Under åren 2015–2022 har anmälningar till DO om diskriminering ökat i snabb takt. De vanligaste anmälningarna handlar om funktionsnedsättning, och etnisk diskriminering i arbetslivet.
DO släpper i dag för första gången en årsrapport som sammanställer anmälningar och undersökningar, och gör en genomgång av några av de vanligaste situationerna som syns i anmälningar till myndigheten.
Enkätundersökningar som DO sammanställt pekar mot att runt 500 000 svenskar upplever sig bli diskriminerade – varje år. En minoritet av de fallen anmäls till DO. Förra året gjordes 3 594 anmälningar till DO. Nästan 40 procent av dem – drygt 1 400 – handlar om funktionsnedsättning, medan 1 218 handlar om diskriminering som hänger ihop med etnisk tillhörighet.
Medan de flesta anmälningar handlar om diskriminering på grund av funktionsnedsättning och etnisk diskriminering, är det andra grupper som i enkätundersökningar oftast anser sig ha blivit diskriminerade.
I enkätundersökningar är istället unga, kvinnor 16–29 år de som i högst utsträckning säger sig ha blivit diskriminerade, och de vanligaste diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet och ålder. Det är svårt att svara på vad den här skillnaden beror på, säger DO Lars Arrhenius.
– Jag tror att det kan finnas mycket skam kring att berätta om utsatthet. Det är en stor sak för många att anmäla diskriminering. Sedan vet jag heller inte om alla känner till möjligheten att anmäla.
Många med funktionsnedsättning diskrimineras i skolan
Den vanligaste diskrimineringsgrunden i anmälningar till DO är funktionsnedsättning.
En typ av anmälan som har ökat i snabb takt de senaste åren, handlar om elever som diskrimineras i skolan på grund av neuropsykiatriska diagnoser (Npf), som exempelvis adhd eller autismspektrumtillstånd. Här handlar det oftast om att skolan inte sätter in tillräckligt stöd för att eleven ifråga ska klara av sin skolgång.
– Det lite sorgliga när det gäller barn med Npf i skolan är att det dels kan handla om att de inte får rätt stöd i klassrummet, men de löper också högre risk att utsättas för trakasserier. Så de blir ofta dubbelt utsatta, säger Lars Arrhenius.
Enligt anmälningar till DO leder bristande stöd i skolan till fler konflikter med andra elever. Dessutom hänger trakasserier mot barn med funktionsnedsättning ofta samman med trakasserier på grund av etnisk tillhörighet.
Vad tänker du om att de här frågorna hamnar hos DO som anmälningar? Borde de här bristerna hanteras på ett mer övergripande plan inom skolsystemet?
– När det gäller skolan och rätten till stöd handlar det från vår sida om att det också kan vara fråga om bristande tillgänglighet, som är en egen form av diskriminering i lagen, så jag ser ju det som mitt uppdrag att lyfta det och driva de frågorna. Så det är en egen fråga. Jag tycker att det är viktigt att driva de här fallen och ta dem på allvar.
Etnisk diskriminering i arbetslivet drabbar i synnerhet män som har arabiska namn eller uppfattas som muslimer, visar flera undersökningar. I en studie av rekrytering missgynnades de här männen av arbetsgivare även när de uppgavs ha bättre meriter än sökande med helsvensk bakgrund.
För kvinnor är det något lättare att kompensera för etnisk tillhörighet med bättre meriter. Dock är kvinnor som bör slöja också särskilt utsatta för diskriminering i arbetslivet.
DO vill utvidga diskrimineringslagen
Rapporten mäter även omfattningen av sexuella trakasserier. Anmälningar om sexuella trakasserier i arbetslivet till DO har ökat kraftigt, även om det är ganska få fall. Enligt en undersökning är kvinnor utsatta fem gånger så ofta som män, och unga utsätts mest.
Största risk för att bli utsatt för sexuella trakasserier löper kvinnor som arbetar på mansdominerade arbetsplatser. Vanligast är att det är en kollega som utsätter någon för sexuella trakasserier, näst vanligast är att det är en kund.
Omkring nio procent av anmälningar till DO 2022 rör områden som inte omfattas av diskrimineringslagar. Ett av DO:s tre förslag på åtgärder mot diskriminering är att inkludera även myndighetsbeslut i lagstiftningen, en fråga som redan har utretts och där det finns ett färdigt lagförslag.
– Det andra förslaget handlar om att stärka möjligheten till rättsligt skydd genom att få sin anmälan om diskriminering prövad. Det tredje handlar om att vi vill se ett stärkt ansvar för arbetsgivare att motverka sexuella trakasserier från tredje part, alltså patienter och kunder till exempel, säger Lars Arrhenius.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
