Ärvda privilegier orsakar ojämlikhet i djurriket

Nyhet Inte bara människor ärver rikedomar och social status. Även bland djur orsakar detta skilda möjligheter för individer och familjer. En ny studie visar på att vi kanske kan lära från naturen för att bättre förstå ojämlikheterna i vårt samhälle.

Den ojämlika tillgången på resurser har stor betydelse för hälsa och möjligheter för människor runt hela världen. Medan vissa människor föds in i ett privilegierat liv och ärver tillgångar, är det många som inte har den fördelen. Ny statistik från Eurostat visar att om du växer upp i ett fattigt hem inom EU är risken nästan en på fyra att du kommer vara fattig som vuxen.

Intergenerationell fattigdom eller rikedom har dock visat sig inte endast förekomma bland människor. En ny studie från UCLA och Mills College visar att ett ”slående parallellt fenomen existerar i djursamhällena”. Även i djurriket finns det familjer som överför privilegier och tillgångar till nästkommande generationer. Och enligt forskarteamet bakom studien bidrar detta till ojämlikhet mellan individer och familjer inom samma art.

”Kulturella och historiska faktorer formar uttrycken för privilegium i människosamhällena. Ändå finns det paralleller i hur privilegium växer fram i både människo- och djursamhällen. I djursamhällena kommer rikedom i form av ett transgenerationellt resultat av föräldravård eller sociala nätverk, men också genom direkt överföring av materiell välfärd via icke-genetiskt arv”, skriver forskarna.

Den amerikanska röda ekorren är ett exempel på djurart där detta förekommer, enligt studien. En moder kan samla på sig stora mängder grankottar i sitt revir och privilegiera sin dotter genom att testamentera rikedomarna till henne. Döttrar som ärver ett sådant välstånd överlever längre och förökar sig snabbare än de icke-privilegierade.

Forskarna menar att eftersom stora matförråd överlever dess ägare har det indirekt effekt på hur djuren upplever sin omgivning. När en ekorre ärver ett rikt revir med mycket mat och andra inte, vidmakthåller det ojämlikheten genom flera generationer och privilegierar vissa individer framför andra.

Ett annat exempel är fläckig hyena. De ärver sin sociala rank av sin moder och medan alla familjer inom ett revir går ihop sig för att försvara det, är det endast de av hög social rank som har prioriterad tillgång till maten. Som ett resultat av detta växer den privilegierade familjen över tid, medan de icke-privilegierade minskar i antal eller dör ut.

”Särskiljande tillgång främjar utrotning av icke-privilegierade familjer men expanderar ägandet av land för de privilegierade djuren”, skriver forskarna.

Primater som vissa släkten av chimpanser och kapuciner kan ärva verktyg för att knäcka nötter till exempel. Forskarna menar att det inte bara är verktyget de ärver från föräldrarna, även värdefull ”social information” kommer med det. Hur man lär sig att använda verktyget. Och detta verktyg och denna kunskap förs sedan vidare genom generationer.

Men intergenerationell överföring av rikedomar är inte endast begränsat till genetiska släktingar, skriver forskarna. Det kan också komma genom förmånsbehandlingar av icke-släkt. För den europeiska pappersgetingen kan det vara förmånligt att dela boende med andra, då det finns större chans att ärva boet och föröka sig än för de ensamma och mindre privilegierade getingarna.

Forskarna framhåller att dessa beteenden är kända och har påvisats tidigare. Däremot har forskningen främst fokuserat på konsekvenserna av arvet på individnivå snarare än på vad som orsakar dessa ojämlikheter. Forskarna föreslår att forskningen tittar närmare på likheterna som finns mellan djur och människor. Som ett första viktigt steg mot att förstå faktorerna bakom privilegium i naturen. Och förstå hur ”multigenerationell ojämlikhet och dess sammansättning av fördelar för vissa bidrar till en ojämn spelplan för flera arter, inklusive vår”.

”Vi kanske börjar förstå de förhållanden som skapar mer eller mindre jämna spelplaner i den naturliga världen”, skriver forskarna.