elektrifiering Det skulle bli den första permanenta elvägen i Sverige. Nu tvingas Trafikverket pausa upphandlingen på grund av höga kostnader. Samtidigt är det oklart vilken roll elvägar alls kan spela för klimatomställningen: ”Mer negativ analys”
Idén om att elektrifiera vägar kom till som ett sätt att minska utsläppen från tung vägtrafik. Tanken är att bilar ska kunna ladda sina batterier via vägen när de kör.
Liberalerna under förra partiledaren Nyamko Sabuni, drev frågan om elvägar hårt, och lyckades inom ramen för regeringssamarbetet med S, C och MP få till en elektrifieringskommission som bland annat skulle arbeta för elvägar.
Men nu avbryter Trafikverket upphandlingen av det som skulle bli den första permanenta elvägen. Anledningen är att de anbud myndigheten har fått in har legat långt över de budgeterade 500-600 miljoner kronorna.
Oklart varför kostnaden blir så hög
Kenneth Natanelsson, som arbetar med Trafikverkets elektrifieringsprogram, säger att den beräknade kostnaden för projektet var välgrundad. Att den faktiska kostnaden nu visade sig bli så mycket högre har han ingen förklaring till i nuläget.
– Det är det vi är tvungna att analysera ordentligt nu, genom att ta ett steg tillbaka. Har vi någon bra förklaring förutom givetvis generella prisökningar och materialkostnader? Vi måste se hur vi kan göra det här på ett mer kostnadseffektivt sätt, säger Kenneth Natanaelsson.
Trafikverket betonar att projektet fortfarande pågår, men att det nu går in i en analysfas.
Vägen som ska elektrifieras är E20 mellan Örebro och Hallsberg, en sträcka på cirka 20 kilometer. Anledningen till att den har valts ut som lämplig är att där kör mycket tung trafik, och det är framför allt stora lastbilar som bedöms kunna dra nytta av elvägar.
– Det krävs stora, tunga batterier för att de ska kunna laddas via elväg, säger Kenneth Natanaelsson.
Dessutom finns många terminaler längs sträckan som fordon kan ansluta till.
Liberalerna satte elvägar på agendan
2019 handlade Liberalernas Almedalsutspel om att elektrifiera vägar, ett förslag som SvD senare hävdade var ett beställningsjobb från Scania. Senare samma år fick partiet igenom att tillsätta en elektrifieringskommission.
Elektrifieringskommissionen, som arbetat brett med frågan om elektrifiering av transporter, sammanfattade sitt arbete i en rapport i september 2022. I den var det mest konkreta som lyftes fram på området elvägar just den väg som Trafikverket ska upphandla och som nu pausats.
I en utredning om elvägar som lades fram 2021 bedöms elvägar få en marginell betydelse för att uppfylla de transport- och klimatpolitiska målen till 2030. Däremot kan påverkan bli större ”framåt 2040” som utredaren skriver.
I dag säger utredaren Elisabet Falemo att intresset och förutsättningarna för elvägar har förändrats sedan hon presenterade sin utredning 2021.
– Inledningsvis trodde man nog inte att batteridrivna transporter skulle vara något för tunga fordon, men sedan dess har mycket hänt. Lastbilar utvecklas som drivs med både batterier och vätgas. Att batteritekniken har utvecklats så mycket har förändrat förutsättningarna lite. Därför är det inte så många som pratar om elvägar längre. Man kanske mer tänker sig att de kan fungera inom ett hamnområde, eller industriområde.
Lönsamheten och klimatnyttan osäker
Hon betonar att fler företag i Sverige har utvecklat intressant teknik för att bygga elvägar.
– Men det gäller att hitta tillräckligt mycket trafik för att det här ska löna sig. Och Sverige är ett glesbefolkat land. Det blir ett hönan och ägget-problem: ska man bygga vägar först eller fordon som kan laddas på vägar? Vägar måste ju finnas för att bilar som kan laddas på dem ska vara intressant, säger Elisabet Falemo.
I en analys från Trafikverket från 2021 bedöms elvägar under vissa omständigheter, bland annat ”inte för hög reduktionsplikt”, kunna bidra till att minska koldioxidutsläppen från tung trafik med 9-18 procent (beräknat på nivåer för 2040). Vid hög reduktionsplikt bedöms samma påverkan bara bli 3-7 procent.*
Regeringsuppdrag att utvärdera frågan
Anledningarna till den begränsade klimatnyttan är, enligt Trafikverket, att framtida dieselmotorer väntas bli mer effektiva och bidra till mindre utsläpp och att antalet fordon som använder elvägen förväntas bli färre. Även inblandningen av biodrivmedel spelar roll – samtidigt bedöms en sådan nödvändig för att nå klimatmålen i en nära framtid.
Kenneth Natanaelsson instämmer med Elisabet Falemo vad gäller att utsikterna för elvägarna har försämrats av utvecklingen vad gäller batteriers vikt och räckvidd.
– Det bidrar till en mer negativ analys. Det är väl en av anledningarna till att vi har ett uppdrag från regeringen att ta fram ett planeringsunderlag för elvägar till och med den 1 december 2024 också, det vill säga för att redogöra för konsekvenserna.
*Den lägre nivån reduktionsplikt beräknades vara runt 20 procent inblandat biodrivmedel, och den högre nivån sattes till drygt 66 procent, vilket var i linje med den förra regeringens mål.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
