Åtgärder mot självmord får underkänt

Nyhet Samhället kan göra mer för att förhindra antalet självmord i Sverige. Det menar Riksrevisionen som är kritisk i färsk rapport. 

Årligen begår över 1 500 personer självmord i Sverige. Den nationella planen för suicidprevention från 2008 har inte fått avsedda effekter, antalet dödsfall har varit konstant under 2000-talet. Riksrevisionen kritiserar nu arbetet med att förhindra antalet självmord i en ny rapport.

– Det behövs mer arbete och samverkan kring de här frågorna. Visionen som Riksdagen beslutade om 2008 säger att ingen människa ska behöva må så dåligt att man överväger att ta sitt eget liv. Vi tolkar det som att antalet människor som tar sina liv ska minska. Det har det inte gjort, säger Riksrevisionens utredare Charlotta von Porat.

Riksrevisionens granskning lyfter fram att samspelet mellan myndigheter inte har varit lyckat. Och att myndigheter tolkar sina uppdrag i arbetet olika. Charlotta von Porat menar att ett viktigt verktyg anses vara räddningstjänsten. Men idag finns inga krav på att räddningstjänsten ska rycka ut på självmordsförsök. Därför menar hon att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, behöver tänka om sin roll i det suicidpreventiva arbetet, i och med deras ansvar som samordnare för räddningstjänsten.

– Det är en prioriteringsfråga. De har tolkat lagen, det är upp till varje kommun hur de vill arbeta. Och de menar att de inte behöver arbeta med de här frågorna centralt, säger Charlotta von Porat och fortsätter:

– De som arbetar inom räddningstjänsten kommer ofta i kontakt med den här typen av olyckor. Det vi tror är att den kunskap de har är viktig. Därför lyfter vi deras roll och bedömer att de skulle kunna ha en viktig roll, att bidra med den kunskap de har när det gäller strategiarbetet. Så vi kan jobba bättre långsiktigt med de här frågorna.

Idag ser MSB inte alla självmordsförsök som olycksfall. Det är en tolkning de gör av lagen om skydd mot olyckor, LSO. Men om de skulle se fler självmordsförsök som olyckor, skulle det kunna stödja räddningstjänsterna i hela landet i deras arbete med dessa frågor. Och de skulle också kunna bidra med sin kunskap i arbetet med den nya strategin.

– De skulle kunna ha en viktig roll, att bidra med den kunskap de har när det gäller strategiarbetet. Det skulle kunna underlätta det långsiktiga arbetet, säger Charlotta von Porat

Idag får kommuner och regioner själva bestämma hur man ska arbeta och prioritera suicidprevention.

Detta innebär att regioners och kommuners räddningstjänster inte måste prioritera larm om självmordsförsök. Patrik Perbeck på MSB menar att de inte har fått några särskilda uppdrag att arbeta med prevention av självmordsförsök:

– Vi har ingen uppgift att jobba generellt med suicidpreventiva åtgärder. Däremot så har vi ett uppdrag att samordna och stötta kommunal räddningstjänst kopplat till sådana händelser som är att betrakta som räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Då är det vissa av de händelserna som är suicidrelaterade. Då stöttar vi räddningstjänsterna i det arbetet, säger Patrik Perbeck och fortsätter:

– Lagen om skydd mot olyckor omfattar inte alla suicidrelaterade händelser, jag tror inte att det är det som är problemet i sammanhanget, eller att vi gör någon slags tolkning. Vissa suicidrelaterade händelser är att betrakta som räddningstjänst enligt LSO men andra inte.

Han menar att MSB kan vara ett stöd i att ta fram strategier:

– Det finns säkerligen saker man kan utveckla och förbättra i rutiner och hantering kopplat till den typer av händelser. Hur man samverkar mellan olika blåljusorganisationer, effektiviteten i larmhantering med mera. Vissa räddningstjänstorganisationer har jobbat mer med det och kommit längre än andra.

En region som Folkhälsomyndigheten anser har kommit långt i arbetet är Jönköping. Sedan 2005 har Jönköping klassat självmordsförsök som psykologiskt olycksfall. I en studie från tidigare i år ser Folkhälsomyndigheten positiva effekter.

Jönköpings räddningstjänst har inte bara har en livsnödvändig roll i akuta ärenden, utan också i det förebyggande arbetet, menar Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten menar att det organisatoriska arbetet har underlättats. ”Ett tydligt samordningsansvar för de olika delarna i det fortlöpande förebyggande arbetet, före, under och efter en suicidal händelse, skapar strukturer för och håller ihop arbetet” skriver Folkhälsomyndigheten. Med hjälp av statistik om metoder och platser för självmord kan man rikta sitt arbete bättre menar de.

Vidare menar även Folkhälsomyndigheten att klassificera självmordsförsök som olycka kan bidra till mindre stigmatisering. ”När den akuta händelsen behandlas på samma sätt som andra typer av olyckshändelser och mötet med den suicidala personen inte behöver förknippas direkt med psykisk sjukdom” skriver Folkhälsomyndigheten i studien.

Charlotta von Porat från Riksrevisionen menar att räddningstjänsten skulle kunna ha en mer central roll nationellt, om MSB inkluderar självmordsförsök som olycksfall. Detta skulle underlätta samverkan i arbetet kring förebyggande av självmordsförsök.

– På sikt kan det medföra att man fångar upp fler människor i den här väldigt utsatta situationen. Och att man kan få ner suicidtalen på sikt, säger Charlotta von Porat.

Vill du prata med någon om detta?

Jourhavande medmänniska
Ring på telefon 08-702 16 80

Mind Självmordslinjen
Chatt via mind.se eller på telefon 90101

Ring 1177 om du behöver hjälp med att söka vård.