anställningsskydd Studien från IFN om turordningsreglernas effekt på småföretag får kritik av arbetsrättsforskaren Mats Glavå. Att lyfta att sjukfrånvaro och Vab minskar genom undantag från turodningen är inte relevant, och det finns nackdelar med större frihet att säga upp den man vill, säger han.
I torsdags skrev Dagens Arena om en artikel publicerad i Ekonomisk Debatt som sammanfattar slutsatserna av sex studier om turordningsreglernas effekt på bland annat personalomsättning, produktivitet och frånvaro från jobbet. Studierna handlar i huvudsak om effekter av det så kallade tvåundantaget som innebär att företag med upp till tio anställda kan undanta två av dem från turordningsreglerna vid uppsägningar.
En slutsats som forskarna från Institutet för näringslivsforskning, IFN, drar är att om tvåundantaget tas bort kan det leda till »minskad personalomsättning, ökad sjukfrånvaro och minskad produktivitet«.
Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Göteborgs universitet och aktuell med boken Vägval för anställningsskyddet, är skeptisk till den del av artikeln som handlar om att sjukfrånvaro och VAB minskat i småföretag efter tvåundantagets införande.
– Jag tycker inte att frågorna är relevanta. Om man nu vill att människor ska vara mindre sjukfrånvarande finns det en annan lösning; ta bort rätten till sjukersättning.
När det gäller produktiviteten visade en av de studierna som redogjordes för i Ekonomisk Debatt att den kunde öka med två till tre procent mer än i något större företag.
– Jag reagerade på att det var ett ganska tunt underlag för att göra påståenden om ökad produktivitet genom tvåundantaget, säger Mats Glavå.
Men av en IFN-forskarna, Per Skedinger, invänder mot det påståendet.*
– Mats Glavå är inte någon expert på produktivitetsstudier. Jag har granskat hans CV och han saknar helt enkelt vetenskaplig kompetens för att bedöma tillförlitligheten i Carl Magnus Bjuggrens studie, som för övrigt har granskats av riktiga internationella experter före publiceringen, säger Per Skedinger.*
Mats Glavå anser att det naturligtvis är positivt för småföretag att få undantag från turordningsreglerna, men att det också finns baksidor med den friheten.
– Det finns också studier som visar att arbetsgivare inte använder tvåundantaget så mycket, för det skapar dålig stämning hos övriga anställda. Turordning däremot skapar en känsla av rättvisa, säger Mats Glavå.
En annan fördel med turordningsregler enligt Mats Glavå – och som också lyfts i IFN-forskarnas artikel – är att de som får gå vid uppsägning inte behöver känna sig stigmatiserade på arbetsmarknaden efteråt, eftersom uppsägningen antas bero på anställningstid och inte kompetens.
I själva verket har systemet med turordning redan i dag kompetens som en viktig beståndsdel, säger Mats Glavå när vi går över från IFN-studien till en mer allmän diskussion om Las.
– Det är en felaktig bild att turordning gör att den som jobbat längst får stanna kvar. Om man tar bort funktioner som är omoderna i ett företag och det är de som jobbat längst som gör de uppgifterna så är de ofta inte kompetenta nog för de jobb som finns kvar. Då blir de uppsagda, det är så det alltid har fungerat sedan lagen kom 1974, säger Mats Glavå.
Las har också alltid byggt på att fack och arbetsgivare kommer överens om lokala avtalsturlistor; ett system som ingen av parterna har något emot
– Den viktigaste delen med avtalsturlistorna är att arbetsgivarsidan ska bevisa att de med lång anställningstid som ska få gå inte klarar av de nya tjänsterna.
Moderaterna vill att kompetens ska väga tyngre gentemot anställningstid i turordningsreglerna. Vad skulle det få för effekt?
– Poängen i min bok är att om man rycker i ett ben av arbetsrätten påverkar det ett annat ben, nämligen personliga skäl för uppsägning. Eftersom arbetsgivare har rätt att bestämma när uppsägningar ska ske kan de inte heller få bestämma vilka som ska få gå.
– Att göra kompetens viktigare i turordningsreglerna skulle innebära krav från facket på att man prövar den reella uppsägningsgrunden i domstol, och det skulle arbetsgivarsidan förlora på.
Las är bättre för arbetsgivare idag än den var 1974.
Håller du med exempelvis Svenskt Näringsliv som säger att Las är otidsenlig?
– Nej, jag skulle säga att turordningsreglerna är teknikneutrala. Och Las är bättre för arbetsgivare idag än den var 1974. Då hade man 100 gubbar som gjorde samma sak, och de man skulle behålla vid uppsägningar var kanske de äldsta som var trötta.
– Idag när det finns många olika kompetenser i företag kan arbetsgivare mer styra vilka funktioner som de ska dra ned på.
Hur ser styrkeförhållandena ut mellan arbetstagare och arbetsgivare på svensk arbetsmarknad idag?
– Arbetsrätten är väldigt arbetsgivarvänlig. Sen är det naturligtvis olika i stora och små företag, och beror på om man har kollektivavtal eller inte. Det är generellt mer arbetsgivarvänligt i småföretag.
– Om man tittar på hur man tillämpar Las vid saklig grund för uppsägning och arbetsbrist så kan arbetsgivare agera i princip som de vill. Man kan också använda hyvling för att dra ned tjänster eller omplacera för att åstadkomma i stort sett vilka förändringar man vill.
Enligt Mats Glavå bygger regelförändringar i arbetsrätten ofta på missförstånd av verkligheten.
– När S ändrade Las i slutet av 90-talet för att få igång anställningar i små företag byggde det på en föreställning att småföretag inte vågar anställa för att de inte kan bli av med folk sedan. Ingvar Carlsson sa att det inte är sant att det är så, men eftersom småföretag tror det så ville de ändra reglerna av det skälet, säger Mats Glavå.
* Fotnot: Artikeln har uppdaterats den 27 april kl 11.05 med kommentarer från en av forskarna bakom studien som bemöter Mats Glavås kritik.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
