på förskolan«
Läs mer: Pengar avgör hur länge vi lever
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
