Nyhet En ny myndighetsgemensam rapport visar på fortsatta brister bland flera företag. Uppdraget att motverka osund konkurrens och arbetslivskriminalitet har därför förlängts. Branschorganisationerna ser positivt på uppdraget och vill att kontrollerna intensifieras. [UPPDATERAD]
I en ny myndighetsgemensam lägesrapport lyfts arbetslivskriminalitet fram som ett fortsatt växande samhällsproblem. Sedan arbetet startade 2018, på begäran av regeringen, har myndigheterna gjort över 4000 gemensamma oanmälda kontroller och hälften av de kontrollerade företagen har fått krav på att åtgärda brister. På mer än vart tionde företag har så allvarsamma brister uppmärksammats att de tvingats stänga ner hela eller delar av sin verksamhet.
Bristerna som uppdagats rör bland annat arbetsmiljön, svart arbetskraft, misstänkt människohandel och skatte- och bidragsbrott. I rapporten listas byggbranschen, restauranger, städbranschen, bilverkstäder, skönhetssalonger och transportnäringen upp som riskbranscher.
Det myndighetsgemensamma arbetet skulle sträcka sig mellan 2018–2020 men regeringen har nu förlängt uppdraget till och med 2021. Syftet med arbetet är att motverka osund konkurrens och arbetslivskriminalitet.
På arbetsgivarorganisationen Transportföretagarna är man positiv till uppdraget. Susanne Karlsson, transporträttsjurist på Transportföretaget, vill se mer och effektivare kontroller på vägarna.
– Vi vill driva på politiken. Vi får ju mycket indikationer från våra medlemsföretag om att de tycker att det inte råder sund konkurrens och att det är för få kontroller på väg. Det är en för liten risk att upptäckas.
Hon säger att arbetsgivarorganisationen själva har tillsatt en utredning om effektivare kontroller och fler trafikpoliser på vägarna.
–Vi vill motverka fusk och brott. Vi vill ju ha en högre regelefterlevnad. Det är en fråga om sund konkurrens för oss, helt enkelt. Vi kan se indikationer på att det brister i regelefterlevnad och att det är låg upptäcksrisk eftersom vi har så få trafikpoliser där ute, säger Susanne Karlsson.
Transportnäringen nämns i lägesrapporten som en riskbransch. I och med pandemin riskerar dessutom snedvridning av konkurrensen att öka inom branschen, skriver man. Susanne Karlsson tar upp ett komplicerat regelverk som en av orsakerna bakom riskbransch-stämpeln.
– Om man inte följer utan genar i regelverket så får man ju lägre kostnader. Vi vill att det ska vara lätt att göra rätt såklart, men det måste också finnas en risk att upptäckas om man inte följer regelverket. Annars blir det ingen sund konkurrens mellan företagen. Det ska gynnas att man följer reglerna.
De oanmälda kontrollerna som myndigheterna gemensamt gör för sitt uppdrag ser Susanne Karlsson inte som något problem. Hon ser heller inga risker med att det skulle störa transportverksamheten, i alla fall inte i den utsträckning de sker nu.
– De oanmälda kontrollerna sker mest på väg. Skulle det vara så att lastbilarna stoppades ofta så att det skulle bli problem med att upprätthålla transporterna vore det prövande, men det känns som att det är ganska långt därifrån. Vårt perspektiv är att oanmälda kontroller på väg inte innebär några risker för verksamheterna, säger Susanne Karlsson.
En annan bransch i riskzonen för arbetslivskriminalitet är byggbranschen. Claes Thunblad, nationell samordnare för Sund konkurrens på Byggföretagarna, tycker att det är bra med utökade myndighetsgemensamma kontroller. Men han trycker också på vikten av att komma åt just de oorganiserade företagen, som är svåra att upptäcka.
– Ska man ha någon synpunkt är det att man ska fokusera på och ta tag i de oseriösa aktörerna. Alltså de aktörer som vi absolut inte vill släppa in på en svensk byggmarknad. Det är lättare att söka information bland den delen av byggbranschen som är organiserad och som har kollektivavtal. Drygt hälften av byggmarknaden är organiserad, går obligatoriska säkerhetskurser och skriver under på uppförandekoder. Företag som vill göra rätt, helt enkelt. Och där finns också transparent information.
Claes Thunblad menar att det är nödvändigt att ändra i sekretesslagstiftningen för att göra det enklare för myndigheter att dela information med varandra. Detta, menar han, skulle göra det enklare för myndigheterna att motverka kriminalitet på arbetsmarknaden. Han hänvisar till den utredning som Arbetsförmedlingens tidigare generaldirektör Mikael Sjöberg nyligen överlämnade till regeringen. I utredningen har man tittat på hur stort informationsutbyte myndigheterna skulle behöva för att motarbeta arbetslivskriminalitet. Man har identifierat 130 olika behov av att utbyta information som är omöjliggörs på grund av rådande lagstiftning.
– Skatteverket kan besöka en byggarbetsplats och upptäcka sådant som rör migrationsverket, men inte kunna dela den information, säger Claes Thunblad.
Han ser inga risker för verksamheterna med utökade oanmälda kontroller utan menar att detta gynnar det fria företagandet och den fria rörligheten i EU.
Arbetsgivarorganisation Vårdföretagarna uttrycker sig också positivt till uppdraget att motverka fusk och arbetslivskriminalitet.
– Vi har länge efterlyst utökad myndighetssamverkan för att stoppa fusk och kriminalitet. När några fuskar drabbas många – bland annat seriösa aktörer som konkurrerar med goda villkor och god kvalitet, skriver presschef Anders Manell i ett mejl till Dagens Arena.
Han menar att de dessutom vill se att myndigheterna blir mer effektiva för att motverka brister som leder till osund konkurrens. Anders Manell ser heller inga problem med metoden oanmälda kontroller, så länge de sköts på ett schysst sätt.
– Naturligtvis måste oanmälda kontroller göras med respekt för medarbetares och kunders personliga integritet, men den kompetensen förutsätter vi att berörda myndigheter besitter, skriver han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
