Regeringen ökar anslagen till underhåll av infrastrukturen. Men de positiva jobbeffekterna lär utebli, menar en professor i transportekonomi.
Regeringen har från olika håll i det politiska landskapet uppmanats att investera i stället för att spara, när allt nu tyder på att ekonomin i Sverige och omvärlden bromsar in. I dag kom regeringen med ett svar. Under 2012 och 2013 tillförs 5 miljarder till underhåll av väg och järnväg.
Under presskonferensen förekom statsminister Fredrik Reinfeldt (M) frågan ”räcker det med 1,8 miljarder per år i två år för att få ordning på tågtrafiken?” Han deklarerade snabbt att det inte räcker till, men att du måste börja någonstans. Reinfeldt återkom vid flera tillfällen till att Trafikverket inte bedömer att de har förmåga att använda mer pengar än så effektivt. När Dagens Arena ringer upp Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm säger han att han är ”jättenöjd”, och att statsministern har rätt i fråga om investeringstakten.
En anledning till att Trafikverket är glada över satsningen är sannolikt att det blir upp till dem att fördela pengarna. Men alla är inte lika nöjda. I förra veckan fick Trafikverket kritik från Seko, som menade att man kan ifrågasätta verkets förmåga att fördela pengar. Av de 800 miljoner som regeringen sköt till i vårbudgeten är bara 100 miljoner fördelade. Enligt en utredning gjord av Riksdagens utredningstjänst (Rut), beställd av Vänsterpartiet, finns det kapacitet för att satsa ungefär dubbelt så mycket som regeringen nu har aviserat. Det skulle i så fall röra sig om satsningar på nya järnvägar.
Fredrik Reinfeldt var noga med att påpeka att de 5 miljarder som satsas de kommande två åren ska gå till underhåll och trimning av väg och järnväg. Inget nytt ska byggas, trots en strid ström av kritiker som pekar på att det finns såväl kapacitetsproblem som flaskhalsar både i storstadsområden och i glesbygdens godstrafik. Enligt Reinfeldt beror det på att ”ny infrastruktur inte passar in” i de miljarder som presenterades i dag, då de är tänkta som en konjunkturåtgärd.
I och med dagens utspel har regeringen mutat in 2,8 miljarder av det reformutrymme som finansminister Anders Borg (M) bedömer vara i storleksordningen 10-15 miljarder. Till skillnad från den eventuella satsningen på sänkt restaurangmoms saknas det specifika hänvisningar till hur många jobb som skapas.
– Som jag ser det handlar det om ett politiskt viftande inför budgetspropositionen. Förslaget säger mer om politiken än om branschen, säger Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut.
– Det är viktigt att komma ihåg att den här satsningen inte kan ses som en konjunkturstimulansåtgärd. Den kommer inte att skapa en stor mängd nya jobb. Den typ av personal som kommer att efterfrågas är extrem dyr och specialiserad, säger Nilsson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
