”Av tradition har det varit manliga domäner”

SKL vill samla partisekreterarna för överläggningar kring hur könsfördelningen i kommunala bolag kan bli bättre. Men SKL:s ordförande Anders Knape vill inte lagstifta.

Fördelningen mellan kvinnor och män i kommunala bolagsstyrelser är fortsatt skev. Tre av fyra ledamöter i de kommunala bolagen är män, och inga tecken finns på förbättring. I en kommentar till Dagens Arena tidigare i veckan pekade jämställdhetsminister Nyamko Sabuni ut Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som en central aktör i frågan.

Dagens Arena ringde upp SKL:s ordförande, Anders Knape (M), för att fråga vad SKL gör åt problemet.

Könsfördelningen i statliga och landstingsägda bolag är hyfsat jämn. Varför ser det sämre ut i kommunerna?
– Jag tror att det dels handlar om slentrian och tradition. Kommunerna har många tekniska bolag, som hanterar energi, vatten och avlopp och bostäder. Av tradition har det varit manliga domäner, får man nog erkänna. Då har kommunerna rekryterat framför allt män till de uppdragen.

– En annan förklaring är att man i nomineringsprocesserna inte diskuterar tillräckligt mellan partierna hur en bättre könsfördelning ska uppnås. Vi på SKL har diskuterat vad vi kan göra, även om det inte är vi, utan partierna, som äger frågan.

Anders Knape pekar på att större partier har lättare att gå efter en varannan kvinna, varannan man-princip, medan mindre partier ofta bara har en plats att nominera till.
– Det går inte att dela en plats på två personer så att säga. Därför måste frågan hanteras i ett resonemang mellan partierna. I SKL:s arbetsutskott har vi diskuterat hur vi skulle kunna initiera en sådan diskussion mellan partierna.

Vad har ni för idéer?
– Vi har tagit fram ett eget underlag över hur det ser ut i de kommunala bolagsstyrelserna, för att få en egen bild. Det vi tänker oss är att vi skulle kunna stå som värdar för en överläggning med partisekreterarna, för att se om man på den nivån skulle kunna komma fram till riktlinjer som ger en bättre könsfördelning.

– Internt på SKL tittar vi också på möjliga strategier kring hur man skulle kunna gå till väga. Det arbetet är inte slutfört ännu, och innan det är klart kommer vi inte att bjuda in till överläggningar. Vi vill ha vår egen analys klar först.

Men man kan säga att ni ser ett problem i hur det ser ut i dag?
– Ja, definitivt. Absolut.

När kommer ni vara redo att prata med partisekreterarna?
– Vi ska behandla det material och den analys vi har på nästa arbetsutskott, som träffas i mars. Om vi bedömer att det är tillräckligt kan vi sedan gå ut med en inbjudan.

Om situationen ändå inte förbättras, hur ser ni på olika typer av lagstiftning?
– Vi är ju inte förtjusta i lagstiftning. Problemet blir utformningen av en sådan lag. Det handlar om fördelning av poster utifrån mandatfördelning. Partierna nominerar självständigt och kommunfullmäktige utser. Det är ingen enkel fråga, exempelvis jämfört med statliga bolag. Då är det lättare att bestämma sig för till exempel 60-40 eller 55-45, och köra på det.

– En annan risk med lagstiftning är att de stora partierna bestämmer sig först för vilka de ska ha på posterna, och sedan får de små partierna ta det som är över. Jag vill hellre hitta överenskommelser, och här tror jag att SKL kan spela en roll.