Närmare 100 000 personer har tvingats gå ned i arbetstid för att hjälpa åldrande föräldrar, enligt ny Kommunalrapport. Det är främst arbetsklassens döttrar som får ställa upp.
Kommunerna lägger allt mindre resurser på äldreomsorg. Omsorgen och ansvaret för äldre skjuts i stället över på anhöriga. Siffrorna är entydiga.
Sedan 2006 har antalet anställda som arbetar inom den kommunalt finansierade äldreomsorgen minskat med 25 000 personer, enligt statistik från Socialstyrelsen. Kostnaderna för att ta hand om äldre minskar både i kommunerna och som andel av BNP.
Samtidigt blir de äldre allt fler, och de blir inte friskare. På 1980-talet fick 62 procent av de äldre över 80 år äldreomsorg. 2006 var det 37 procent, visar statistik från Statistiska Centralbyrån.
Resultatet av utvecklingen är att 100 000 personer i Sverige har tvingats gå ned i arbetstid för att hjälpa sina åldrande föräldrar, enligt uppskattningar i en ny rapport från Kommunal. Beräkningarna bygger på SCB:s arbetskraftsundersökning.
Framför allt är det döttrarna som ställer upp på att ta hand om sina föräldrar. Det är kvinnor som går ned i arbetstid. Enligt Kommunal har det blivit praxis att biståndshandläggare sparar in på hemtjänstens insatser om det finns en dotter eller hustru som kan hjälpa till.
Kommunals ordförande Anneli Nordström menar att ett tungt ansvar vilar på kommunpolitikerna.
– Svenska kommunpolitiker lägger mindre pengar nu än tidigare på äldreomsorg. Det är nästan så att de tävlar om vem som kan ha lägst kostnad utan att vårdskandaler uppstår, sa Anneli Nordström i samband med att rapporten presenterades.
Oftare är det också de äldre med arbetarklassbakgrund som får hjälp av en anhörig. Bland arbetarklassens äldre får 58 procent hjälp av en anhörig, medan samma siffra för äldre med högre utbildning är 37 procent. Det är också betydligt vanligare att äldre med högre utbildning köper privat hjälp.
– Arbetarklassens döttrar får gå in och hjälpa sina föräldrar. Det påverkar kvinnors möjlighet att delta i arbetslivet, sa utredaren Ulrika Lorentzi i samband med att rapporten presenterades.
För de anhöriga innebär det, med Anneli Nordströms ord, att de i sin tur att får lägre inkomster, mindre fritid och på sikt riskerar sin egen hälsa.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
