Urholkningen av a-kassan tvingar arbetslösa att söka socialbidrag. Därmed ställs samhällsekonomin inför nya risker när lågkonjunkturen kommer.
Arbetslöshet är den vanligaste anledningen till att en person tvings söka ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag). Det visar siffror från Socialstyrelsen, som har granskat orsakerna till varför personer behöver söka bistånd för att klara den egna försörjningen.
På TCO framhåller Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef, två viktiga förklaringar till varför arbetslösa utgör en så stor andel av dem som får socialbidrag.
– Möjligheten till att få a-kassa har försämrats drastiskt. Många unga har inte jobbat tillräckligt för att de ska kunna få ersättning. Men det handlar samtidigt om att de unga som inte har klarat gymnasieskolan har mycket svårt att komma ut på arbetsmarknaden, säger Roger Mörtvik.
Bara månader in på den förra mandatperioden försämrade den borgerliga regeringen a-kassan. Avgiften höjdes och det blev svårare att kvalificera sig för a-kassa. Sedan 2006 har andelen arbetslösa som får a-kassa halverats, från 80 till 40 procent.
– Många yngre som tidigare har kunnat få a-kassa genom exempelvis studerandevillkoret har efter regeringens reformer tvingats söka ekonomiskt bistånd. Man kan säga att socialbidrag har blivit en alternativ a-kassa, säger Kjell Rautio, utredare på LO.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tidigare gjort undersökningar om vilka som får ekonomiskt bistånd. Deras resultat liknar i allt väsentligt de siffror Socialstyrelsen nu lägger fram. Även SKL anser att det finns en stark koppling mellan den förändrade arbetslöshetsförsäkringen och att arbetslösa utgör två femtedelar av dem som får ekonomiskt bistånd.
Från SKL:s sida har man också kritiserat att arbetssökande ska samsas om samma resurser som personer med sociala problem. När personer i stället för att gå på a-kassa tvingas söka socialbidrag blir det kommunernas ekonomi som belastas.
– Om man ser några år tillbaka var kommunernas utgifter för ekonomiskt bistånd ungefär 9,5 miljarder kronor. Nu har det ökat till tolv miljarder kronor, och det tycks inte som att kommunernas utgifter för ekonomiskt bistånd kommer att minska inom den närmaste tiden, säger Leif Klingensjö, utredare på SKL.
Mycket pekar på att världen nu går in i en ny lågkonjunktur. Något som även riskerar att påverka Sverige, med stigande arbetslöshet som följd. I och med att många har lämnat a-kassan ökar risken för att fler måste söka sig till kommunens socialkontor.
– Fortsätter utgifterna att öka kommer det också att slå mot den kommunala ekonomin. Det innebär att kommunerna kommer att behöva skära ner i de övriga utgifterna. På sikt slår det mot exempelvis skola och omsorg, säger Leif Klingensjö.
Från fackligt håll lyfts dock själva urholkningen av arbetslöshetsförsäkringen fram som en risk för samhällsekonomin.
– Ett försämrat försäkringsskydd leder till att köpkraften minskar. Många som har ett jobb håller igen av oro för vad som händer med den egna ekonomin vid en eventuell arbetslöshet, säger Roger Mörtvik.
Mörtvik beskriver ekonomiskt bistånd som det mest inlåsande systemet som finns i samhället. Den som väl har börjat gå på socialbidrag har mycket svårt att komma tillbaka till arbetsmarknaden. För att få ekonomiskt bistånd måste den sökande ha gjort sig av med alla egendomar. Lägenhet, villa och bil måste säljas.
– I slutändan riskerar utanförskapet att bli permanent, säger Kjell Rautio.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
