De senaste åren har vi kunnat se hur köerna till soppköken växt. Tiggarna på gatorna har blivit fler. I förorter har protester och våldsamma upplopp startats och har bilar bränts.
I andra delar av landet har köks- och badrumsrenoveringarna oförtrutet fortsatt. Barnen har fått en guvernant som kommer hem och hjälper till med läxorna. Städningen i hemmen tas numera hand om av en – oftast – kvinnlig småföretagare. De hushållsnära tjänsterna delfinansieras via rut- och rot-avdragen med våra gemensamma resurser. Det gamla klassamhället med herrskap och tjänstefolk gör sig återigen påmint.
I några decennier hade Sverige världens minsta inkomstskillnader, världens bästa välfärd och flest klassresenärer. Så är det inte längre. I dag har Sverige de snabbast ökande klyftorna i OECD.
Efter sju år finns det tydliga vinnare och förlorare på alliansregeringens politik. Andelen ”relativt fattiga” – det vill säga som har mindre än 60 procent av landets medianinkomst att leva på – har ökat med mer än 50 procent sedan 2006. De som är friska och har ett jobb har ofta fått det bättre tack vare jobbskatteavdragen. Men de som är sjuka, arbetslösa, ensamstående föräldrar, förtidspensionärer eller människor som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden har det sämre i dag jämfört med 2006. Närapå en kvarts miljon barn lever under fattiga förhållanden i Sverige. På drygt tio år har andelen fattiga barnfamiljer ökat från 8–9 procent till 13 procent i dag.
Det finns väl belagt i forskningen att samhällen utan eller med små inkomstskillnader är bättre och trevligare för alla att leva i än de med stora klyftor. Jämlika samhällen är tryggare, har mindre konflikter och ökar människornas livslängd.
Fredrik Reinfeldt och Anders Borg brukar skryta om att Sverige är ett av världens bästa länder att leva i. Samtidigt fortsätter de att föra en politik som river samhället itu – med bland annat nya jobbskatteavdrag och fortsatt urholkning av trygghetssystemen.
Att utrota barnfattigdomen skulle kräva 15 miljarder kronor. Det är ungefär vad det femte jobbskatteavdraget som regeringen planerar att genomföra skulle kosta. Regeringens prioriteringar visar att de inte har några ambitioner att öka jämlikheten i Sverige.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
