Åtta utmaningar i att minska din konsumtion

KONSUMTION Magnus Boström, professor i sociologi, har sammanfattat de utmaningar han har sett i sin forskning för den som vill omsätta värderingar till handling när det gäller att minska sin konsumtion.

Att fundera på dessa är en bra början för den som vill gå igenom vilka förändringar som kan behövas för att sluta överkonsumera, menar han. De åtta punkterna publicerade ursprungligen på Örebro universitets hemsida.

Struktur: ”Kan du ta tåget eller cykeln till jobbet? Finns det strukturer eller marknader för att reparera och byta varor istället för att köpa nya?”

Du är låst av tidigare val: ”Har du en gång gjort en villainvestering i förorten kan det i ett senare skede av livet vara svårt att minska energikonsumtionen och biltransporter. Den stora villan ska fyllas med möbler och inredning. Och den behöver hållas i gott skick för att inte förlora i värde.”

Korstryck av kulturella värden och normer: ”Normen att vi ska konsumera mer bakas in i politiska budskap om vikten av tillväxt, välfärd, jobb, samt i reklam, varumärken och mode. Den underlättas av köperbjudanden, influencers och krediter. Normen har länge hyllats av näringsliv, politik och kultur och byts inte över en natt. Det är inte lätt för den enskilde att hantera korstrycket av normer.”

Kunskapsluckor: ”Den som vill ställa om sin konsumtion behöver information och kunskap om hur det kan gå till. Sådan kunskap är ofta osäker och fragmentarisk, särskilt när det gäller konsumtionens klimatbelastning. Hur skadligt är ett kilo CO2-utsläpp egentligen? En klimatmedveten livsstil är extra svår att värdera eftersom den samlade konsumtion måste vägas in. En miljövinst kan ätas upp av en förlust – du cyklar till jobbet men lägger en saftig biff på grillen. Klimatdeklarationer utvecklas, men är trubbiga och förutsätter att du faktiskt har koll på hur mycket du själv och övriga familjemedlemmar konsumerar.”

Läs mer: Experterna: Bojkott fungerar – om den görs på rätt sätt

Socialisation: ”Mycket tidigt lär vi oss att älska konsumtion, vilket den amerikanske konsumtionsforskaren Juliet Schor visat i sin bok Born to buy. Driften att konsumera förankras i hjärnans belöningssystem genom leksakerna, kläderna, hamburgarna och godiset. Vi socialiseras till att bli lyckliga av själva inköpen, jakten på nya saker, och att sakerna bekräftar våra identiteter och att vi blir ’normala’.”

Sociala relationer: Konsumtion förknippas med emotionellt positiva ’ritualer’ som skapar sammanhållning, till exempel semesterresor, middagar, och presenter. Sociologisk konsumtionsforskning har sedan länge påvisat människors benägenhet att jämföra sig. Fattigdom ses som ett relativt begrepp: ’om andra har så vill också jag ha’. Föräldrar vittnar om hur svårt det är att dra ned på konsumtionen av sådant som mobiltelefoner, tv-spel, kläder, sportutrustning, semestrar av rädsla att deras barn ska mobbas eller för att slippa konflikter i familjen. Internet och sociala medier skapar exponentiellt många fler möjligheter för människor att jämföra sig med varandra.”

Normalisering: ”I och med att masskonsumtionen blir så genomträngande i våra liv blir den också osynlig för oss och ’normaliserad’. Vad som betraktas som normal standard: vattenklosetter, hemmets storlek och temperatur, hur länge ett kylskåp ska fungera, hur vi ska tillaga maten, hur ofta vi ska byta kläder – allt sådant skapas och ändras historiskt. Det är viktigt att blicka tillbaka på tidigare tiders konsumtion (med hjälp av mor- och farföräldrar, muséer, böcker) för att också avslöja vad som betraktas som självklart och normalt i vår tid.”

Brist på kollektivt ansvar: ”Även om den enskilde individen har en del av ansvaret är det nödvändigt med kollektiva rörelser och institutionella lösningar. Brist på kollektivt handlande kan leda till att individen kan känna att det är meningslöst att göra uppoffringar om inte samhället eller andra människor gör det i tillräcklig utsträckning, i synnerhet de med pengar och makt. Det krävs initiativ och föregångare.”