etablering Sedan årsskiftet råder utbildningsplikt för nyanlända flyktingar som bedöms ha svårt att få ett arbete. Men bara 90 av 5 500 personer har startat en sådan utbildning. Enligt Arbetsförmedlingen tar det tid att bygga upp rätt utbildning: »Vi är inte oroliga«
Sveriges Radio rapporterade under morgonen att bara 90 av de 5 500 nyanlända som bedöms omfattas av utbildningsplikten, kommit igång med en faktisk utbildning.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) säger till Ekot att regeringen har varit lite optimistiska när det gäller i vilken takt den här förändringen skulle ge resultat.
– Vi vet ju av erfarenhet att när vi gör större reformer som involverar både arbetsmarknadspolitiken och kommunerna så är det ofta trögt i starten, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) till Ekot.
Enligt Lillemor Hult, som är sakkunnig inom etableringen på Arbetsförmedlingen, stämmer dock det svaga resultatet hittills ganska bra ihop med deras prognos. Prognosen spår att 11 500 bedöms omfattas av utbildningsplikten i år, men att bara 2 500 av dem kommer komma i utbildning 2018.
– Det är kanske något lägre än vi hade tänkt oss, men vi är inte oroliga. Det tar tid att bygga upp en sådan här reform, speciellt i kommunerna och så. Vi räknar med att komma igång i höst, men inte i så stora volymer, utan det väntas börja på riktigt våren 2019, säger Lillemor Hult till Dagens Arena.
Totalt finns i dag cirka 20 000 personer i det nya etableringsprogrammet för nyanlända. Ungefär hälften av dem har en lägre utbildningsnivå än gymnasiet, och det är de som får genomgå en prövning om de omfattas av utbildningsplikt. Hittills har knappt 5 500 personer bedömts ha utbildningsplikt.
– Vi gör en helhetsbedömning av sannolikheten att få ett jobb. Finns det snabbare väg till ett jobb än utbildningen är det den vägen vi ska välja, säger Lillemor Hult.
Men det är inte bara tiden det tar för kommuner att rekrytera lärare och hitta lokaler som gör att det kan dra ut på tiden för nyanlända att få påbörja en utbildning som motsvarar Komvux. Dels ska man bli antagen till en utbildning, och ibland kan ett nej bero på bristande förkunskaper, till exempel i svenska.
– Många kommuner bedömer att det är SFI som haltar, och då kan man behöva bygga ut språkutbildningen som behövs innan man kan starta sin vuxenutbildning, säger Lillemor Hult.
Även Arbetsförmedlingen och folkhögskolor erbjuder vissa studieförberedande insatser.
Finns det tecken på att många nyanlända kommer behöva att gå och vänta på en utbildning under hösten, utan att ha någon aktivitet?
– Nej, det får vi inga starka signaler om. Men hur många som nekas plats ska vi försöka undersöka i höst för att se: vad är det som gör att man inte får påbörja en vuxenutbildning?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
